Privattandläkare ratar barntandvårdsavtal
Efter att flera privattandläkare i Kalmar län sagt nej till det nya avtalet, måste cirka 2 500 barn och ungdomar söka sig till nya tandläkare. Foto: Colourbox

Privattandläkare ratar barntandvårdsavtal

Ersättningsmodeller 11 Okt 2018
Dela artikeln
När Landstinget i Kalmar län presenterade sitt nya barntandvårdsavtal ratades avtalet av flera privattandläkare. De anser att det nya avtalet inte täcker deras kostnader. Efter den 1 april i år har 2 300 nya barn och ungdomar listats hos Folktandvården i Kalmar län.

När Tandläkartidningen i januari i år skrev om ersättningsmodeller för barn- och ungdomstandvård varnade Merit Lindberg, vd för Privattandläkarna, för att det finns en överhängande risk att allt fler privata vårdgivare tackar nej till barn- och ungdomstandvård om inte landstingens ersättningssystem täcker vårdgivarnas faktiska kostnader.

Kaj Holst

Mindre än ett år senare har detta inträffat i Kalmar län, där flera privat­tand­läka­re har tackat nej till landstingets nya barntandvårdsavtal som började gälla den 1 april i år. Enligt Kaj Holst, ordförande för Privattandläkarna i Kalmar län, har många privattandläkare ratat avtalet eftersom det leder till försämrad lönsamhet.

– Har du få patienter under 23 år går det kanske att balansera upp med vuxentandvård, men med det fria vårdvalet kan enskilda tandläkare få så mycket barn- och ungdomstandvård att de inte kan fortsätta sin verksamhet.

– Det är den osäkerheten som har gjort att flera kliniker har ratat avtalet, vilket innebär att många barn och ungdomar nu i stället får vända sig till folktandvården. Bara i Västervik har folktandvården fått 600 nya barnpatienter efter den 1 april.

Riskpott för omfattande behandlingar

I det barntandvårdsavtal som var giltigt fram till april i år fick alla privattandläkare en fast ersättning på 1 110 kronor per barnpatient och år, oavsett behov av vård och oavsett socioekonomiska förhållanden.

– Det fanns även en gemensam riskpott för omfattande behandlingar. I det nya avtalet saknas tyvärr en riskpott, men en trolig uppfattning är att fler skulle teckna avtal om en sådan fanns, menar Kaj Holst.

Ersättningen i det nya avtalet för barn och ungdomar upp till 22 år varierar i stället beroende på patientens vårdbehov och socioekonomiska förhållanden. I modellen som Landstinget i Kalmar län nu använder finns ett snittbelopp på 1 088 kronor per barn. För barnpatienter i riskgrupp noll med god munhygien och goda socio­ekono­miska förhållanden utgår en lägsta ersättning på 544 kronor för vård vartannat år medan ersättning för patienter i högsta riskgruppen kan bli som högst 1 632 kronor per år.

Sämre munhygien ökar

Om en klinik tar emot många barn från de högsta riskgrupperna får kliniken ett snittbelopp på 1 200 kronor, men når inte upp i högsta ersättningen.

– I och med att andelen barnpatienter med sämre munhygi­en ökar och det saknas extra ersättning för mer omfattande behandlingar blir det svårt att uppnå lönsamhet.

Joakim Jerlardtz

En av de privattandläkare som tidigare tog emot barn och ungdomar, men som har tackat nej till det nya avtalet är Joakim Jerlardtz vid Tandvårdsteamet Kronan i Kalmar som ingår i Praktikertjänst.

– Med det tidigare avtalet gick det nästan jämnt ut, då enkla behandlingar vägde upp för mer avancerade. Jag hade en patient där behandlingen kostade 40 000 kronor, men jag fick endast 1 200 kronor i ersättning. När det nu blev högre krav och mer administration kände vi att det inte skulle fungera längre.

Tandvårdsteamet Kronan hade tidigare omkring 300 barn- och ungdoms­pati­enter. Joakim Jerlardtz, som har arbetat med barn­pati­ent­er i över 20 år, beskriver det som ett tråkigt men nödvändigt beslut att tacka nej.

”Det känns inte rätt att inte kunna ge alla barn lika hög vårdk­vali­tet.”

– Ersättningen påverkar vårdkvaliteten och det känns inte rätt att inte kunna ge alla barn lika hög vårdk­vali­tet. Hade vi dessutom anslutit oss till avtalet hade vi även åtagit oss att ta emot nya barnpatienter, vilket hade varit en stor risk med tanke på att många kolleger har tackat nej.

– Det finns fler faktorer. Gränsen för barn- och ungdomstandvård höjs till 23 år och andelen nyanlända barn med stort vårdbehov har ökat, vilket ger fler kostsamma behandlingar som vi inte får ersättning för.

Ingen möjlighet att påverka

Både Kaj Holst och ­Joakim Jerlardtz berättar att de löpande har fått information från Landstinget i Kalmar län om arbetet med det nya avtalet, men att det inte funnits möjlighet att påverka avtalet.

– Jag har efterfrågat information om deras beräkningar, men har ännu inte fått några siffror. Jag tror inte de själva vet vad barntandvård kostar. De räknar med att vuxentandvård ska täcka kostnaderna för barnpatienter, och det är fel, säger ­Joakim Jerlardtz.

Nathalie Persson

Barntandvårdsavtalet är framtaget av Landstinget i Kalmar läns planeringsenhet och har godkänts av politikerna i landstingsfullmäktige. Nathalie Persson, controller på planerings­enheten, berättar att grunden till ersättningen togs redan 2015 av landstingets politiker. Tanken är att fördela resurserna på de patienter som har större behov för att få en mer jämlik munhälsa.

– Underlaget är också framtaget tillsammans med olika professioner, bland annat tandläkare. När jag har pratat med de tandläkare som har tackat nej till avtalet har de påpekat att det oftast inte handlar om ersättningen i sig.

Räcker med vartannat år

– Den stora anledningen är att tandläkarna vill träffa patienterna varje år, vilket ersättningen inte täcker. Landstinget anser att det räcker med vartannat år om barnpatienten har god munhygien, och så vill inte alla privattandläkare arbeta.

Landstingen i Sverige använder olika data när de räknar ut differensen i sina ersättningsmodeller, och Nathalie Persson tror att Landstinget i Kalmar län är relativt ensamma om att använda både socio­ekono­misk bakgrund och munhygien som mått.

Socioekonomiska förhållanden

– Vi har bland annat tittat på socioekonomiska förhållanden utifrån CNI, Care Need Index, som ofta används inom vården. Avtalet löper i fyra år, men justeringar i förfrågningsunderlagets villkor kan ske årligen. Vi följer utvecklingen noga och tittar just nu på vad som är rimlig ersättning inför nästa år, förklarar Nathalie Persson.

Totalt rör det sig om ­cirka 2 500 barn och ungdomar som får söka sig till nya tandläkare. Av dessa har 2 300 inte gjort något nytt aktivt val utan listats hos Folktandvården i Kalmar län.

Lise-Lott Hinsegård Heiding

Enligt tandvårdschef Lise-Lott Hinsegård Heiding har det än så länge inte uppstått några problem för folktandvården.

– Vi hade en viss beredskap. Sen är det inte så att alla patienter blir kallade nu utan en del fick tandvård strax innan det nya avtalet trädde i kraft. Det är först om ett år som vi ser direkta effekter, säger Lise-Lott Hinsegård Heiding.

Långsiktig familjetandvård

Kaj Holst berättar att många av de privattand­läka­re i länet som har tecknat nytt avtal om barn- och ungdomstandvård ser det som en långsiktig familjetandvård.

– Tandläkarna ser det som en service till de vuxen­patienter som har barn, och att följa en patient från vaggan till vuxen ålder är ju en av tjusningarna med att vara privattandläkare, säger Kaj Holst.

Olika ersättningsmodeller

Text: Pierre Eklund

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakarforbundet.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch