Rörig rättning av kunskapsprovet

Legitimation 23 Nov 2017
Dela artikeln
Fel prov utskickat, felrättade frågor och upplevda orättvisor i rättningen. Det var flera saker som gick fel vid kunskapsprovet för tandläkare med examen från länder utanför EU i september. KI medger misstag, men tycker att de har bra rutiner kring provet.

Det blev turbulent när resultaten från kunskapsprovet för tandläkare som utbildats utanför EU och EES skickades ut i början av oktober. Ungefär tjugo personer fick någon annans prov hemskickat.

– Vi upptäckte detta samma dag, bad om ursäkt och skickade ut rätt prov. Kandidaterna får ett anmälningsnummer, som sedan randomiseras och de får ett nytt nummer. Den mänskliga faktorn gjorde att detta gick fel. Det är såklart oförlåtligt, säger Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi vid Karolinska institutet, KI.

Efter att rätt prov skickats upptäcktes att två av provfrågorna rättats på fel sätt. En stor del av provet är multiple- eller single choice-frågor som rättas automatiskt, medan fritextfrågor rättas manuellt. Två fritextfrågor hade inte kommit med till den manuella rättningen.

Nya resultat

– Vi fick rätta dessa och skicka ut nya resultat. Jag har förståelse för att provdeltagarna blir upprörda. Vi anstränger oss för att ge ett bra bemötande och har lagt mycket tid på att gå igenom klagomål och svara på alla mejl, säger Gunilla Sandborgh Englund.

När provet rättats om, var elva av 39 provdeltagare godkända. Flera av dem som inte blev godkända har begärt omprövning av rättningen, eftersom de upplever att denna varit inkonsekvent, felaktig och svår att förstå. Eftersom många nu hade tillgång till någon annans prov och resultat kunde de jämföra sina svar.

– Det var flera som menade att de svarat samma sak men fått olika poängsättning, men där det inte var likvärdiga svar. Det är inte ovanligt att rättningen ifrågasätts, detta förekommer även på grundutbildningen. Kunskapsprovet är ett otroligt viktigt prov för dem som skriver det, kanske det viktigaste i livet, och därför är drivkraften stor. Det måste man ha respekt för.

Detaljskillnader kan avgöra

Varje essäfråga rättas av den person som har gjort frågan och är expert på ämnesområdet. Det finns ett underlag för bedömning, men enligt Gunilla Sandborgh Englund går det aldrig att göra ett absolut facit för denna typ av frågor, och detaljskillnader kan avgöra poängen.

– Essäfrågorna är svårare att bedöma. Men de behövs för att vi ska kunna mäta kunskap på djupet, till exempel om man tar rätt beslut i en klinisk situation eller att man kan föra ett relevant resonemang kring en frågeställning.

Tidigare hade provdeltagarna 48 timmar på sig att begära omprövning efter att de fått sitt provresultat, men från och med nästkommande prov ändras detta till två veckor.

– Vi har tydliggjort kraven för omprövning, och vi har också lyft fram information om hur bedömningen går till. Detta med stöd av KI:s jurister och Socialstyrelsen. Vi tycker att vi har bra rutiner för rättning, men vi har lärt oss mycket av denna provomgång och identifierat vilka svagheter som finns.

Språkkunskaper

Provtillfället i september var tredje gången det teoretiska delprovet gavs i den nya utformning som KI ansvarar för.

– Vi tycker att vi har gjort ett bra prov. Det är framtaget i samarbete med pedagogiska experter och är nu betydligt bättre anpassat för att bedöma om deltagaren har teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter som svarar mot kraven för svensk legitimation.

Provdeltagarna har dubbelt så lång tid på sig att skriva provet jämfört med studenterna på grundutbildningen, och språket ska vara enkelt för att undvika att man misstolkar frågan. Gunilla Sandborgh Englund ser ändå att bristande språkkunskaper kan vara en anledning till att man inte klarar provet. Vissa ämneskunskaper, till exempel inom röntgen, bettfysiologi och endodonti, kan variera beroende på var man har fått sin grundutbildning, och även klinisk praxis kan se annorlunda ut.

Tre chanser

Man har tre chanser på sig att skriva det teoretiska provet. Av de 92 personer som skrivit provet under 2017 finns tre personer som skrivit provet tre gånger och 19 personer som skrivit det två gånger. Eftersom det är ett nytt prov räknas dock inte årets första två provomgångar in i de tre försöken.

När slutresultatet för det teoretiska delprovet fastställdes i mitten av november var totalt 13 av 44 personer godkända. Det motsvarar 33 procent av provdeltagarna, vilket är jämförbart med det tidigare kunskapsprovet och liknande prov för läkare och apotekare.

Läs mer om kunskapsprovet i Tandläkartidningen nummer 14.

Vägar till en svensk tandläkarlegitimation

Den som är utbildad till tandläkare inom EU eller EES ansöker om legitimation via Socialstyrelsen. Detta gäller även om man är utbildad utanför EU eller EES, men har fått legitimation i ett EU- eller EES-land och har jobbat som legitimerad i tre år i det landet.

För den som har en tandläkarutbildning från länder utanför EU och EES finns tre vägar till en svensk legitimation:

1. Via Socialstyrelsen. Detta innebär att man:

  • får sin utbildning granskad,
  • genomgår kunskapsprovets teoretiska del, som man har tre chanser på sig att klara,
  • genomgår kunskapsprovets praktiska del, som man har två chanser på sig att klara,
  • gör praktisk tjänstgöring,
  • går en kurs i svenska författningar,
  • visar att man har tillräckliga kunskaper i svenska,
  • ansöker om legitimation.

2. Ettårig kompletterande utbildning vid Karolinska institutet, Göteborgs universitet eller Malmö högskola. Vid höstterminen 2017 sökte cirka 300 personer till 32 utbildningsplatser. Från och med 2018 finns 46 platser.

3. Om utbildningen inte är avslutad, eller om den inte är jämförbar med den svenska, kan man studera till tandläkare vid ett svenskt lärosäte. Det kan gå att förkorta utbildningstiden med hjälp av de tidigare studierna.

Källor: Socialstyrelsen, Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Malmö högskola.

Text: Anna Norberg

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Problem med inloggningen? Kontakta redaktionen: redaktionen@tandlakartidningen.se