Musikterapi minskade rädslan
Bengt Ljungkvist och Heléne Forsberg gör det mysigt när det är dags för musikterapi. Samtalet kopplas till ett musikstycke som ska få Heléne att känna sig friare och mobilisera henne.

Musikterapi minskade rädslan

17 Okt 2013
Dela artikeln
Förr var tandläkarbesök en plåga. Heléne Forsberg besökte tandvården när hon hade ont, men behandlingarna slutfördes aldrig. I dag är rädslan hanterlig tack vare Bengt Ljungkvists musikterapi.

Känslan kommer först och tanken sedan. Det är idén bakom den psykoterapeutiska tekniken korta musikresor (KMR) som Bengt Ljungkvist använder för att behandla tandvårdsrädda patienter. Han är både psykolog och tandläkare och arbetar på Distriktstandvården Hallstavik, fyra mil nordväst om Norrtälje.

– Musiken, samtalet och känslan är det centrala. Det är viktigt att patienten känner sig sedd, säger Bengt Ljungkvist.

Han träffar Heléne Forsberg på kliniken på kvällstid när ingen annan är där. De dämpar belysningen i personalrummet, tänder ljus och gör det mysigt. I halvmörkret råder ett lugn.

Förtrolig stämning

De sitter i varsin del av en hörnsoffa. Det är en förtrolig stämning mellan två människor som känner varandra. Samtalstonen är mjuk.

Varje session inleds med ett terapeutiskt samtal. Det kan vara öppet eller ta upp ett speciellt ämne, till exempel vad tandvårdssituationen får Heléne att känna.

Samtalet tar ungefär 20 minuter och kopplas ihop till ett utvalt musikstycke. Bengt försätter Heléne i ett avslappnat tillstånd. De lyssnar tillsammans och delar upplevelsen. Musiken ger trygghet, skönhet och tröst. Den är vacker, men ska också få Heléne att känna sig friare och öppnare och mobilisera henne. Att lyssna på musik kan stimulera inre bilder, förnimmelser och minnen.

När de har lyssnat klart fortsätter samtalet och nya insikter tas upp.

– Jag var skeptisk första gången jag skulle lyssna på musiken. Jag visste inte vad jag skulle göra till den, men sedan kom jag in i det, berättar Heléne Forsberg.

En del patienter målar eller ritar efter musiken för att uttrycka hur de känner sig. Andra vill inte göra det, men kan tänka sig att beskriva vad de skulle måla om de hade vattenfärger till hands. Varje situation är unik. Utgångspunkten är att allt är rätt, betonar Bengt Ljungkvist. Varje session sker helt på patientens villkor.

[slideshow]

Heléne blev förvånad över samtalsämnena.

– Jag trodde inte att vi skulle prata så allmänt från början. Men jag har kommit underfund med saker om mig själv, säger hon.

Det har hjälpt henne att hantera rädslan hon tidigare har känt i tandvårdssituationen.

Bengt förklarar:
– Om tandvårdsrädslan inte går över trots att alla är snälla och jobbar smärtfritt, sitter rädslan fast i någonting. Då gäller det att komma underfund med vad det rör sig om.

Heléne Forsberg beskriver hur obehagliga kontakterna med tandvården var innan hon träffade Bengt och blev kvitt tandvårdsrädslan.

– Jag fick handsvett av att ringa till tandvården. Samma sak om jag följde med barnen till tandvården, trots att jag inte skulle behandlas.

– Jag har varit hos många tandläkare. Jag gick när jag hade ont, men de fick aldrig slutföra behandlingen för de lyssnade aldrig. De flesta gav bedövning och började borra direkt, säger hon.

Efter åratal av avbrutna behandlingar hade hon ett uppdämt behov av tandvård. Något måste göras.
– Det var min mamma som tvingade mig hit, berättar Heléne.

Har anpassat metoden

För sex år sedan gick Bengt Ljungkvist en ettårig utbildning för att lära sig använda metoden korta musikresor. Sedan hade han under ett år försöksverksamhet för att anpassa KMR till tandvården. Det skedde under handledning av en erfaren psykoterapeut med handledarkompetens.

2010 godkände tandvårdsenheten i Stockholms läns landsting den här formen av psykoterapi, berättar Bengt Ljungkvist.

När han behandlar en tandvårdsrädd patient med KMR träffas de i allmänhet sex till åtta gånger. Psykoterapin sker parallellt med arbetet i behandlingsrummet, med inslag av kognitiv beteendeterapi (KBT).

Han bekantar patienten stegvis med behandlingssituationen, som är strukturerad från början till slut. Han började med en trygg tillvänjningsundersökning och övergår successivt till riktiga behandlingar.

– Behandlingen brukar ge bestående resultat, säger han.

Bengt Ljungkvist ser det som en fördel att han både är psykolog och tandläkare.

– Som tandläkare kan jag använda mig av den kunskap jag har fått om patienten i rollen som psykoterapeut. När patienten sitter i behandlingsstolen kan jag påminna om ett samtal som vi tidigare har haft, till exempel.

Olika roller

Heléne Forsberg tycker att Bengt Ljungkvist är annorlunda som tandläkare i behandlingsrummet än han är som psykolog i personalrummet. Under de korta musikresorna är de mer privata. Men även som tandläkare är han lyssnande, tycker hon.

Ett moment i KBT-delen av behandlingen som var särskilt viktigt för Heléne var att få titta på sprutan. Sedan fick hon sätta ihop den själv och spruta ut bedövningsmedlet.

– Vi pratade rätt mycket om dropparna, minns hon.

Personer som har svår tandvårdsrädsla kan få behandling till samma avgift som inom hälso- och sjukvård, enligt tandvårdsförordningens fjärde paragraf.

Ett problem är att patienter som söker behandling för tandvårdsrädsla ofta har behov av jobbiga och omfattande akuta behandlingar. Det borde vara möjligt att utföra den delen av vården under narkos inom den vanliga tandvården och till sjukvårdstaxan, anser Bengt Ljungkvist. Det skulle underlätta mycket för patienterna.

Men det går inte i Stockholms län, konstaterar han. För att Heléne Forsberg skulle kunna få behandling under narkos fick han remittera henne till Royne Thorman, privat sjukhustandläkare vid Danderyds sjukhus.

Behandlat många barn

Bengt Ljungkvist var redan psykolog när han började på tandläkarhögskolan. Efter utbildningen arbetade han på Eastmaninstitutet. Då gjorde han en studie om svårbehandlade förskolebarn tillsammans med Ingegerd Mejàre, specialist i pedodonti. Sedan dess har han behandlat många barn som har varit rädda för tandvården.

– Många tandvårdsrädda barn känner att de inte blir sedda. För att lyckas behöver man ge dem makt. De missbrukar den nästan aldrig. Man kan få unga till nästan vad som helst om de får säga nej.

– Patienterna som lämnar mig kan vara obekväma patienter, varnar han kolleger.

– De ska veta vad de vill ha och tala om det för tandläkaren.

Det kan till exempel handla om bedövningskräm. Tandvårdsrädda patienter måste kunna få ett löfte om smärtfri behandling, anser han.

Han rekommenderar patienterna att följa magkänslan. Känner de att de inte kan bygga upp en tillit för tandläkaren är det bättre att byta.

KORTA MUSIKRESOR
  • Korta musikresor (KMR) är en form av receptiv musikterapi som har utvecklats ur en psykoterapimetod som heter »Guided imagery and music« (GIM). Att lyssna på musik, reflektera och samtala är viktiga ingredienser.
  • Musiken förmedlar trygghet och välbehag, men ska också hjälpa patienten att öppna sig och utforska sina känslor.
  • Musiklyssnandet kombineras ofta med bildskapande.
  • KMR är en relativt ny metod i Sverige. En ettårig utbildning har funnits i landet sedan 2007. En ny omgång börjar i november i Stockholm.

MUSIKEN PÅVERKAR PATIENTEN

I KMR används korta stycken som delas upp i olika kategorier, från trygghetsskapande (kategori ett) till öppnande och drivande (kategori tre plus). De senare har större spänning och dynamik.
Exempel på musik som kan användas vid korta musikresor:

  • Bandura – Jan Johansson (kategori ett)
  • Winter – Vivaldi (kategori två)
  • Mot den nya världen – Pelle Erövraren (kategori tre plus)

DISTRIKTSTANDVÅRDEN HALLSTAVIK

  • Tre tandläkare och tre tandhygienister arbetar vid Distriktstandvården Hallstavik i Norrtälje kommun.
  • Kliniken är en av tio som Folktandvården Stockholms län AB sålde till Distriktstandvården 2009.
  • Före försäljningen var kliniken nedläggningshotad. Sedan dess har personalen utökats och Distriktstandvården har satsat på bland annat ett nytt väntrum och panoramaröntgen i Hallstavik.

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Foto: Michael Melanson

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakarforbundet.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch