Miljöinspektionen är i full gång på den privata kliniken ”Tandläkarmottagning i Rosengård”.
– Hur ofta rengör du filtret? frågar Ylva Hanell, miljöinspektör vid Malmö stad.
– Varje dag, svarar klinikens ägare, tandläkaren Hayder Alsammak.
Han har precis tagit av locket till den så kallade partikelfällan, ett inbyggt filter i behandlingsstolen. Inspektionen äger rum en varm sommardag. Det är behagligt att kliva in i behandlingsrummet där den svala luftströmmen från klimatanläggningen ackompanjeras av stilla flöjtmusik. Ylva Hanell följer sin checklista med frågor och antecknar noggrant tandläkarens svar.
[slideshow]
Hayder Alsammak öppnade sin praktik 2006, på bottenplanet i ett av Rosengårds slitna höghus. Lokalen har han renoverat grundligt, den var tidigare en vanlig hyreslägenhet. Amalgamavskiljaren som är ansluten till behandlingsstolen befinner sig i ett låst förråd ute på balkongen.
– Tömmer du amalgamavskiljaren själv? undrar miljöinspektören.
Det visar sig vara ett certifierat miljöföretag som regelbundet sköter underhållet. Amalgamavskiljaren byts ut en gång om året. Företaget står även för annan service och tillhörande produkter. Till exempel desinficeringsmedlet som Hayder Alsammak använder för att bland annat rengöra behandlingsstolens olika filter och silar.
– Var häller du ut desinficeringsmedlet?
– I vasken i sterilen. Där har jag också en amalgamavskiljare, svarar Hayder Alsammak.
– Kan du visa mig?
Tandläkaren visar vägen ut till sterilen och öppnar luckan under vasken. Där sitter avskiljarens bufferttank fastmonterad, likt en stor silvrig tratt.

Amalgamavskiljare är huvudmål

Under 2013 bedriver miljöförvaltningen i Malmö en tillsynskampanj som ska utvärdera tandvårdens miljöarbete, berättar Ylva Hanell. Kampanjen omfattar samtliga av stadens tandvårdskliniker, ett drygt 100-tal. Syftet är dubbelt. För det första vill miljöförvaltningen skaffa sig en bättre överblick av vilken miljöpåverkan tandläkarna har i Malmö. För det andra ska tillsynen öka medvetenheten och kunskapen bland tandläkarna om hur den egna verksamheten påverkar miljön och hur riskerna kan minimeras.
– Vårt huvudfokus är att kolla att alla har amalgamavskiljare och att alla avloppsrör är märkta med information om att de kan innehålla kvicksilver och ska hanteras som farligt avfall, säger Ylva Hanell.
Amalgamavskiljare fungerar inte alltid hundraprocentigt, poängterar hon. Förorenat slam kan därför samlas i avloppsrören. Hayder Alsammak berättar att höghusets källare brann 2008 och att rören då byttes ut. Även i källaren måste klinikens avloppsrör vara uppmärkta, upplyser Ylva Hanell.
– Men vem ska informera, är det jag? undrar Hayder Alsammak.
– Du ska få klistermärken av mig som du eller fastighetsägaren kan sätta upp på alla rör som är utgående från kliniken, säger Ylva Hanell.

Svarta dödskallar

Hon plockar fram en bunt klistermärken. Dekaler som signalerar fara med hjälp av svarta dödskallar och orange bakgrund.
– Om några avloppsrör ska bytas ut eller ni ska göra någon sanering, till exempel spola rören, måste det anmälas till miljöförvaltningen sex veckor i förväg och det är något som du tar upp med din fastighetsägare, informerar miljöinspektören vidare.
Ylva Hanell tittar under vasken efter vattenlås men hittar inget.
– Hur är det med vattenlåsen? Är det du som tömmer vattenlåsen inne på patienttoaletten?
– Jag tror att städaren tar hand om det, säger Hayder Alsammak.
– Vet du hur ofta?
– När det blir stopp och behöver göras.
– Du ska få lite information om tömning av vattenlås, det kan vara så att när patienterna blivit behandlade går de in på toaletten och spottar och sköljer ut. Det har visat sig att en hel del amalgam fastnar i slammet i vattenlåset. Slammet ska hanteras som farligt avfall och låset ska tvättas ur ovan en amalgamavskiljare, instruerar Ylva Hanell.
Hon räcker över informationsbladet »Tömning av vattenlås som kan innehålla kvicksilver och amalgam«.
– Du får visa lokalvårdaren också.
– Jag tar och hänger upp det på anslagstavlan, det blir bäst, säger Hayder Alsammak och nålar upp papperslappen direkt.
– Vilket rengöringsmedel används annars för att hålla rent?
Desinficeringsmedlet får tjäna även inne på toaletten, förklarar tandläkaren.
– Det är kloret som desinficerar och det är ju inte riktigt bra att använda för mycket klor, påpekar Ylva Hanell.

Max tre år gamla

Inspektionen går vidare. Hayder Alsammak demonstrerar hur han förvarar framkallningsvätskor och fix till sina röntgenfilmer. Ute i gången mellan rummen står ett dokumentskåp. Därinne döljer sig bokföringen och pärmar med skötselråd och säkerhetsdatablad för de produkter som används på kliniken.
Säkerhetsdatabladen bör vara max tre år gamla, framhåller Ylva Hanell. En årsrapport kring hanteringen av amalgam ska också skickas in till miljöförvaltningen. Ylva Hanell går igenom checklistan. Samtliga punkter verkar vara avprickade. Inspektionen tog ungefär en timme.
– Är det färdigt? Äntligen, det var rena examen, konstaterar Hayder Alsammak med ett skratt.
Han har varit med om miljöinspektioner förr, och tycker inte att så mycket är nytt. Förutom uppmärkningen av rören i källaren.
– Jag ska be fastighetsägaren att sätta upp dekalerna, säger han.
Ylva Hanell är nöjd.
– Jag tycker att det gick bra, papper och rutiner var i ordning, men jag måste kontakta fastighetsägaren kring vad som har gjorts med rören efter branden, säger hon.
Hayder Alsammak hade gärna sett att kommunen ordnade större informationsmöten eller en kurs där miljöfrågorna kunde behandlas i lugn och ro. Det skulle göra informerandet mer effektivt, menar han.
– Nu vid inspektionen är huvudet fortfarande fullt av de senaste patienterna, jag har två stycken kvar att journalföra, förklarar Hayder Alsammak.

Började från noll

Han tog sin tandläkarexamen 1983 i Irak. Där drev Hayder Alsammak egen praktik men flydde 1997 till Sverige. Han kompletterade sin utbildning 1998–2001, och fick svensk legitimation 2002. Därefter började Hayder Alsammak arbeta inom folktandvården, först i Ullared och sedan i Skurup. Men han ville vara sin egen chef och såg att det saknades kliniker i Rosengård samtidigt som det verkade finnas ett stort behov av tandvård. Han hittade sin lokal och startade från noll.
– Men det var rätt satsat, för efter två, tre dagar hade jag patienter, minns Hayder Alsammak.
Han bokar in åtta patienter per dag.  Dessutom försöker han alltid ta emot akutpatienter, även om det är fullbokat eller helg.
Med en internationell utblick kan han konstatera att miljöarbetet inte alls är lika prioriterat i Irak som i Sverige. Eller i England för den delen vars tandvård han också har erfarenhet av. Höga miljöambitioner ser han positivt på.
– Det är självklart bra med miljöinspektioner. Det är viktigt för vår hälsa, inte minst för oss som jobbar här, för mig och min tandsköterska, och för patienterna, slår Hayder Alsammak fast.
 

Inspektionsfrågor

Klarar du miljötestet?

1. Ska samtliga behandlingsplatser vara anslutna till AA?
2. Hur kontrolleras och säkerställs att avskiljaren inte utsätts för större flöden än den är dimensionerad för?
3. Hur ofta ska avskiljaren desinficeras?
4. Hur ofta töms avskiljaren?
5. Hur ofta görs funktionskontroll av avskiljaren?
6. Var och på vilket sätt rengörs slangar och instrument?
7. Hur ofta rengörs grovsil/guldfälla?
8. Hur ofta byts partikelfällor?
9. Hur ofta byts sugslangar?
10. Hur omhändertas sugslangarna?
11. Ska utgående avloppsrör vara märkta med varningstext?
12. Hur ofta töms vattenlåset?
(Källa: Malmö stads checklista vid miljöinspektion
av tandvården)

Svar:
1. Det ska de vara, att avskiljare ska vara installerade är ett krav sedan 1995.
2. Genom flödesbegränsare installerad vid vask.
3. Ska göras dagligen vid stol och vask.
4. Bör bytas en gång per år, vid stolen oftare.
5. Avskiljaren bör få service en gång om året, om den inte byts ut helt och hållet. Veckovisa kontroller för eventuellt läckage vid vask.
6. Slangar och instrument ska rengöras dagligen via amalgamavskiljare.
7. Bör rengöras dagligen.
8. Bör bytas en gång om året.
9. Bör bytas vart tredje år.
10. Ska hanteras som farligt avfall.
11. Alla avloppsrör ska märkas, även på patienttoaletten, i källaren och så vidare. Fastighetsägaren ska vara informerad om att rören ska hanteras som farligt avfall.
12. Bör tömmas en gång om året. Slammet ska tas om hand som farligt avfall.