Jag saknar den etiska prövningen

Blogg / Erik Nordin 2 Nov 2017
Dela artikeln

Att mäta och klassificera vård är svårt. Svårt, men det måste såklart göras. Men jag kan inte undvika att kommentera Riksrevisionens senaste granskning som, enligt mitt bästa förstånd, lämnar en hel del i övrigt att önska.

Riksrevisionen har publicerat en rapport om överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling. Överutnyttjande och överbehandling är ju två väldigt negativt laddade begrepp. Den förstnämnda antyder på en bedräglig girighet och den senare på ett gravt oetiskt beteende.

Till grund för rapporten har man gjort ett experiment, där man på förhand påannonsera extra efterhandskontroller av åtgärd 801. Sedan har man studerat hur antalet inrapporterade åtgärder förändrats. Utifrån detta har drar man sedan lite väl häftiga slutsater om överbehandling.

Visst förekommer det säkert överbehandling och helt säkert felaktigt utnyttjande av tandvårdsstödet (det har vi sett i tidigare rättsfall). Avsiktligt sådant är såklart oacceptabelt.

Reglerna som vi dagligen arbetar efter innebär ibland svåra bedömningar och gränsfall. Vad är exempelvis svagt ändstöd? Eller hur mäter man 2/3 av kronsubstans? Svåra bedömningar och höga krav på dokumentation kan absolut ha påverkat enskilda behandlare i Riksrevisionens experimentet att utföra en alternativ behandling, trots giltig indikation.

Riksrevisionens tolkning är dock att den minskade användningen av åtgärd 801 efter påannonserad granskning enbart beror på att tandläkarna tidigare ägnat sig åt överbehandling och överutnyttjande av tandvårdsstödet.

Riksrevisionen slår också i samma rapport (något motsägelsefullt) fast att:

1) Nuvarande sanktionsmöjligheter vid felaktig utbetalning av tandvårdsstödet inte är tillräckligt kraftfulla för att hindra överutnyttjande av tandvårdsstödet.

2) Risken för efterhandskontroll och sanktion i sig faktiskt är verksamt för att förhindra överutnyttjande.

Och slutligen saknar jag den etiska prövningen av ett sådant här experiment. Det här är ju uppenbarligen ett experiment som de facto påverkat vilken vård som givits. Man kan inte avvisa den etiska problematiken i ett sådant här experiment. De patienter som på grund av experimentet ej fick åtgärd 801 utförd kanske ändå hade en giltig indikation för kron- eller broterapi?

Text: Erik Nordin

Dela artikeln

Stanna upp och varva ned

Blogg / Erik Nordin 16 Nov 2017
Dela artikeln

Jag har väldigt sällan tråkigt på jobbet. Dels är det som Sverker Toreskog brukade säga: Tandläkaryrket är en perfekt kombination av intellektuellt, kreativt och socialt arbete. Men troligtvis också för att det är ett väldigt intensivt arbete; på ingen tid alls ställer vi om oss från kirurgi till protetik till lustgasbehandling av svårbehandlade barn.

För de flesta av oss är intensiteten och de snabba omväxlingarna det som gör att veckorna flyger förbi. Det är väldigt lätt att det bara snurrar vidare på kvällen med allt som måste göras, inte minst om man har barn.

Man måste mitt i alltihop stanna upp och se sig själv och till sitt eget välbefinnande.

Att hantera stress och se till medarbetarens hälsa är något som är viktigt och kommer bli än mer i fokus för arbetsgivarna framöver, tror jag.

För två veckor sedan var vi på klinikinternat i två dagar. Förutom att det är ett ypperligt tillfälle att stanna upp och se varandra som individer, så ägnade vi en stor del av tiden till att ur olika angreppsvinklar reflektera över vad hälsa är och olika redskap för stresshantering.

Vi hade tid avsatt för både yogapass och övningar i mindfulness. Båda kändes som väldigt effektiva sätt att varva ned och många med mig hade nog självmant aldrig kommit sig för att prova detta själva. Jag kan inte annat än att rekommendera dig att gå emot eventuella fördomar och testa!

Text: Erik Nordin

Dela artikeln
Kommentera

Vi medlemmar står för notan

Blogg / Erik Nordin 6 Okt 2017
Dela artikeln

Som jag tidigare nämnt är vi numer en fulltalig styrelse i tjänstetandläkarna i Jönköping. De flesta av oss är fortfarande att räkna som nya i den rollen.

Det fackliga uppdraget är så mycket mer än sedvanligt styrelsearbete. Men mycket av arbetet kräver en hel del insikt i hur svensk arbetsrätt är uppbyggd, och inte minst insikt i våra kollektivavtal.

Därför så ges emellanåt en facklig grundkurs inom tjänstetandläkarna, och en sådan gick av stapeln för någon månad sedan i Jönköping. Våra två mycket erfarna ombudsmän ifrån Stockholm kom hit och vi strålade samman med styrelsemedlemmar ifrån tre andra landsting.

I dagarna tre blev vi matade med nödvändiga kunskaper för att kunna orientera oss i våra uppdrag och fick samtidigt möjlighet till erfarenhetsutbyte.

Något som slog mig är hur mycket som faktiskt är reglerat både vad gäller arbetstagaren och arbetsgivarens ömsesidiga skyldigheter. Men också saker som att arbetsgivaren ska tillfråga och hålla facket underrättat om diverse förändringar i organisationen.

Under kursens gång inser man verkligen att man som enskild anställd vid problem inte kan navigera i arbetsrätten utan professionell hjälp.

De flesta förmåner som man får av våra kollektivavtal kommer alla till gagn, medlem eller ej. De här avtalen hade aldrig kommit till stånd, och kommer heller inte kunna utvecklas vidare, utan facket.

Men det är vi medlemmar som står för notan, och det här är något som vi som medlemmar borde tala mer om. Våra oorganiserade kollegor åker på fribiljett på vårt arbete. Och skulle medlemstalen i facket gå under en kritisk nivå så får vi alla – även arbetsgivarna – problem. Facket skulle inte ha styrkan av att vara representativa. Arbetsgivaren vill ha en part att förhandla med, inte varje arbetstagare för sig.

De här tre intensiva dagarna gav oss hursomhelst lite kartor att navigera efter i arbetet med våra medlemmar, men vi kommer nog ändå behöva att ringa mer än en gång till Stockholm för rådfrågning.

Text: Erik Nordin

Dela artikeln
Kommentera

Är du digitalt ledig i sommar?

Blogg / Erik Nordin 30 Jun 2017
Dela artikeln

Nu är sommaren här, och för mig även semestern. Och även om jag har en tidig semester så går vi redan mot mörkare tider.

Semestern är tid för återhämtning, eller det är tanken i alla fall. Under åren 1938, 1951, 1963 och 1978 etablerades vår nuvarande semesterrätt, fem veckors betald ledighet. Efter det har vi i huvudsak tagit ut ökad produktivitet i löneökningar istället för semester. Personligen tycker jag att vi kanske ska tänka om där, för vad skapar mest livskvalitet?

En relevant fråga är dock om semestern alltid är den återhämtning den en gång var avsedd att vara. Vi skulle få ledigt ifrån fysiskt tunga arbeten och sökte oss ifrån staden ut till landet. Idag går många, mig inkluderat, hem till diverse husprojekt istället för att anlita entreprenör. En anställd tandläkare kan dock för det mesta lämna kvar jobbet på kliniken.

En facklig framtidsfråga inom många yrken är annars hur man hanterar den digitala arbetsmiljön; till exempel mobiltelefoner som plingar när inkorgen fylls med mail, även när man är ledig.

För mig blir semestern alltså delvis snickeri och måleriarbeten på huset. Även om det inte är fem veckor i hängmattan är det några veckor som kroppen får komma ifrån klinikens statiska arbete.

För övrigt har vi i vår lokala TT-avdelning haft årsmöte och för första gången på många år lyckats fylla samtliga styrelseplatser. Som jag sagt innan så är jag övertygad om att engagemang föder engagemang.

Text: Erik Nordin

Dela artikeln
Kommentera

Rörlighet bästa lönehöjaren

Blogg / Erik Nordin 19 Apr 2017
Dela artikeln

Nu är årets lönerevision klar och det har varit intressant att se hur processen går till och att vara en del av den. Det har för oss i styrelsen varit många timmars arbete i excel med olika beräkningar och jämförelser. Det är många aspekter att ta i beaktande för att säkerställa ett jämlikt utfall och lön efter prestation och kompetens.

Lönerevisionen är en väldigt viktig del i styrelsens årliga arbete. Lönerevisionen kan för individen också vara en känslig fråga. Det blir en väldigt konkret värdering, svart på vitt, av den enskildes insats hos arbetsgivaren.

Därför är det ett stort förtroende som våra medlemmar ger våra lokalföreningar runt om i landet att låta oss förhandla lönerna. Detta förtroende måste vi ha med oss hela tiden och fundera på vad årets utfall innebär för den enskilde.

Varje löneavtal måste vi kunna stå för, men det är också viktigt att våra medlemmar vågar påtala för sin chef om man är missnöjd. Får arbetsgivare klart för sig att det finns ett brett missnöje ökar tyngden i våra argument i förhandlingssituationen.

Slutligen blir jag allt mer förvissad om att tandvården behöver göra en resa framöver gällande vår lönenivå. Taget i beaktande jämförbara utbildningar och yrken så bör vi upp. Lägg därtill intensiteten i patientflödet och yrkets statiskt slitsamma arbetsställningar. Och det här gäller inte bara oss tandläkare utan också sköterskor och hygienister.

I likhet med vad jag skrivit tidigare på den här bloggen så är tyvärr rörlighet på arbetsmarknaden ett av de bästa sätten att säkerställa en god löneutveckling, så ska det inte behöva vara.

Text: Erik Nordin

Dela artikeln
Kommentera

Fackligt arbete gör skillnad

Blogg / Erik Nordin 10 Mar 2017
Dela artikeln

Ni som läst mina tidigare blogginlägg har väl insett att jag tycker att vi har en del att förbättra med vår arbetsmiljö, att vi måste göra den så bra som förutsättningarna medger.

Vi har ifrån vår lokalförening i Tjänstetandläkarna nu tryckt på för att alla ska få individuellt gjutna hörselskydd. På enstaka kliniker får i dagsläget alla detta, men det borde inte vara beroende på var man arbetar.

Och jag som har hörselskydden märker vilken skillnad det gör för arbetsmiljön, men det är också hygieniskt bättre än standardiserade hörselskydd eftersom man kan fortsätta tala med patient och sköterska.

Så häromveckan fick jag besök av en driven och engagerad sjukgymnast från regionens arbetsmiljöenhet. Han och en arbetsmiljöingenjör åkte runt till några kliniker för att samla in underlag för ett beslut om hörselskydd. Så under olika behandlingar gjorde de mätningar av ljudnivå och frekvens i behandlarens närmiljö.

Riggad och redo för uppmätningar av ljudnivå och frekvens.

En mikrofon fästes på mig och ett annat mätinstrument riktades mot patienten. Det ska bli spännande att få höra om resultatet, inte minst vilka nivåer som uppmättes vid hygienistbehandlingar med ultraljud.

Det här är ett konkret exempel på att fackligt arbete gör skillnad, men bara om vi organiserar en majoritet av tandläkarna. Om fler och fler blir o-organiserade så förlorar vi i både styrka och legitimitet. Och som arbetsgivare gäller det att man är medveten om att vi drar åt samma håll – en attraktiv arbetsplats med de bästa förutsättningar för god vård.

Text: Erik Nordin

Dela artikeln
Kommentera

Behöver vi tillgänglighet till varje pris?

Blogg / Erik Nordin 8 Feb 2017
Dela artikeln

På flera håll pågår diskussioner om att öka tandvårdens tillgänglighet. Diskussionen rör senare öppettider på vardagar och helgöppet. I en del landsting är detta redan verklighet. Och jag kan inte riktigt bestämma mig vad jag tycker i frågan.

Hur tillgänglig måste tandvården vara, när är man tillräckligt tillgänglig? Och till vilket pris ska man öka tillgängligheten? Är det en trend eller en oundviklig utveckling att allt måste bli mer tillgängligt?

Helgarbete i ordinarie schemaläggning kommer att väcka krav på ökad ersättning av oss i personalen. Jag kan konstatera att många av de mycket erfarna tandläkarna med få år kvar till pension kommer att vända på klacken, och det är en personalgrupp man inte har råd att bli av med i dagens rekryteringsläge.

Högre ersättning till personalen resulterar i en högre prisbild för tandvården, är tillräckligt många patienter villiga att betala för det? Är det inte nästan alltid mest kostnadseffektivt att förlägga elektiv vård till vardagar?

Och vad ska man jämföra tandvårdens tillgänglighet med, är det galleriornas öppettider eller kanske primärvårdens?

Jämför man med den senare, kan jag som förälder med många vårdbesök konstatera att vi kommit väldigt långt i tandvården!

Själv jobbar jag på en klinik med, som jag bedömer det, en hög tillgänglighet. Från måndag till fredag så har vi öppet 53 timmar med kontinuerlig bemanning av både tandläkare och hygienister. Förutsatt att man arbetar 40 timmar i veckan så finns det alltså 13 timmar som man kan komma till oss på utanför sin arbetstid.

Den som ringer till oss blir ofta bli uppringd av sin behandlande tandläkare eller hygienist. Behöver man söka vård under helgen och ringer helgjouren får man ofta prata direkt med jourhavande tandläkare. Jämför den servicen med att du skulle ringa direkt till en läkare under helgtid om du mår lite dåligt.

Det är dock farligt att bara luta sig tillbaka och vara nöjd utan att reflektera och undersöka alternativ. Det fick man erfara i optikerbranschen, och kanske kommer våra kollegor i Västerås att få erfara detta med en ny uppstickare i branschen. Och i olika faser i livet kanske vi i personalen är mer benägna att, mot rätt ersättning, arbeta helgtid.

Ska vi vara tillgängliga till varje pris?

Text: Erik Nordin

Dela artikeln
Kommentera

Bollen är i rullning

Blogg / Erik Nordin 1 Dec 2016
Dela artikeln

Nu har jag suttit i styrelsen för den lokala Tjänstetandläkarföreningen i ett halvår. Och som för alla nya uppdrag så är det en viss inkörningsperiod.

Man måste lära känna och samverka med nya människor men framför allt lära känna organisationen.

Att lära känna organisationen innebär mer än vad man kan tro, till exempel att ha hålla koll på olika beslutande organ, många olika processer men också vem som gör vad. Det finns inte någon genväg, man måste nog helt enkelt gå igenom ett verksamhetsår för att få god överblick av föreningens arbete.

Till en tidigare underbemannad styrelse var vi tre yngre kollegor som valdes in samtidigt. Och vi har alla tre gått in i arbetet med stort engagemang och liknande tankar kring vilken väg facket bör gå – till exempel som jag skrivit tidigare på den här bloggen om att facket måste bli bättre på att kommunicera sitt arbete gentemot sina medlemmar och arbeta hårdare med arbetsmiljö.

Även om vi inte har så många konkreta förändringar att visa upp ännu så känner vi ändå att bollen är i rullning. Som ung och med mycket vilja vill man lite otåligt att bollen ska rulla snabbare. Men jag antar att det är den fackliga realiteten som man möts av – tålmodigt och målmedvetet förändringsarbete är det som bär frukt.

Nu är det också bara en vecka kvar till nästa föreningsmöte, och då hoppas vi att i fyllnadsval kunna välja in ytterligare en medlem till styrelsen.

Och lyckas vi inte med det den här gången så gör vi det nästa gång. För engagemang föder engagemang!

Text: Erik Nordin

Dela artikeln
Kommentera

Diagnos i en plåtburk

Blogg / Erik Nordin 27 Okt 2016
Dela artikeln

Nyligen var kliniken på besök hos ett av de tandtekniska laboratorier som levererar till oss.

Det är nyttigt att se vad som händer mellan avtryck och cementering. Och med bättre förståelse för tandteknikerns hantverk kan vi tillsammans ge patienten en bättre vård.

Men på besök hos tandteknikern kan man inte låta bli att reflektera över teknikens intågande. Vi fick se hur fullbroar, helkeramiska kronor och temp-konstruktioner frästes fram i ett rum.

I ett annat rum sitter en tandtekniker och med några snabba klick och drag med datormusen designar han precis hur konstruktionen ska se ut.

I ett tredje rum står en 3D-skrivare och skriver ut modeller.

Vi är ju vana vid att många industrijobb ersätts av robotar. Men vi är inte alls vana vid att förhålla oss till Artificiell Intelligens (AI) i högkvalificerade yrken.

Inte så långt före besöket på labb hade jag lyssnat på ett reportage i Godmorgon Världen (Sveriges Radio P1) om AI, där man diskuterade just detta.

Som exempel tog man datorsystemet Watson, som tidigare blivit känt för att briljera i Jeopardy, men nu inte bara ställt en korrekt leukemidiagnos utan också föreslagit en effektiv behandling.

Genom att analysera 10 000 journaler lyckades Watson på åtta minuter med något som läkarna tydligen gått bet på i flera månaders tid.

I reportaget kommenterade Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren utvecklingen väldigt bra; det handlar om att utvecklas eller avvecklas.

Vi har tidigare tagit till oss it-utvecklingen relativt smärtfritt – kanske till och med entusiastiskt. Det gäller att vi fortsätter göra det även när det inte längre handlar om att slippa framkalla bilder eller att kunna köpa in billigare tandteknik.

För det är bara en tidsfråga innan vårt diagnosticerande sker i plåtburken under skrivbordet.

Text: Erik Nordin

Dela artikeln
Kommentera

En dyr rörlighet

Blogg / Erik Nordin 22 Sep 2016
Dela artikeln

Föräldraledigheten är slut och jag har hittat tillbaka till jobbet. Det är lite av en ny typ av vardag med jobb och dagisrutiner som ska fungera tillsammans. Det är faktiskt ganska skönt med rutinerna igen och hög social stimulans.

Och även om arbetsplatsen är densamma så känns den också lite som en ny. Tre sköterskor och två hygienister har sagt upp sig, tre nya tandläkare har börjat och tre nya sköterskor är anställda. En ökande personalomsättning tror jag flera av er märkt av hos era arbetsgivare.

Rent generellt tror jag att man i många landsting ser en oroande hög personalomsättning bland tandläkare. Jag behöver inte se längre bort än till mig själv och min vänkrets för att exemplifiera detta. Jag och nästan alla av mina närmaste studiekamrater har rört på oss. En vän ska snart påbörja anställning hos en tredje arbetsgivare, efter bara knappt tre år som yrkesverksam.

Jag har flera gånger diskuterat detta med äldre kollegor och slutsatsen blir att det nog är en ny generation tandläkare som gör avtryck. Jag tror att dagens unga tandläkare, jämfört med äldre, generellt sett känner mindre lojalitet, kräver mer av sin arbetsgivare än bara en tjänst och faktiskt gör slag i saken för att prova något annat om det inte passar.

Men sen är arbetsmarknaden idag också något helt annat än vad den var för 20–30 år sedan. Idag kan man mer eller mindre välja en region och flytta dit.

Och det är ingen hemlighet att byte av arbetsgivare är ett effektivt sätt att höja lönen, lojalitet syns långt ifrån alltid på lönekontot.

Vill man motarbeta rörligheten tror jag att landstingen utanför utbildningsorterna måste våga att investera mer i personalen. Höj lönen på ett sätt så att lojalitet lönar sig och framförallt – erbjud kurser för att hålla kvar personal istället för att våndas över förlorade kurspengar hos dem som slutar.

En rekrytering och fördröjningar i revisionsköerna kostar otroligt mycket pengar, för att inte tala om behandlingsrum utan behandlare.

Text: Erik Nordin

Dela artikeln
Kommentera

Gör din röst hörd!

Blogg / Erik Nordin 30 Maj 2016
Dela artikeln

Mitt engagemang fortsätter. Vår fackliga lokalförening hade nyligen sitt årsmöte. Två nya ansikten var föreslagna att väljas in i styrelsen. Trots detta skulle flera stolar fortsatt vara vakanta i styrelsen, synd tyckte jag och gick även jag ifrån årsmötet som styrelseledamot.

Med viss blyghet fick jag på kvällen berätta för min fru om mitt nya uppdrag, men fick bra stöd; ”Det är rätt Erik, om man inte engagerar sig har man inte heller rätt att klaga”.

Visst måste man få ha synpunkter på sin arbetssituation och tankar om hur det borde vara. Men det är inte rättfärdigat att klaga på vad en kraftigt underbemannad styrelse lyckas presteras.

För dig som läst min blogg har väl förstått att jag har lite synpunkter på i vilken riktning villkoren för vår yrkeskår bör ta.

Vi har fortfarande en hel del att uträtta gällande vår arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter och inte minst våra löner.

Men som jag skrivit om tidigare så måste vi också vara tydligare att visa på varför vi alla tjänar på ett starkt fackförbund.

Kan vi dessutom lyckas visa att vi kan göra skillnad i vardagen kanske fler kan hitta motivationen till engagemang. Om inte att ta på sig ett styrelseuppdrag, så i alla fall att komma och göra sin röst hörd på ett årsmöte.

Det ska bli spännande att få vara med och försöka göra skillnad och intressant att följa och få förståelse för processer som lönerevisionen.

Det ska bli intressant att också se hur vi kan lyckas växla upp engagemanget bland alla medlemmar en nivå.

Och du som läser detta, prata med någon i din styrelse om vad ett uppdrag innebär, eller gå i alla fall på nästa möte och gör din röst hörd!

Text: Erik Nordin

Dela artikeln
Kommentera

Två år senare

Blogg / Erik Nordin 21 Apr 2016
Dela artikeln

I helgen firade en vän och kurskamrat sin 30-årsdag med en rejäl fest. Det blev ett tillfälle att träffa fler gamla kurskamrater, så här drygt två år efter examen.

Förutom god mat och dryck så blev det ju såklart en hel del samtal om hur det går med jobbet.

Blev det som vi tänkt oss?

Under utbildningen levde många utav oss med föreställningen att folktandvården var en bra plats att utvecklas inom som nyutexaminerad.

Så här två år senare slås jag av hur flera uttrycker en begränsning i sina utvecklingsmöjligheter. De som jobbar inom olika folktandvårdsorganisationer runt om i landet klagar vidare på stora avstånd mellan behandlingsrum och kansli, samt att timintäkt ständigt är i fokus.

De som verkar vara mest nöjda med sina utvecklingsmöjligheter jobbar faktiskt privat.

Och vart är vi på väg härnäst?

Någon har precis sökt in på en st-utbildning, en annan funderar på att söka sig till ett nytt landsting.

Med en tredje person diskuterar jag om det här med att bli chef är något man vill satsa på framöver eller ej.

Diskussionen är helt klart mer nyanserad nu än vad den kanske var under utbildningen. Visst vore det kul att försöka implementera sina egna tankar kring tandvård, men får man det handlingsutrymmet man behöver? Och hur mycket måste man försvara förändringar – och kanske till och med försämringar ifrån kansliet?

Många av oss slogs av hur snabbt två år i yrkeslivet har gått jämfört med två år på utbildningen.

Innan vi vet ordet av, kommer två år till att ha passerat och var vi står då ska bli väldigt spännande att se!

Text: Erik Nordin

Dela artikeln
Kommentera

Generös ledighet

Blogg / Erik Nordin 17 Mar 2016
Dela artikeln

Sedan snart två månader är jag pappaledig och ska vara så ett bra tag till. Dagarna passerar i ett lugnare tempo än i behandlingsrummet. Men det är ändå fullt upp precis hela tiden. Bus, pixieböcker och potträning varvas med det vanliga hushållsarbetet. Och fick lillan bestämma så skulle maten helst varit serverad igår.

Dessutom är det första våren i eget hus. Det är helt enkelt mycket som påkallar uppmärksamhet.

Det är först när man går hem på sin föräldraledighet som man verkligen inser hur generös den svenska föräldraledigheten är. Att man får betalt av samhället för att vara hemma och umgås med sitt barn. Och jag kan redan känna att det också ger en annan relation till barnet.

Pappaledighet är något som också uppmärksammats på flera fronter den senaste tiden. För inte så länge sedan fick fotografen Johan Bävman TT:s stora fotopris för sitt fotoprojekt Swedish Dads. Saco kampanjar med ekonomiska argument för att vi pappor ska dela lika.

Och samtidigt som jag skriver det här hör jag danska politiker på radion som försöker få danska pappor att ta ut lika mycket som sina svenska diton. Men vi tar dock bara ut 20 procent av föräldraledigheten.

Personligen har jag svårt att förstå hur man inte väljer att ta chansen att vara hemma med sitt barn. De danska papporna som fick komma till tals i radion sa att man inte vill vara hemma så länge att karriären riskerar komma ”on hold”.

Och jag tror att det är fallet för många svenska pappor också.

Förhoppningsvis finns det fortfarande tänder kvar när jag är tillbaka på jobbet igen.

Text: Erik Nordin

Dela artikeln
Kommentera

En läsvärd paragraf

Blogg / Erik Nordin 11 Feb 2016
Dela artikeln

De två år som jag nu arbetat har jag märkt att arbetstagarens rättigheter inte alltid är en självklarhet. Och framförallt – man kan inte som arbetstagare räkna med att allt blir rätt utan egen inblandning. Kollegor som inte fått traktamente och reseersättning är ett exempel, andra har i sin föräldraledighet fått medverka på klinikens internatmöten utan ersättning.

För mig blev det tydligast förra sommaren då mitt barn blev allvarligt sjukt. Och vid tiden för operation så blev det en hel del VAB-dagar för min del. Inslaget av VAB-dagar i en månad som jag i övrigt var föräldraledig på heltid resulterade i en slags ”Pomperipossaeffekt”. Med VAB och föräldrapenningdagar avräknade resulterade det hela i en minuslön på drygt 14 000kr.

Själv hade jag aldrig kunnat föreställa mig att man skulle få betala 14 000 till sin arbetsgivare och tänkte att löneadministratörerna snabbt skulle rätta till buggen i lönesystemet. Nej, istället framhärdade de att allt var precis som det skulle vara.

Här fick jag lyckligtvis hjälp av Susanna (TACK!) på Tjänstetandläkarna att reda ut det hela så att jag fick behålla mina 14 000.

Mitt i den här historien om VAB-dagarna blev kollektivavtalet min bästa läsning. Något som resulterade i att jag upptäckte §32. En paragraf som gav mig rätt till full lön under den tid jag dag ut och dag in var med mitt barn på läkarundersökningar på sjukhuset.

Det kanske inte är den mest inspirerande texten du läst, men vem vet – kanske kan du också få behålla lite pengar som är dina? Här är den i alla fall:

http://skl.se/arbetsgivarfragor/kollektivavtal/allmannabestammelserab.145.html

Text: Erik Nordin

Dela artikeln
Kommentera

Stora kontraster

Blogg / Erik Nordin 17 Dec 2015
Dela artikeln

För precis tre år sedan var jag och en god vän i Indien för att utföra vårt examensarbete och så här i vintertid så tänker jag tillbaka en del på alla upplevelser. Framför allt är det kontrasterna som spelas upp på näthinnan. Kontrasterna både på plats och jämfört med Sverige.

Vi var under två månaders tid på en utbildningsklinik och studerade slemhinneförändringar. Det var en skola som gjorde sitt bästa för att leverera en bra utbildning under helt annorlunda förutsättningar än vad vi är vana vid.

Ekonomin var förstås central och som grundregel fanns bara det mest nödvändiga. Ytdesinfektion och handsprit fanns inte i sikte och kofferdam ersattes med fetvadd.

Men ibland hade dock något undantag smugit sig in på materialfronten, mitt bland all fetvadd kunde till exempel en Morita foramenlokalisator observeras.

Alla unitar var i samma sal.

Alla unitar i samma sal.

 

Lokalerna i sig innebar ju också andra förutsättningar. Med alla unitar bara utplacerade i ett rum fanns ingen möjlighet till integritet för patienten. Stora ödlor kunde komma på besök och en morgon mötte vaktmästaren världens giftigaste orm i journalskåpet.

En inte helt ovanlig besökare på kliniken i Indien.

En inte helt ovanlig besökare på kliniken i Indien.

 

Tandläkare var ju ett högstatusyrke i vad som är en ganska outvecklad del av Indien. Men att jobba som undervisande tandläkare på dagtid räckte inte till för att ekonomin skulle gå ihop. Så på eftermiddagen åkte man in till stan och jobbade på stans lyxklinik till sen kväll.

När man kom dit fanns det ett datoriserat journalsystem, diskdesinfektor och till och med en särskild VIP-entré och väntrum om det stundade finbesök. Kontraster alltså.

Ibland när man tycker att något är bristfälligt här hemma är det tacksamt att tänka tillbaka på de förutsättningar som råder för så många andra kollegor runt om i världen.

Det är en sak att veta att andra har det sämre, eller snarare annorlunda och en helt annan sak när man också själv sett det. Det är dock inte anledning att stanna upp och vara nöjd, utan utvecklingen måste fortgå.

God Jul!

Text: Erik Nordin

Dela artikeln
Kommentera
Erik Nordin
Erik Nordin
Erik är allmäntandläkare i Jönköping. Han skriver om det som dyker upp i huvudet ur den fackligt formade och nye tandläkarens perspektiv. Har alltid haft nära till engagemang och ägnade de lediga helgerna under studietiden åt att i Saco försöka förändra studenters villkor.