Kartan hjälper kariessjuka
Bahoz är fem år. Han går hos Zeinab Keikhwa, tandsköterska på folktandvården i Gottsunda utanför Uppsala. Snart får han ett nytt syskon, som kommer att göra sitt första tandvårdsbesök som tvååring. Foto: Martina Holmberg

Kartan hjälper kariessjuka

Tandhälsa 8 Jan 2018
Dela artikeln
Tandhälsan i Gottsunda är sämre än i övriga Uppsala län. Därför satsar folktandvården extra på tvååringarna i området och tar hjälp av geografin och telefonsamtal för att förbättra småbarnens tandhälsa.

Gottsunda ligger i Uppsala län. Tandhälsan är sämre än i länet i stort, och det gäller även för barnen. Därför satsar folktandvården nu extra på tvååringarna i området. Förhoppningen är att tandhälsan hos barn mellan tre och sex år ska förbättras och att antalet kariesfria barn ska öka.

Det började som ett projekt 2015.

För att få fler tvååringar att komma till tandvården, ringer man numera i stället för att skicka skriftlig kallelse, berättar Zeinab Keikhwa, tandsköterska i Gottsunda.

Genom att jämföra antalet kariesfria barn i små geografiska områden i Gottsunda, så kallade nyckelkodsområden, kunde folktandvården identifiera gator och områden som stack ut. Det visade sig att 160 barn i tvåårsåldern bodde på ”nyckelkodsadresser” med en lägre andel kariesfria barn. Zeinab Keikhwa visar upp en lista med gatunamnen.

Samtidigt visste man att relativt många små barn i Gottsunda uteblev från sitt första tandvårdsbesök. För att få fler barn att komma började folktandvården kontakta familjerna per telefon i stället för via skriftlig kallelse. Tack vare telefonsamtalen kom 140 av 160 barn från nyckelkodsområdena på undersökning 2015. Uteblivandena minskade med mer än 50 procent jämfört med året innan. Eftersom det har gett bra resultat, fortsätter kliniken nu med att ringa till nyckelkodsfamiljerna.

– Telefonsamtal fungerar bättre än brev. De flesta samtal är på svenska, men vi kan också prata arabiska med de som är arabisktalande, berättar Zeinab Keikhwa.

Leksaker och roliga saker

Andra förändringar som infördes 2015 och som man fortsätter med är att besökstiden för nyckelkodsbarnen har förlängts från 30 till 40 minuter och att undersökningarna görs på ett nytt, systematiskt sätt.

När barnen kommer till tandvården, görs en undersökning med noggrann anamnes av Zeinab Keikhwa eller Farah Halawi, tandsköterska respektive tandhygienist på folktandvården i Gottsunda.

– Ibland har vi varit i behandlingsrummet, men det blir bäst i samtalsrummet, som är anpassat för barn. Där finns det leksaker och roliga saker att titta på. Oftast sitter barnet i mammans knä, men ibland sitter de kvar i barnvagnen när vi tittar in i munnen, berättar Zeinab.

Hälsosamtalet är ett bra tillfälle att öka föräldrarnas kunskap. Många ändrar sina vanor snabbt när de får information, berättar Farah Halawi, tandhygienist i Gottsunda.

Eftersom Gottsunda är ett område med många invandrare, görs hälsosamtalen med hjälp av kort med bilder.

– Ibland kan inte föräldrarna så mycket svenska, men med bilderna fungerar det ändå, säger Farah Halawi.

Undersökningarna görs systematiskt och barnen delas in i tre olika riskgrupper. En separat artikel beskriver hur bedömningarna görs.

– När barnen ligger mellan två grupper diskuterar vi ofta hur vi ska bedöma dem, säger Zeinab.

Av ”nyckelkodstvååringarna” som undersöktes 2015 bedömdes 55 procent vara friska medan de övriga ansågs ha hög eller förhöjd risk för karies. Barnen med hög eller förhöjd risk får komma på återbesök. Samtalen anpassas då efter individerna.

– Många känner inte till hur de ska sköta barnens tänder. De förstår inte hur viktiga mjölktänderna är, berättar Farah.

Somna med nappflaska

Det är vanligt att barn får somna med nappflaska i munnen, eller får välling eller mjölk om de vaknar på natten. Föräldrarna vet inte att salivutsöndringen är lägre på natten och en del borstar inte med fluortandkräm eftersom de är rädda för att barnet ska svälja tandkrämen.

– De flesta tvååringar får inte så mycket sötsaker, men vissa småäter eller får en chokladbit då och då som muta, säger Zeinab Keikhwa.

Bilder underlättar när tandvårdspersonalen samtalar om barnens matvanor, speciellt när föräldrarna inte kan så mycket svenska.

Hälsosamtalet är ett bra tillfälle att svara på frågor och öka föräldrarnas kunskap. Familjerna brukar få en barntandborste och tandkräm, och det uppskattas också.

– Många ändrar sina vanor rätt så snabbt när de får information, konstaterar Farah Halawi.

Risk för karies

Av barnen som bedömdes ha hög risk för karies 2013 undersöktes 30 året därpå. Bara sex av barnen ansågs fortfarande ha hög risk. Fem hade förhöjd risk och 19 bedömdes ha ingen eller låg risk för karies.

Projektet avslutas i år. Än så länge är det för tidigt att säga om det nya arbetssättet har påverkat förekomsten av karies, men siffrorna kommer att finnas inom ett par år.

I väntan på det fortsätter kliniken att jobba efter de nya rutinerna med tvååringarna i nyckelkodsområdena, eftersom folktandvården tror att det kommer att förbättra tandhälsan.

Från början hoppades folktandvården även nå ut med information om munhälsa via barnavårdscentralen, BVC, och förskolorna i Gottsunda. Den delen av projektet har bara delvis lyckats.

Besök på förskolan

Folktandvården har utbildat BVC:s personal och numera får föräldrarna information, en broschyr om munhälsa och en tandborste via BVC när barnet är tio månader.

Folktandvården hade också hoppats kunna nå föräldrar genom att medverka på föräldramöten på förskolorna och finnas till hands någon eftermiddag per termin för att svara på föräldrarnas frågor, men förskolepersonalen har inte varit intresserade av att försöka.

I stället medverkade en tandläkare på arbetsplatsträffar för förskolepersonalen på hälften av de tio förskolorna i området, men det finns inga planer på att fortsätta med det.

Däremot finns det numera ett samarbete mellan folktandvården och två öppna förskolor, som Zeinab Keikhwa besöker ett par gånger per termin.

FAKTA - Så bedöms kariesrisken

På vissa gator i Gottsunda är en lägre andel barn kariesfria jämfört med Uppsala län i stort. När Zeinab Keikhwa och Farah Halawi undersöker tvååringar från dessa områden, tittar de på fyra parametrar: status, fluoranvändning, kost och munhygien.

Om barnet har initial eller manifest karies blir det en röd statusstapel, de friska barnen får gröna staplar.

Om tänderna borstas mindre än två gånger om dagen med fluortandkräm får barnet en röd fluorstapel. Om tänderna borstas två gånger om dagen med fluor blir det en gul stapel och barn som får hjälp att borsta sina tänder med fluortandkräm två gånger om dagen och som dessutom använder något fluortillägg får gröna staplar.

Även matvanorna bedöms som röda, gula eller gröna. Barnen får röda staplar om de äter sötsaker eller får söta drycker mellan målen, eller om de får välling eller bröstmjölk efter tandborstning eller på natten. Barn som äter mycket socker men endast i samband med måltider får gula staplar och barn som äter icke-kariogen mat får gröna staplar.

Vad gäller munhygien får barn med synligt plack röda staplar och de som inte har synligt plack gröna. Zeinab och Farah tittar extra på framtändernas utsida i överkäken.

De ”röda” barnen får en uppföljning på 20 till 30 minuter med individuellt anpassade råd efter en månad och igen efter ett halvår. De ”gula” barnen får en uppföljning efter sex månader och de ”gröna” barnen kallas inte igen förrän inför den vanliga treårskontrollen.

Innan projektet startades fick Zeinab Keikhwa och Farah Halawi utbildning vid ett tillfälle om hur man får till bra samtal med föräldrar om levnadsvanor. Samtalen bygger på principerna i motiverande samtal. Som stöd har de också haft ”Samtalsguide – en vägledning för munhälsobedömning vid 1 och 2 år” som Folktandvården Västra Götaland tog fram 2015.

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Foto: Martina Holmberg

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakarforbundet.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch