Dålig munhälsa förkortar livet
Royne Thorman erbjuder medicinsk tandvård i privat regi på Danderyds sjukhus sedan november 2010. Foto: Pernille Tofte

Dålig munhälsa förkortar livet

15 Mar 2012
Dela artikeln
Alltfler äldre dör i blodförgiftning. Dålig munhälsa kan vara en orsak, tror Royne Thorman, privat sjukhustandläkare.

Fler och fler människor över 75 år bor hemma. Av dem har alltfler minst 20 egna tänder kvar i munnen. Så länge de är friska, har äldre ofta samma tandvårdsbehov som personer i 60-årsåldern. Så kan det vara långt upp i åldern. Bekymren kommer i samband med försämrad allmänhälsa.
Det finns många multisjuka som inte får den tandvård de behöver, enligt Royne Thorman.
– Många gånger ser det riktigt eländigt ut, säger han.

Sedan november 2010 driver Royne Thorman Agea Dental AB. Kliniken erbjuder medicinsk tandvård i privat regi på Danderyds sjukhus.
Royne Thorman har tidigare varit klinikchef för medicinsk tandvård på Karolinska universitetssjukhuset och strateg inom äldretandvården på Folktandvården Stockholm, bland annat. Han disputerade 2009 vid Karolinska institutet om munhälsan hos patienter med njursjukdom.

Sjukhusmiljön präglar kliniken. Väggarna är gråvita och plastgolvet grått. Inredningen är handikappanpassad och en sjukhussäng med landstingets gula överkast finns till hands för patienter som behöver vila. Arbetskläderna bär landstingets symbol.

Royne Thorman tar emot patienter som behöver en tandläkare med djupare medicinska kunskaper. Det kan vara dementa och handikappade patienter och patienter som behöver behandlas under narkos. De kommer på remiss från sjukhuset, från tandhygienister efter uppsökande verksamhet på äldreboenden och från privattandläkare som behöver stöd med vårdplanering, bland annat.
Ett problem inom äldretandvården är att det inte alltid är självklart när patienten ska betala enligt tandvårdstaxan och när sjukvårdstaxan ska gälla för tandvård som ett led i en behandling av sjukdom.
– Många äldre sjuka lever en längre tid i ett gränsland mellan ersättningssystemen. De är så sjuka att munhälsan påverkas, men för friska att få stödintyg, säger Royne Thorman.
Inte heller finns det klara regler för när äldre ska ha rätt till uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Det är kommunernas biståndsbedömare som avgör vilka som får stödintyg, och Royne Thorman tycker att det sker godtyckligt.

Han efterlyser en strategi baserad på bättre kartläggning och epidemiologi.
– Vi behöver tandvård på hälso- och sjukvårdens villkor för våra äldre, anser han.
– Det finns många äldre som bor hemma och har rotrester kvar i munnen därför att de inte har råd att göra något åt dem, säger Royne Thorman.

Får inte hjälp med tandborstning

Många av de äldre som får otillräcklig tandvård bor hemma. Trots att de inte själva kan borsta sina tänder tillräckligt bra, får de inte hjälp med det varje dag. Tidsbrist hos personal och anhöriga kan vara en anledning, kunskapsbrist en annan.
Ibland beror bristfällig munhygien på att den äldre inte vill ha hjälp med att borsta. En dement människa som inte uppfattar att hon behöver munvård värjer sig ofta, eftersom hon kan uppleva det som ett intrång i munnen.
Utan tandvårdsstödintyg från biståndsbedömaren får äldre inte heller uppsökande och nödvändig tandvård, vilket innebär att kostnaden kan vara ett hinder. Men det finns också personer som har rätt till uppsök och nödvändig tandvård som avstår munhälsobedömningar.
– De kan ha allvarliga lokala infektioner, men ingen kommer in i munnen på dem.

Blodförgiftning

Royne Thorman har studerat Statistiska centralbyråns statistik över dödsorsaker bland 70- till 100-åringar. Andelen som dör till följd av septikemi ökar.
En förklaring kan vara att tandhälsan med djupa infektioner från främst underkäken leder till systemisk infektion.
Är dålig tandhälsa hos äldre ett så stort problem att människor dör i förtid? Royne tror att det kan vara så.
– Vore det min mamma skulle jag inte vilja att hon dog på grund av en infektion i munnen.

På senaste tiden har han sett flera fall av septikemi orsakad av infektion i underkäksmolar. En lokal infektion har blivit systemisk. Bakterierna har spridit sig till blodet och patienterna har exempelvis fått feber, instabil cirkulation och problem med syresättningen av blodet.

– Patienten är febrig och har hög sänka, men det är svårt att diagnostisera orsaken. Ibland kan en infektion i tanden ha aktualiserats i samband med en förkylning eller annan infektion.

Tillståndet kan vara livshotande, speciellt för en multisjuk patient.

– Hälso- och sjukvården kanske nöjer sig med att orsaken till den systemiska infektionen inte går att hitta. Men om patienten har de flesta av sina tänder kvar och hälften är dåliga, kan man misstänka att en infekterad molar ligger bakom septikemi. Tänderna bör undersökas även om patienten inte har ont.
Eftersom multisjuka äldre ofta står på lugnande och smärtstillande mediciner kan det gå en längre tid innan infektioner i munnen upptäcks, eftersom patienten inte verkar besvärad. Diabetes och neuropati kan också bidra till att patienten inte känner smärta i munnen.

Kunniga tandläkare behövs

För en del av de äldre fungerar mötet med tandvårdspersonal bäst i tandvårdsmiljö. Etablerade tandvårdsvanor kan vara minnesstödjande. Dementa som får regelbunden tandvård har ofta ett adekvat beteende i tandvårdssituationen. Om de kommer så långt.

Men svårbehandlade multisjuka personer på äldreboenden hamnar ibland mellan stolarna. Vårdpersonalen sköter inte munhygienen. På äldreboendet finns kanske inte någon läkare. Blir personen akut sjuk kommer han eller hon till vårdcentralen, där man sällan tänker på munhålan.

Ambitionen bör alltid vara att multisjuka äldre patienter ska vara infektionsfria i munnen, anser Royne Thorman.
– Samtliga vårdgivare har ett ansvar att så sker. När patienten väl kommer till en tandläkare för bedömning krävs ofta ett snabbt beslut om åtgärd. Det behövs någon som har erfarenhet och ett medicinskt perspektiv på tandvård.

Både läkare och allmäntandläkare behöver någonstans att vända sig.
– Patienterna remitteras kanske till sjukhustandvården, men där jobbar i dag många nyutexaminerade kolleger som står sig slätt eftersom de inte har den utbildning och erfarenhet som behövs, säger Royne Thorman.
Unga tandläkare bör i större utsträckning ha tillgång till handledning, menar han.

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakarforbundet.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch