Annons

Annons

Bifynd på OPG kan vara stenos

Maria Garoff trodde att hon skulle revolutionera stenosdiagnostiken när hon började forska. Hon hoppades att det skulle gå att diagnostisera karotisstenos med hjälp av panoramaröntgenbilder, men så enkelt är det inte.

Istället har hon bidragit till ökad kunskap om hur karotisförkalkningar i panoramaröntgenbilder ska tolkas och vilken betydelse det kan ha för patienter.
Tandläkare kan hjälpa till med att förebygga hjärtkärlsjukdom om de börjar uppmärksamma karotisförkalkningar när de syns i panoramaröntgenbilder, visar hennes forskning.
– Karotisförkalkningar i panoramaröntgenbilden är ett bifynd som tandläkare hittills sällan har brytt sig om. Än så länge har vi inte lagt fram några direktiv, men jag hoppas att kollegor i större utsträckning börjar granska området för karotiskärlen, säger Maria Garoff.
Tandläkare bör enbart ta panoramaröntgenbilder motiverade på odontologisk indikation, och de ska inte börja avbilda mer av halsen för att fånga upp möjliga karotisförkalkningar, poängterar hon.
Däremot anser hon att fler tandläkare bör lära sig känna igen karotisförkalkningar när de finns med på bilderna. Patienterna bör informeras om bifyndet och hänvisas till primärvården där de kan få förebyggande behandling om det behövs.
– Som tandläkare har man ansvar för hela panoramabilden. Det känns fel att fortsätta ignorera bifyndet.
Förträngning i kärlet
En karotisstenos är en omfattande förträngning i karotiskärlet som orsakas av ateroskleros. Den som har karotisstenos har en ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, exempelvis stroke och hjärtinfarkt.
Karotisstenoser diagnostiseras oftast med en ultraljudsundersökning av halskärlen.
Maria Garoff ingår i en forskargrupp med bland annat strokeläkare och specialisttandläkare i odontologisk radiologi. På specialistkliniken för oral diagnostisk radiologi i Umeå skickas vuxna tandvårdspatienter med karotisförkalkningar som syns på panoramaröntgenbilder till ultraljudsundersökning. Det började de med 2007.
Bara sju procent har stenos
I 99 procent av fallen har ett förkalkat karotisplack också verifierats med hjälp av ultraljudsundersökning. Men enbart sju procent har en karotisstenos. Hos män är siffran lite högre – tolv procent. Det går alltså inte att använda panoramaröntgen för att ställa diagnos.
– Karotisförkalkning i en panoramaröntgenbild kan inte jämställas med karotisstenos. Dessutom kan både stora och små karotisförkalkningar representera en karotisstenos.
I dag ser Maria Garoff karotisförkalkningar som ett allmänt tecken på ateroskleros och fokuserar mer på kopplingen till hjärtkärlsjukdom i stort och inte enbart till stroke.
– Jag vet inte om vi har räddat liv, men vi har uppmärksammat patienter om bifynd och har bidragit till att de som har behövt behandling för att förebygga hjärtkärlsjukdom har fått det, säger Maria Garoff.
– Vi remitterar i dag alla vuxna med synliga karotisförkalkningar till strokeenheten på Norrlands universitetssjukhus för utredning, förutom dem som är svårt sjuka.
Maria Garoffs råd
* Lär dig känna igen karotisförkalkningar.
* Gör inte panoramaröntgenundersökningar enbart för att leta karotisförkalkningar.
* Om karotisförkalkningar syns i panoramaröntgenbilder tagna på odontologisk indikation, är det bra att uppmärksamma dem.
* Hittar du karotisförkalkningar kan du hänvisa patienten till primärvården för hälsokontroll. Läkaren kan då ta ställning till om förebyggande behandling behövs.
Läs mer om Maria Garoff och hennes forskning i Tandläkartidningen nummer 9 2017.

Upptäck mer