MED ALLA SINNEN ÖPPNA

Blogg / Anna Karlbrink 24 Feb 2017
Dela artikeln

Efter de vintervita dagarna i Malmö syns det att våren skymtar runt hörnet. Sjungande koltrastar förgyller promenaden på morgonkvisten. Allt oftare är luften stilla och axlarna är inte längre uppdragna till öronen i kylan.

Trots all oro ute i världen tänker jag låta bli att skriva om det här. Det är tröttsamt att tjata till leda om hur Trump kunde bli president. Eller om alla skjutningar i Malmö.

Vi vet ju alla att det är så och de flesta av oss har inga möjligheter att förändra världen i stort ändå. Var ska vi annars göda optimismen, om inte i det lilla livet i vår vardag? Att göra sin egen värld finare och roligare är ett bra recept på att må så bra det går. Det lilla fina kan sprida sig som ringar på vattnet. Ut i världen. Så tänker jag.

Kungsängsliljan i mitt kök. Att göra sin egen värld finare är ett bra recept.

En klok man sade häromdagen: ”Det är så dystert i världen just nu, men den som ger upp får ju aldrig veta slutresultatet… Och det vill jag!” Så kan man också välja att se på tillvaron.

Studenterna är tillbaka, tack och lov! Vad är väl en tandvårdshögskola utan sina studenter? Vårtermin innebär slutspurt för våra avgångsstudenter. Det märks på den höga aktiviteten på kliniksal. De avslutar sina patienter och behandlar jour-patienter med stor entusiasm.

Det är en sann glädje att vara klinisk handledare. Det är fantastiskt att vara med på deras resa från unga, oerfarna och till nu ansvarskännande och kompetenta, snart blivande kollegor. Tempot på plan 4 är högt. Man vill lära sig så mycket som möjligt innan det är dags att kasta sig ut i förvärvslivet.

Dags för kliniktimme. Utsikt från klinikflygeln på våning fyra. Tack Arman
Safaeian Pour (kurs 8) för att jag får använda ditt snygga foto

De yngre studenterna på tandhygienist- och tandläkarprogrammet är nu på röntgenavdelningen och lär sig allt om bitewings och strålhygien. Det är svårt att veta upp och ner, bak och fram på en sensor. Sladden vindlar sig överallt och är ständigt i vägen. ”Jo, jag tänkte ta en periapikal bitewing-bild”.. Hmmm, ja hur var det nu? Det är en utmaning men det går hela tiden framåt!

Första gången på röntgenavdelningen. Intresserade hygienister har genomgång med Britt.

 

I fikarummet förs djupa och öppna diskussioner kring foundations, parfymer, goda matrecept, religion och nu senast kring 40 timmars arbetsvecka. Lämna och hämta barn på dagis/fritids. Jag själv hävdar att vi har lurat oss själva, när vi i vårt samhälle har accepterat 40 timmar som normal arbetstid. Man kan ju snegla på andra länder eller titta 50 år bakåt i tiden.

Jag tror på kortare arbetsdagar, så att hela livet får plats. Jag tror på kortare arbetsdagar för alla som vill, så att det ryms byte till sommardäck, motion och aktivitet med barnen. Före kvällsmaten. Så slipper vi längta livet ur oss efter semestern. Då slipper vi gå till doktorn och be om medicin för att orka eller för att kunna sova.

Läs den!

 

Jag avslutar med några ord ur en bok jag gärna rekommenderar. En härlig fransk bok, fylld av absurd humor, intelligens och eftertänksamhet. Huvudpersonen i romanen är djupt hänförd över den japanska kulturen. Jag kan hålla med, visst vill man bli bättre på det som vi västerlänningar kanske har missat….

”Att begrunda evigheten mitt i det brusande livet…”

Text: Anna Karlbrink

Dela artikeln

Musöron

Blogg / Anna Karlbrink 16 Maj 2017
Dela artikeln

 

Harry rusar fram i gröngräset

 

Det är lika underbart varje år. De första solstrålarna som liksom värmer kropp och själ rakt igenom. Björkens små blad – små som musöron – signalerar att rosorna ska klippas. Härliga tider! En lång och kall vårvinter tröttar skåningarna.

Hos mig är det extra roligt med vår i år eftersom det blir stor fest. Min mellandotter ska gifta sig!

Glada examinatorer och skådespelare på stationen ”patientbemötande”.

På tandläkarutbildningen har vi nu på termin 6 haft OSCE, en examination som jag berättat om i ett tidigare blogginlägg.

Det är en ansträngande dag för studenterna. Det är ett praktiskt diagnostisk test med många delmoment. Ett antal stationer ska täcka in de kunskaper man bör ha när halva utbildningen är avklarad.

Nervöst men roligt, tycker studenterna. Efteråt.

Våren har präglats av gott humör på plan 1. Två disputationer, en ny CBCT-maskin med mera.  CBCTn  invigdes med högtidlig bandklippning och bubbel en fredag efter jobbet. Det är roligt med fest i vardagen och det gäller att fira allt som går tycker vi!

Ny CBCT på Röntgenavdelningen – såhär glada blev vi.

På tandhygienistprogrammet gör man allt vad man kan för att studenterna ska få lära sig så mycket som möjligt på den korta 2-åriga utbildningen. På senare tid tränas hygienisterna i klinisk undersökning och får personlig återkoppling direkt vid undersökningsstolen.

Numera arbetar hygienisten inte bara med parodbehandlingar utan även mycket med kliniska undersökningar, screeningar etc. Därför är dessa moment viktiga. I år plussade vi på med avtryckstagning och extra röntgenundervisning.

Slutspurt på utbildningen – tandhygienister tränar på avtryckstagning

Ett kvarter från mitt hem ligger det lilla torget, där nu utemöblerna luftas och befolkas igen. Det är härliga tider! Men stadsmänniskan lever på ett märkligt sätt. Man umgås och sitter tillsammans på caféer eller promenerar med sin bästa vän. Samtidigt kanske man ”multi-taskar” och pratar med någon annan eller smsar om möte med någon annan. Väldigt ofta är i alla fall telefonen framme.

Sverige ligger på tredje plats i världen när det gäller innehav av smartphones. Det syns, man lever i sin mobil. Mammor och pappor kör sin barnvagn samtidigt som det pratas med väninnan i mobilen. Man kollar knappt upp på den som får väja undan för ekipaget på trottoaren. Barnet sitter och pratar (med sig själv) och pekar på den konstiga tanten med rollator, på en fin gul bil eller på en fiskmås däruppe i skyn. Inget svar. Föräldern märker det knappt eftersom man samtidigt pratar med jobbet i sitt head-set.

Låter jag sur? Jo det gör jag ju, men det blir absurt när man ser det utifrån. Inte konstigt att människan kan bli mentalt utschasad. Själv älskar jag mobiltelefon och sms. Jag älskar däremot inte tillgänglighetskraven. Det gäller att tänka till, för om man i samvaro med andra alltid är någon annanstans, hur roligt sällskap är man då?

 

Härligt balkongliv och riktigt bra böcker.

Själv vill jag verkligen inte ständigt vara tillgänglig. Jag vill också ha mycket lugn och ro. Till exempel för att läsa.

Hoppas den spanske författaren Carlos Ruiz Zafón skriver många nya böcker. Jag älskar hans vackra språk och mustiga berättelser, till exempel Himlens fånge.

Detta får bli mitt lästips nu när hela sköna maj ligger för våra fötter.

Text: Anna Karlbrink

Dela artikeln
Kommentera

Vårtermin

Blogg / Anna Karlbrink 26 Jan 2017
Dela artikeln

VÅRTERMIN

Nytt år! Ny termin. Jag tvingar mig ut ur min ”jul-bubbla”. Det är bra att verkligen stänga av jobbet, stänga mailen, lägga av armbandsuret och göra annat flera dagar i rad. Det får själen att växa. Vi behöver tomrum. Ur tomrum föds energi och kreativitet.

Men nu är vi igång igen. Vi följer den lätt upptrampade stigen… Det känns bra att vara tillbaka på jobbet. För mig är arbetet mer som ett intresse än ett arbete.

Jullovet är slut men mysiga frukostar kan fortsätta

Hunden Harry är glatt ovetande om att jullovet är över. Han jäser bland kuddarna i kökssoffan. Jaaa, jag vet, han borde kanske inte ligga där. Han är ju litet bortskämd, men han vet inte om det. Och vi gillar det.

Osökt kommer jag att tänka på när mina döttrar var små. Bortskämd ja…Eller som min äldsta dotter sa när hon som liten satt och pratade med min mor om allt de skulle göra när vi var på besök. ”Jag har längtat så mycket efter att hälsa på dig, mormor. Nu ska du få skämma ut oss riktigt mycket ”…

När julgranen är utkastad och jag ska rensa undan i hemmet kommer alla Harrys favorit-leksaker fram. Mer eller mindre söndertrasade i sina beståndsdelar. Så fort jag tittar i leksakskorgen och ska rensa undan någon söndrig gammal tiger kommer Harry skuttande och tjuvar den snabbt ur min hand.

Han är överlycklig att jag hittat den åt honom och tror att jag vill leka. Kvick och glad, slänger han den högt upp i luften. Inte har man då hjärta att kasta den bland soporna. Därför finns det numera säkerligen 20-30 föredettingar och ex-djur liggande i Harrys lekkorg. När jag sätter mig och läser får jag vara beredd att det strax kommer en liten tygslamsa (egentligen en ekorre) uppslängd mitt i uppslaget på min bok. Jag kastar iväg den och Harry skuttar glatt efter, hämtar och kommer tillbaka. Lägger den mitt i uppslaget igen. O.s.v. i oändlighet. Om jag vill.

En före detta tiger, huvudlös ekorre, en ryggrad från en giraff, en tom boll”

Vi har det bra på jobbet. Vårens Kickoff förlades i annan lokal inte långt från arbetsplatsen men miljöombytet är välgörande för närvaron i det vi skulle jobba med. Arbete och diskussioner kring nya diskrimineringslagen, mångfald osv.

Det finns många synsätt och infallsvinklar. Förståelse, öppenhet och nyfikenhet kring hur andra människor lever diskuteras livligt.

Vi inser att tandvårdspersonalen på Käftis har mycket tillgodo i och med mångfacetterade kontakter med kollegor, studenter, patienter. Ännu en gång bekräftas vikten av ett roligt och ibland högljutt fikarum där det mesta kan diskuteras. Även trevliga sammankomster runt jobbet svetsar samman en arbetsgrupp.

Bra arbetsklimat kommer inte av sig själv, det kan inte tvingas fram. Men om man får ha högt i tak blir det lättare.

En riktigt rolig fest med arbetskamraterna – effekten varar betydligt längre än själva festen

Just nu återhämtar sig studenterna efter sin examinationsvecka. Jag hoppas och tror att de njuter av sin lediga vecka och är tillbaka hos oss till en termin som går i ljusets tecken. Snart skingras mörkret och det blir vår…

Text: Anna Karlbrink

Dela artikeln
Kommentera

Adventstider

Blogg / Anna Karlbrink 24 Nov 2016
Dela artikeln
November vid köksbordet.

November vid köksbordet.

 

Höstlovet är över och mörkret har lagt sig. Platanerna runt om i Malmö fäller sina stora löv i mattor längs med gatorna. Det är prassligt och fint.

Platanen är en personlig favorit. Den har en stam som ser ut som den vore klädd i kamouflagemönstrade militärkläder. Skådar man upp i trädkronan såhär års så dinglar de små bollarna, platan-frukterna, vackert ner från de kala grenarna. Snyggt!

Om jag skulle valt ett helt annat yrke hade jag garanterat funderat på att bli arborist, jag har alltid varit fascinerande av träd.

På jobbet är årshögtiden sedan länge förbi. Den blev verkligen både vacker och högtidlig. En stor dag för Malmö högskola med promoveringar, musik och mingel.

Våra duktiga studenter var aktiva deltagare genom hela dagen och kvällen. Man blir stolt över att se hur trevliga och socialt kompetenta dessa unga blivande tandläkare är.

Var vi verkligen lika världsvana på 80-talet när det begav sig? Troligen inte.

På höstlovet blev det inte mycket sammanhållen ledig tid. Jag hade fantiserat om att åka till värmen ett tag med någon av döttrarna, men svårt att ta sig fri när man har många olika studentgrupper.

Det blev små happenings här hemma istället. Väl så bra! Det blev utflykt och höstfika med bakelser på Fahlmans i Helsingborg. Kvällsbesök på Sofiero slott norr om Helsingborg och Allhelgonakonsert med kören.

Sedan åter dags för utställning med några av mina skulpturer. Denna gång i Lund. Vi var 15 utställare på temat Fruktbarhet. Kul!

Det är för övrigt just nu också bästa tiden att besöka kallbadhuset på Ribban. Stormigt och kallt. Även om jag är frusen av mig och helst skulle bo i Italien så är detta verkligen en kick, man blir stärkt i kropp och själ.

Att bada bastu länge och sedan glida ner i det kalla vattnet är himmelskt! Och man blir väl medveten om att man lever!

Kallbadhuset på Ribban.

Kallbadhuset på Ribban.

 

Under november har vi också haft den årliga kliniska examinationen för kurs 9. Varje student undersöker en patient inför två oberoende examinatorer.

Jag hoppas och tror att studenterna minns dagen som en bra möjlighet att diskutera ett verkligt patientfall. Efter undersökningen förs en klinisk diskussion med studenten. En lärare från Käftis och en extern examinator bedömer allt i sin helhet. Det är tufft och nervpressande men ett viktigt moment i utbildningen.

Glad personal på kliniska examinationen.

Glad personal på kliniska examinationen.

 

Hösten går nu in i sin allra vackraste tid. Det blir snart advent. Advent, lucia, jul! Då blir det massor av musik hemma hos mig.

Från allhelgona och framåt blir min fritid som en ren musikfest med alla körkonserter. Hårdträning med kören men det är helt underbart mysigt. Man får julkänsla nästan som ett barn.

Hela slottsparken i levande ljus på Sofiero.

Hela slottsparken i levande ljus på Sofiero.

 

På plan 1 fortsätter också arbetsglädjen. Vi har varit ute på restaurang tillsammans och snart är det dags för pysselkväll. Vi behöver inga teambuildingkurser, det ordnar sig litet av sig självt.

Imorgon kväll blir det till att vika pappersstjärnor och dricka vin. Oddsen är väl inte så höga för att stjärnorna blir symmetriska och vackra, men det blir garanterat en rolig kväll!

Sedan förra inlägget har jag också samlat på mig två dråpliga felstavade frågeformulär. En medelålders man sökte tandvård hos oss och han beskrev sina problem rätt och slätt såhär: ”Jag har tandlöss”.

Oj tänker man, är det någon ny epidemi? Men patienten hade inte några ”tandlöss”, han hade ”en lös tand”!

En annan patient hade större problem och ville ha snabb hjälp eftersom ”mina tänder skakar”. Hon kände att tänderna rörde sig när hon pratade. Patienten var i detta fall ett gravt parodfall (tandlossning) och det är då rakt inget att fnissa åt! Men roliga formuleringar är alltid välkommet:)

Jag hoppas ni alla hårt arbetande får en riktigt bra vinter och en fin jul. Snegla inte för mycket på de andra, då inser man bara sin ofullkomlighet och blir kanske onödigt missnöjd med sig själv och sitt liv.

Livet kan vara kass ibland, men på det hela är det rätt bra. Jag gillar inte I-landsproblem. Jag har sedan flera år kastat badrumsvågen och lever lyckligt ovetande om min vikt.

Jag läser inte morgontidningen på morgonen, jag går upp kanske onödigt tidigt men hinner läsa några kapitel i en riktigt bra bok istället. Inte vid köksbordet utan med en kopp kaffe i min sköna läsfåtölj.

Det blir en lugn och harmonisk start på dagen, eländet ute i världen får vänta någon timme eller så. Man kan kalla det förnekelse, men jag föredrar att kalla det för livsnjutarfasoner. Och jag blir lycklig!
”Gräset är grönare hos grannen bara om du glömmer göda hos dig själv”.

Du vet själv vad du tycker bäst om. Att unna sig små lustfyllda stunder gör underverk i själen.

Njut av december och julmyset!

Jag äter gärna lunch här, på favoritstället Ciao.

Jag äter gärna lunch här, på favoritstället Ciao.

 

Text: Anna Karlbrink

Dela artikeln
Kommentera

Toffelhjältar och stavfel

Blogg / Anna Karlbrink 20 Okt 2016
Dela artikeln

Gallerinatten var en upplevelse! Jag sadlade om mitt hem till en gallerilokal.

Familj och vänner ställde helhjärtat upp när Elin Abelin och jag hade öppet hus en lördagskväll i september.

Malmös innerstad sjöd av liv och rörelse. Gallerier och uteserveringar var välfyllda hela natten lång. Mer än 300 trevliga konstintresserade besökte oss, i mitt vardagsrum.

Väldigt nöjda, glada men trötta var vi efter denna härliga hösthappening. Det lär bli ”omtag” nästa år.

Magisk gallerinatt.

Magisk gallerinatt.

Hösten har berikat oss med ett nytt klinikmode på Käftis. Klädförrådet är nu fyllt med chica klinikklänningar i marinblått.

Alla damer på plan 1 blev eld och lågor, en ny modetrend fick snabbt ett uppsving. I samband med detta behöver man nya grejer nertill såklart… Alla trippar nu omkring i färgglada kliniktofflor. Skofabrikanten måste vara överlycklig över denna massbeställning.

Toffelhjältar.

Toffelhjältar.

Såhär en bit in i höstterminen är det dags för röntgenavdelningens panoramautbildning för tandläkarstudenterna på kurs 5. Det är en riktig bonus för våra Malmöstudenter att ha med sig denna i sin examen.

Studenterna är aktiva och vetgiriga. De pluggar in normalanatomi med imponerande hastighet och får sedan träna på att ställa in för panoramabildtagning.

 

Panoramaundervisning på kurs 5.

Panoramaundervisning på kurs 5.

 

Jobbet bjuder på små söta stavfelsgrodor ibland! Då är det extra roligt att vara lärare.

Troligen är jag väldigt lättroad. ”Stavas ända med e eller ä ??!!” frågar studenten i basgruppen fundersamt när han skriver på vår whiteboard.

Jag fnissar inombords eftersom det faktiskt blir så lustigt när man skriver ”hon är den ända på sjukhuset…”.

Ja, hjälp, jag kan helt enkelt inte hålla mig för skratt. Inte studenterna heller!

Så enas vi om att det ser snyggare ut om vi stavar det med ”e”.

När man inte är så bra på att förklara sig på det svenska språket kan det också bli roligt. Det gäller förstås att vi som tar emot har en professionell hållning. Till exempel inför patienten som i anamnesen skulle uppge sitt yrke/sysselsättning. Han var ”passionerad”.

Trevligt, tänkte jag, det verkar vara en humoristisk man. Där hade jag helt fel.

Han var inte alls passionerad. Han var helt enkelt ”pensionär”!

En annan patient hade som yrke uppgett ”jobbar på arbetsförmedlingen”. När jag försökte visa intresse för vilka arbetsuppgifter han hade, så visade det sig att han var arbetslös och fick A-kassa!

Detta är små glädjeämnen men ger härliga guldkorn till skratt i vardagen. Men ger samtidigt en förståelse för hur man kan uppfatta oss själva på ett annat sätt än vi tror. Nyttigt för oss litet fyrkantiga svenskar.

Två kulturella damer på G i Lund.

Två kulturella damer på G i Lund.

 

En helt annan sak: Kulturnatten i Lund. Har ni skånska läsare aldrig besökt Lund då, så GÖR det! Min körkompis Kerstin och jag gav järnet och gick kors och tvärs genom Lund i brittsommarvärmen.

En underbar kväll med dans, silversmide, ”lär dig andas-kom i flow-workshop”, konserter i alla former.

Det är underbart med likasinnade vänner. Någon vecka senare var vi på gamla fina Victoriateatern i Malmö. Vi fick både trevligt sällskap vid vårt bord och en tät musikalisk upplevelse.

Det blev en minnesvärd kväll med lång fin eftersmak. Härligt! Prova själva!

Visst kan man fortfarande sitta ute! Balkongen är väl inbodd nu. Men nu börjar det bli dags att rusta den inför vintern. Det ska ordnas så att vi kan sitta med glögg därute. Skinnfällar och litet lä. Så har jag tänkt mig.

Att en balkong ut mot gatan skulle vara så toppen! Jag som trodde att jag ville ha en balkong inåt gården och mot det gröna.

Men efter denna första säsong skulle jag aldrig vilja byta bort min balkong ut mot folkmyllret. Ser nu framemot hösten, med höstrusk och bad på kallbadhuset.

Och litet tid för nya skulpturer.

Ny skulptur växer fram – höstfint på balkongen.

Ny skulptur växer fram – höstfint på balkongen.

 

Text: Anna Karlbrink

Dela artikeln
Kommentera

Sommaren blev lång

Blogg / Anna Karlbrink 15 Sep 2016
Dela artikeln
Tillbaka i fikarummet.

Tillbaka i fikarummet.

Nu är vi tillbaka på Käftis efter en lång sommarledighet. Studenter och personal intar byggnaden vackert solbrända och utvilade.

Även i skrivande stund värmer sommaren och kjolen är fortfarande kort, trots att vi nu är en bra bit in i september.

 

Sommar och döttrar är guld!

Sommar och döttrar är guld!

Min egen lärarsommar har bjudit på härligt mamma-liv med mina döttrar, bad, båtturer, sol, utflykter och några riktigt bra böcker. Att vara ledig är för mig just att vara ledig. Att inte planera in för mycket. Att ta det litet som det kommer. Då upplever jag sommaren som oändlig. Och så blev den i år.

Tre f d kofferdamer och ett f d pulpahorn som ler i kapp i solnedgången. Årgång vt81. Mammorna på sommarträffen försöker sig på en selfie.

Tre f d kofferdamer och ett f d pulpahorn som ler i kapp i solnedgången. Årgång vt81. Mammorna på sommarträffen försöker sig på en selfie.

På Käftis skaffar man sig vänner för livet. Flera roliga träffar med f d kurskamrater blev det också under sommaren. Gamla studiegruppens alla barn och ungdomar har bestämt att de kommer att föra traditionen vidare när alla vi gamle sitter på hemmet. Vilken underbar sammanhållning! Så långt tänkte vi aldrig när vi satt och vaxade kronor på teknologen (som numera heter Skillslab).

Inte dumt med en champagne- och solbalkong!

Inte dumt med en champagne- och solbalkong!

Balkonglivet blev verkligen en lyckoträff! Detta skulle ju bli min första sommar utan egen trädgård, någonsin. Jag får säga att saknaden infann sig aldrig på allvar. Jag är lycklig ägare till en fantastisk nio meter lång balkong.

Min del av Malmö är ombonat och mysigt. Med planteringar och småbutiker runt hörnet. Ett härligt myller. Att ta sin kopp kaffe, öppna upp balkongdörrarna och slå sig ned och lyssna in allt detta.. Det känns kontinentalt och lyxigt. Som om man vore på semester, fast man är hemma.

Med Elin Abelin i Pildammstornet

Med Elin Abelin i Pildammstornet

De sista veckorna av min semester ställde jag ut tillsammans med min målande väninna Elin. Utställningslokalen var Pildammstornet, mitt i centrala Malmö. En spännande byggnad från 1900-talets början. Mycket tegel och med en underbar rymd. Det blev nästan som en egen retreat. Perfekt inför höstens arbete.

Det kom ett glädjande besked mitt i sommarvärmen. Malmö högskola har fått klartecken att bli universitet från januari 2018. Högskolan har haft ambitionen att bli universitet i många år men ständigt har vi fått nej. Med universitetsstatus följer bland annat fördjupade forskningssatsningar. Det blir spännande och ger ny energi.

Röntgenundervisning då och nu – det har hänt en hel del sedan Jane och jag tog vårt första helstatus med planfilmhållare.

Röntgenundervisning då och nu – det har hänt en hel del sedan Jane och jag tog vårt första helstatus med planfilmhållare.

Nu är terminen satt i rullning. Äldrekursarna hejar glatt i korridorerna. Nya kollegor strömmar in och även nya studenter. Tandläkare, tandtekniker och tandhygienister går sin gemensamma introduktionskurs och får lära sig PBL-problembaserat lärande som Malmöskolan gjort sig känd för.

Studentgrupperna har introducerats på avdelningarna och patienterna trängs i väntrummen. Så roligt det är att vara lärare på denna fantastiska arbetsplats!


Jag vill passa på att nämna att alla berörda har lämnat sitt godkännande till att vara med på bild här i min blogg. En självklarhet men ändå bra att kommentera. Nästa gång vi hörs har det hunnit bli oktober månad. Ännu så länge ett oskrivet blad, men jag hoppas att det går att dricka kaffe utomhus även då!

Text: Anna Karlbrink

Dela artikeln
Kommentera

Sköna maj

Blogg / Anna Karlbrink 12 Maj 2016
Dela artikeln

Jag älskar stilla morgontimmar utomhus, när ingen annan är vaken. Fast mest när det är varmt ute och det räcker med en tunn kofta.

Jag är ingen morgonmänniska alls egentligen så det kan bli besvärligt att njuta av detta. Om inte hunden Harry väcker mig så får jag ställa väckarklockan.

En sovande stad är rofyllt och vackert, en hundpromenad sent om natten eller tidigt på morgon kan göra mig riktigt upprymd.

Morgonpromenad. Läroverket tittar fram i det gröna

Morgonpromenad. Läroverket tittar fram i det gröna

 

Det blev en märkligt vår i år. En dag ganska nyligen stängde vintern så tydligt dörren om sig.

Vi som gått med vantar och halsduk, i princip i samma kläder sedan oktober. Nu plötsligt bråttom med kjolar, shorts och sandaler.

Det diskuteras livligt kring valkar och icke-perfekta bikinikroppar i fikarummet och skratten klingar långt ut i korridoren.

Det ska nog lösa sig om vi tar baddräkt istället för bikini. Eller? En diet kanske?

Fast vi hinner inte, det är ont om tid. Sommaren gläntar redan på dörren. Blåregnet håller just nu att slå ut sina kryddigt doftande blomklasar vid konsthallen.

Och jag låter min balkong svämma över av nya gröna inköp. Underbart helt enkelt!

Kvällsmys på balkongen.

Kvällsmys på balkongen.

 

Malmö har många olika ansikten, men i det Malmö där jag bor är det trivsamt och vackert med allt det gröna runt knuten.

Restaurangerna i grannskapet plockar ut utemöbler och kvällarna är nu ljumma.

Valborgshelgen blev riktigt fin. Mina sångarvänner och jag inledde med knytkalas och körträning hos mig. Vi ställde oss sedan på led och sjöng in våren från min nio meter långa balkong.

På prov i år, men på allvar nästa år. Det gav mersmak.

Härligt och litet surrealistiskt sa mina grannar som inte förstått att ”Sköna maj” kom från min balkong. Förbipasserande stannade till, en del fönster i huset mitt emot öppnades på glänt ut i vårkvällen. Detta blir en ny tradition.

Tandhygieniststudenterna på sista terminen har haft sin kliniska examination och undervisningen går nu in i slutspurten. Om en månads tid ska de vara färdiga för yrkeslivet.

Dessa studenter har fått ta del av ett nytt moment i sin utbildning sedan i höstas. Jag har tillsammans med en röntgentandsköterska undervisat i klinisk undersökning och röntgenbildstagning inom ramen för hygienistens kompetens. I mindre grupper, med mycket tid för reflektion, diskussion och redovisning av patientfallen.

Det finns möjlighet till direkt återkoppling i behandlingssituationen på ett sätt man sällan har möjlighet till annars.

Vi är nyfikna på hur deras nya kunskaper kommer att hjälpa till att möta tandvårdens högt ställda krav.

Det har varit många trevliga dagar tillsammans och vi hoppas få återkoppling om hur det gick.

Nästan färdiga tandhygienister på klinisk träning på Oral diagnostik.

Nästan färdiga tandhygienister på klinisk träning på Oral diagnostik.

 

Just i skrivande stund funderar vi i personalen mycket kring kommande ombyggnad av Käftis i Malmö. Vi är många medarbetare som deltagit i arbetsgrupper kring den kommande klinikverksamhetens utrymmen och utformning. Kul att vara delaktig i detta.

Jobbet som vi lärare bedriver är mycket socialt kring studenterna.

Öppna kontorslandskap signaleras och upplevs som ett hot mot arbetsmiljön för oss. Det är ett orosmoment, men jag hoppas att vi kanske oroar oss i onödan.

På väg mellan mina två arbetsplatser Oral diagnostik och Tandhygienistutbildningen. Sex trappor emellan...

På väg mellan mina två arbetsplatser Oral diagnostik och Tandhygienistutbildningen. Sex trappor emellan…

 

En härlig vår och sommar väntar, men innan dess: tandläkarnas reunion på Käftis, avdelningarnas sommarutflykter, examenshögtider, avgångskursens årliga spex och personalmiddag, hela proceduren med tester och intervjuer kring Malmöskolans lokala antagning.

Mina körkompisar och jag ligger dessutom i rolig hårdträning med två större konserter.

Sedan kommer en välbehövlig sommar. Utan stress. Utan klocka.

GLAD SOMMAR!

En riktigt bra deckare och en sovande varm och go hund intill sig. Bästa avkopplingen!

En riktigt bra deckare och en sovande varm och go hund intill sig. Bästa avkopplingen!

 

Text: Anna Karlbrink

Dela artikeln
Kommentera

Examination och grodlår

Blogg / Anna Karlbrink 8 Apr 2016
Dela artikeln

Sedan mitt senaste inlägg har det varit OSCE. En klinisk examination mitt i utbildningen.

Det är ett slags praktiskt diagnostiskt prov med ca 15 olika stationer. Under 10 minuter får studenten helt oförberedd lösa en uppgift.

Det gäller både färdighet och kunskap. Det är mycket stress och nervositet men dagen brukar bli en rolig och spännande upplevelse.

Jag har varit examinator i flera år nu. Denna gång var jag bedömare av kommunikation och bemötande av en tandvårdsrädd patient. Och patienten som satt i stolen var en skicklig skådespelare som verkligen levde sig in i rollen. Wow, vilka duktiga studenter vi har!

OSCE 2016. Rädd skådespelare och några muntra bedömare.

OSCE 2016. Rädd skådespelare och några muntra bedömare.

 

Efter påsken hade tandläkarstudenterna på termin 2 sin alldeles första egna patient. Nervöst och pirrigt, men min grupp är väl förberedda och det första patientpasset blev lyckat. Vi kan nu se fram emot resten av terminen med tillförsikt!

För min egen del fylls denna veckas dagar med undervisning, skriva tentamensfrågor och förbereda seminarier

Fredagsgruppen tränar på varandra.

Fredagsgruppen tränar på varandra.

 

Dagarna har blivit ljusare och längre. Uteserveringarna befolkas så smått även kvällstid.

Det är lekande lätt att äta ute där jag bor. Närmaste restaurang ligger 7 meter från min port. Några meter längre bort finns tapasstället.

Runt hörnet borta vid lilla torget finns en fransk restaurang där vi kan fräscha upp minnet och äta musslor och grodlår. Som utlandsboende i Belgien har jag mumsat i mig många kilo musslor (och till det druckit många flaskor öl).

Belgien har en härlig matkultur. Här är man inte gourmet. Man är gourmand. En gourmand äter gott OCH mycket.

I detta underbara mat-land har jag förutom allsköns skaldjur lärt mig att äta grodlår, sniglar, snäckor, vaktel, duva, gasell, ”belgisk blå”, hästbiff, känguru, humle-skott, ramslök, chicon(endiver) och en massa annat. Musslor och grodlår lagar jag själv numera.

Färska mandlar med sammetslen yta.

Färska mandlar med sammetslen yta.

Runt torget råder ett rofyllt myller. Vid första morgonpromenaden med lille Harry, vid halv 7, kommer torghandlaren med sina varor. Sedan är det kommers hela dagen. Men det är lugnt och idylliskt.

Ibland säljer man litet långväga italienska primörer som jag gärna provar. Jag ska snart leta efter ”barba di frate”(översättning: munkens skägg), det är gudagott!

Jag köpte på prov för några år sedan. Det säljs i buntar, ser litet ut som gräslök men smakar milt och fräscht. Förvälls och serveras med litet citron och smör som tillbehör. Helt underbart gott!

Men idag ska jag prova något för mig helt nytt. Gröna färska mandlar. Man kan äta dessa råa som snacks, men fick tipset att fräsa dem hela i olivolja eller skiva i sallad. Gissar att det blir krispigt och gott!

Det var skrattretande lätt att falla dit på ett litet oskyldigt charmörtilltag häromdagen. När jag strosade förbi köpte jag tulpaner och grönsaker av den sydländske handlaren.

När jag kom hem och knöt upp min persiljepåse hittade jag en avknipsad rosa ros nedstucken mitt i persiljan. Säkert en klassiker han kör med när han ska värva nya kunder.

Svältfödd som man är föll jag förstås dit direkt! Tack fina lilla torghandlare, jag kommer att bli din stammis!

Påsklovet är en möjlighet för oss lärare att ta några semesterdagar. Själv tog jag fritt för att jobba extra.

Konstnärinnan Gordana och jag nöjda med utställningen.

Konstnärinnan Gordana och jag nöjda med utställningen.

Några veckor före påsk har jag lagt helgerna på förberedelser inför min påskutställning. Jag har lastat bilen tung av skulpturer och sten. Det blev en vacker utställning i en liten mysig by på skånska slätten hos galleristen och fotografen Pierre på Asklunda gård.

Pierre är en otroligt duktig fotograf med mångårig erfarenhet. Hans vackra och stilrena bilder är helt fantastiska. Vacker miljö och varm atmosfär. Det blev härliga dagar, som gick på tok för snabbt.

Trivselfaktorn hög i galleriet – med Pierre Fauvelle.

Trivselfaktorn hög i galleriet – med Pierre Fauvelle.

 

Så vill jag avsluta med ett nytt boktips. Mitt bland alla påskägg läste jag en liten fin fransk bok om att finna lycka mitt i ett till synes eländigt liv – en bok som har en väldigt positiv grundkänsla. Modern och litet brokigt kul. Läs den!

Boktips från min kökssoffa.

Boktips från min kökssoffa.

Text: Anna Karlbrink

Dela artikeln
Kommentera

Infärgning och tantkläder

Blogg / Anna Karlbrink 3 Mar 2016
Dela artikeln

Det är fortfarande kallt ute men det doftar ju vår! Snödropparna står i klungor och vintergäcken gör gula mattor i parken i Malmö.

På andra sidan sundet, i Danmark, gör vintergäcken istället vita mattor i parken. För i Danmark kallas vår kära svenska snödroppe just vintergäck. Det är mycket man lär sig genom att nörda in på danska trädgårdstidningar.

Vår även inomhus i fika-rummet.

Vår även inomhus i fika-rummet.

Våren är härlig! Med ett leende drar jag mig till minnes när jag för längesedan fick frågan av en av mina döttrar. Den lilla och litet husliga utbrast: ”Mamma det är så konstigt, varför säger vi alltid vårtorka golvet? Vi vårtorkar ju golvet på hösten också”. Det är söta minnen!

Ny skulptur på gång.

Ny skulptur på gång.

Jag har bott in mig i lägenheten nu. Ett antal flyttkartonger tornar fortfarande upp sig i arbetsrummet, men mina många fönster och mycket volym ger en luftig känsla ändå! Det är härligt med ljus och höjd. När solen stiger på himlavalvet känns det som fest!

Det var rätt beslut att flytta. Konstnärlig energi frodas här, snart är det tid för påskutställningarna runt om i Skåne. Jag färdigställer min skulptursamling för galleriet. Ska bli spännande!

Två av mina härliga kollegor på Oral diagnostik.

Två av mina härliga kollegor på Oral diagnostik.

Sportlovet är nu förbi och snart är influensamånaden över. Tandläkarstudenterna på termin 2 har haft videoinspelningar i patientsituationer vid anamnesupptag. De tränar just nu på undersökningar och patientkooperation.

Infärgningsrondellerna går åt som smör i solsken. Det röda sprids med skräckblandad förtjusning över tandytorna.

Jag minns en klinikövning i början på 80-talet när vår kompis i rummet bredvid fick allt om bakfoten. Vi måste gått på termin 1. På instrumentbrickan fanns vaselin, infärgningsrondell samt duraphatlack. Hur svårt kan det bli tyckte vi?!

Vaselin ska ju läggas på läpparna, infärgningen på tänderna och allra sist duraphatlack i approximalrummen, eller? Det var svårt för vissa och det slutade med att ”patienten” kom ut med vaselin på tänderna och duraphat på läpparna! Och det röda litet överallt.

Även jag har gått på termin 1. Här blir jag infärgad på exemplariskt sätt på Oral diagnostik.

Även jag har gått på termin 1. Här blir jag infärgad på exemplariskt sätt på Oral diagnostik.

Det är roligt att tänka tillbaka på när jag själv var student. Jag minns hur Jane och jag provade ut ansiktsbågar på varandra. Jag har några roliga gamla foton kvar.

Man ser hur hela klinikgruppen står i kö till handledaren med ansiktsbågen på plats och iklädda våra klänningar och knälånga kiltar.

Då var vi tantklädda fastän vi bara var 19 år. Gärna i Busnel-tröja och med pärlhalsband. På teknologen!

Och killarna hade gabardinbyxor med breda bälten. Klassisk ”blivande tandläkarklädsel” på 80-talet!

Vi minns med ett fnitter en av föreläsningarna då ljuset släcktes ner och det visades mängder med röntgenbilder. Underbara röntgenbilder. En underbart lång föreläsning. Vi hade väl varit på Kåren kvällen före.

Vi sjönk ner i en av de sluttande bänksalarna och blundade sådär skönt trötta i mörkret och trodde inte att det märktes.

Vi kände oss anonyma eftersom vi inte blev tillsagda, men så var det säkerligen inte.

Komiskt att tänka på det när jag nu själv står som lärare och blickar ut över en sal med studenter. Det är ju stört omöjligt att missa om någon börjar bli litet dåsig.

Att vi satt och slumrade måste varit hur tydligt som helst! Inte så konstigt att man införde PBL.

Strax före disputationen. Förväntansfulla kollegor i aulan.

Strax före disputationen. Förväntansfulla kollegor i aulan.

För några veckor var det så fest hos oss på parodavdelningen. Disputationen var ett härligt avslut för vår vän och kollega Christina som försvarade sin avhandling ”Oral dryness in relation to film-forming properties of saliva” med bravur. En lång och intensiv förmiddag som imponerade!

Nu är OSCE-förberedelserna i full gång. OSCE är en klinisk formativ examinationsform på termin 6 på tandläkarprogrammet. En resurskrävande tillställning men väldigt uppskattad av såväl studenter som bedömare.

Denna kan jag berätta mer om nästa gång …

Text: Anna Karlbrink

Dela artikeln
Kommentera

Vinterskrud

Blogg / Anna Karlbrink 28 Jan 2016
Dela artikeln

Nytt liv i lägenhet. För första gången är jag utan trädgård. Istället har jag fått en lång härlig champagnebalkong!

Nu sitter jag i vinterkylan med min trädgårdstidning, den danska Haven, min favorit och följeslagare sedan 1987.

Det känns litet absurt. Jag undrar om jag ska avsluta min prenumeration eller ej, men av nostalgiska skäl fortsätter jag prenumerera. Man vet ju aldrig. Jag kan odla mycket på min balkong. Och förhoppningsvis är min flytt också ett steg i riktning mot lägenhet plus ett litet sommarställe.

Harry trivs redan på nya stället.

Harry trivs redan på nya stället.

Jag trodde att flytten till Malmö skulle innebära avsaknad av djur och natur. Tur att det inte är så.

Under flera av mina morgonpromenader har jag haft sällskap av en liten gärdssmyg. Den springer och flyger mellan källarfönstrena och bakom stuprören och kollar möjliga ställen för reden. Denna söta och pigga lilla fågel. Det är härligt med prassel i löven!

På innergården väsnas dessutom min favorit koltrasten. Jag har valt lugna kvarter fastän mycket centralt. Det blir toppen!

Att det bara tar en kort stund att promenera till Käftis och min arbetsplats är bättre än jag någonsin hade föreställt mig. Stressfritt.

Malmö blir vackert och poetiskt när man ser det såhär.

Malmö blir vackert och poetiskt när man ser det såhär.

Vinterskrud. Malmö klär faktiskt i vitt. Jag tycker att snö är vackert men jag kunde gärna varit utan vintern.

Det enda som är riktigt bra med denna årstid är att vinterbadsäsongen är här på allvar. Det blir kallbadhuset varje vecka nu. Att skrubba sig ren och fin, bada bastu och sedan glida ned i det salta halvfrusna vattnet. Gärna i skymningen. Underbart!

Julledigheten är över. Mitt jullov har varit slitsamt med alla flyttkartonger och alltför många möbler, så någon semester har det inte blivit. Och inte har jag hunnit vara kreativ och skulptera.

Men jag har läst en bok! Upptäckte författaren via sommarpratarna. Han lät så inspirerande, den där Tomas Sjödin.

En hyllning till sofflocket… en tankeväckande bok. Vi behöver ett liv med både AV och PÅ.

En hyllning till sofflocket… en tankeväckande bok. Vi behöver ett liv med både AV och PÅ.

Den gångna veckan har tandvårdshögskolan rustat inför terminsstart. Examinationsveckan en bit in i januari har alstrat mängder med skrivningar att rätta för många av oss som arbetar med undervisning.

Det tar sin tid och är koncentrationskrävande. Examinationsgruppen har träffats en heldag och gjort en djupdykning i kursmålen och examinationsmålen. Arbetsmöten och klinikmöten duggar tätt.

Snart är det dags för vårterminen. Och hand i hand med det återvänder ljuset och värmen!

Text: Anna Karlbrink

Dela artikeln
Kommentera

Adventsblogg

Blogg / Anna Karlbrink 3 Dec 2015
Dela artikeln

På självaste mårtensafton var det dags att agera examinator på den kliniska examinationen av kurs 9.

En mycket speciell tillställning. Varje student undersöker en patient medan två examinatorer iakttar studenten in i minsta detalj.

En av examinatorerna är lärare på Käftis. Den andre är rekryterad från folktandvården eller från den privata sektorn.

Ett noggrant protokoll skrivs och en djupgående diskussion förs med studenten innan det lämnas besked om godkänd eller ej.

Studenterna är ordentligt nervösa inför denna dag men efteråt och i backspegeln säger många av dem att det är ett otroligt bra lärtillfälle.

Det finns gott om tid för reflektion och diskussion kring patienten och fynden. Personligen tycker jag studenterna visar stort mod och mognad när de genomför en sådan här uppgift. Det är ingen lätt match att prestera i en så pressad situation. Jag är full av beundran!

Glada kliniska examinatorer på G.

Glada kliniska examinatorer på G.

Dagarna är fyllda med klinisk undervisning, basgruppsträffar, seminarier. Samtal och möten med våra trevliga studenter. Utvecklingssamtal och roliga fikapauser. En kopp kaffe i korridoren med en kollega. Lunch med en annan.

På denna arbetsplats får man verkligen sitt lystmäte med sociala kontakter. Socialt nätverk är liksom inbyggt i själva arbetsmiljön.

Nästa vecka är det klinisk examination även för tandhygienisterna i kurs 1.

Jag tänker tillbaka på min egen första kontakt med tandvårdsmiljön. Efter gymnasiet var jag tandsköterskeelev på folktandvården i Karlshamn. Det var en fantastisk termin.

Syster Britta, förstasköterskan, skulle visa mig en del av instrumenten på undersökningsbrickan. Hon beskrev det litet vardagligt, trodde jag: här har du en rak ”sån” och här är en böjd ”sån”.

Det tog ett bra tag innan jag förstod att instrumenten faktiskt hade riktiga namn. En rak sond, en böjd sond skulle det ju vara.

Jag laddar batterierna i nordväst.

Jag laddar batterierna i nordväst.

Mycket av lärarens sysslor får fixas undan under fritiden. Helgerna i sommarstaden i Nordvästskåne ger ny energi när själen är litet trött.

Ibland blir det ensamtid i huset vid havet. Förbereda tentamensfrågor samt göra några nya powerpoint-presentationer går lättare om man har det fint runt om sig. Här varvar jag sömn med löpträning, läsning och bad.

Det bästa med den vackra gamla sommarvillan är hösten och vintern. Paradoxalt nog. Gillar dimman och hösten vid havet. När det liksom stillnar och man tänder fyr i spisarna. När man har tid att läsa böcker. Huset är bara till låns. Men det finns alltid där när jag behöver det.

Två av körens sopraner uppflugna i kortrappan.

Två av körens sopraner uppflugna i kortrappan.

Jag sjunger i kör. Det är något fantastiskt med det, speciellt vid denna årstid! Det är konstaterat att körsångare mår väldigt bra. Både musik och sång och gemenskapen kring det är underbar.

I vår roliga kör samlas vi, alla har vi olika yrken. Men alla har vi samma halvgalna humor och har världens roligaste körövningar. Onsdagskvällen är en av veckans höjdpunkter. Nu laddar vi för advent och jul.

I väntan på bussen hem. Skånsk vinter – det är bara att gilla läget.

I väntan på bussen hem. Skånsk vinter – det är bara att gilla läget.

Skånsk vinter är grå och mörk och kall. Man fryser även inomhus. Det vore inte fel med en sandstrand, sol, en drink i ena handen och en bok i den andra!

Bussen hem värmer ändå på något sätt. Det är egentligen ett konstigt fenomen det där. Att trängas med folk man normalt sett inte vill ha inpå sig. Att sitta lika nära som man bara gör med sin bästa vän eller sina nära och kära. Utan att känna varandra.

Folk hostar, harklar sig, luktar rök, gamla fuktiga ytterkläder, äter falafel, sörplar på kaffe, smaskar högljutt, pratar i telefon.

Dessutom envisas vissa med att knäcka med sina fingerleder. Varför? Detta är det värsta jag vet!!!!. ”Luft i lederna” säger min dotter. Glöm det!! säger jag.

Det blir hörlurarna i för säkerhets skull. Men snart ska jag inte pendla mer. Efter många år med bil och buss blir det min del flytt till stan med gångavstånd till arbetet.

Stor lägenhet med balkong och förhoppningsvis en ganska stressfri vardag med mycket tid för umgänge, böcker, skulptur och målning.

Innan detta blir verklighet stundar möten, jobb, avslutningar, flyttpackning, flyttstädning och julfirande. Allt i en salig röra!

Fick några ord på vägen häromdagen: ”Det är inte hur man har det… Det är hur man tar det”.

Så dessa ord skickar jag vidare till er. Trösterik och välgörande insikt!

Med detta, mitt eget nybakade ”Prästens hår”, önskar jag er en riktigt god jul!

Med detta, mitt eget nybakade ”Prästens hår”, önskar jag er en riktigt god jul!

Text: Anna Karlbrink

Dela artikeln
Kommentera

Dents de bonheur

Blogg / Anna Karlbrink 29 Okt 2015
Dela artikeln

Jag har just kommit hem från vår utställning i Gamla stan i Stockholm. Emotionellt uppfylld. Av möten och konsten.

Det här med min skulpturverksamhet fungerar som gödning för själen!

Det har varit en semester fylld med jobb. En helt annan typ av arbete än det vanliga. Inget produktionsinriktat alls.

Det är lyx att vara i nuet med Lena SP och ta emot våra trevliga besökare i galleriet. Äta pistagenötter från Egina, samtala, skratta och dricka en kopp kaffe ihop med någon trevlig gäst. Luncha i kvarteret. Ta det lilla lugna.

Som skulptör är det förstås slitigt inför och efter en utställning. Det är ett tungt arbete att släpa på skulpturer och fundament. Och min gamla bil nästan ”knäade” på vägen upp. Men med hjälp av nära och kära fick vi det i hamn och det blev en väldigt lyckad utställning.

"Sjal-ladies":). Lena och jag hälsar välkomna

”Sjal-ladies”:). Lena och jag hälsar välkomna

 

Lenas tavla ”Som i en saga” tillsammans med mina skulpturer.

Lenas tavla ”Som i en saga” tillsammans med mina skulpturer.

 

Hur många gånger har jag inte retat mig på mitt diastema mediale?

Varje gång jag lägger upp en bild så registrerar jag om det syns eller ej, men denna gången syns det inte. Inga närbilder, yes. Jag har aldrig förlikat mig med diastemat, även om det är ”piffigt” enligt andra.

När jag var liten levde jag på hoppet, när 8:orna erumperade skulle nog mitt diastema gå ihop. Jag har alltid önskat bort det, men det är fortfarande kvar.

Men det är bra att vara lite defekt. Min körkompis är författare och har ett franskt efternamn. Hon berättade nyligen att i Frankrike har man ett så fint namn på detta: Dents de Bonheur! Bonheur betyder ju lycka, framgång. Vilken tur att jag inte har reglerat bort det!

Efter hemkomsten, hämtade vi vår efterlängtade hund, lille Harry. Medan jag varit i huvudstaden har han levt lyckligt hundliv hos min kollega som har huset fullt av hundar och har vidsträckta ägor. Så fantastiskt kul han har haft! Harry var överlycklig när han kom hem till huset. Ett så leende litet hundansikte har jag nog aldrig skådat!

Lille Harry är glad att vara hemma.

Lille Harry är glad att vara hemma.

 

Samma kväll skulle jag bara hämta posten hos min granne. Jag blev inlockad på ett glas vin. Hon är världens bästa granne, Ingeborg. Har jag dålig karaktär eller är jag bara nöjeslysten?

Det slutade med att jag hämtade resten av familjen. Vi fortsatte att dricka vin resten av kvällen i min kära vän kyrkomusikerns härliga soffa. Harry låg mitt ibland oss. Borta bra men hemma bäst!

Så nu har jag fått några veckors själslig näring. Resten av terminen kör igång och just nu är det söndag eftermiddag och jag förbereder arbetsveckan som kommer. Tillbaka till det ”riktiga” jobbet, ska bli kul!

Text: Anna Karlbrink

Dela artikeln
Kommentera

Tandanatomi på nytt

Blogg / Anna Karlbrink 24 Sep 2015
Dela artikeln

Terminen är i full gång! Tre veckor har nu gått och de nykomna studenterna börjar bli varma i kläderna.

Då och då hittar man fortfarande K1:or på villovägar i korridorerna men nu är de mera världsvana. Det är nervöst, men kul. Många bor ju långt hemifrån.

Det kommer att bli en fantastisk omvälvande tid. Många tentor och många fester!

Och en del kärlekspar kommer att poppa upp efterhand.

Denna termin är jag bland annat basgruppslärare, tutor, åt både kurs 1 och kurs 7.

Kurs 1 är ju nybörjare och kurs 7 är rutinerade och kastar sig snabbt och lätt in i gruppdynamik och det problembaserade basgruppsarbetet.

Som årlig tutor på kurs 7 blir mina kunskaper inom protetik och bettfysiologi uppdaterade varje år. Snacka om att ha ett kunskapsutvecklande arbete!

Här har vi ”min” glada basgrupp på kurs 7. De löser just nu ett fall om implantat.

Här har vi ”min” glada basgrupp på kurs 7. De löser just nu ett fall om implantat.

 

Jag minns själv min allra första dag på tandläkarutbildningen. Redan i aulan vid uppropet tog jag plats bredvid Jane och Michael. Det blev en vänskap som varar än i dag.

Mer än 30 år senare har vi våra årliga studiegruppsträffar om somrarna. Familjerna samlas och nu är alla våra barn med sambos och hundar med och strålar samman vid dessa årets höjdpunkter.

På en tandvårdsutbildning knyter man vänskapsband som många gånger varar livet ut.

Så här glad är jag på träff med gamla studiegruppen!

Så här glad är jag på träff med gamla studiegruppen!

 

Trött efter arbetsveckan sveper jag upp på bussen på fredag eftermiddag. Klockan är 17.10 och jag har precis haft studenterna på kurs 1 tillsammans med Lars på tandteknikerutbildningen.

Tandanatomi stod på schemat. Numera i bästa PBL-anda.

Många med mig minns kursen vi själva gick i början på 80-talet. Jag har kvar mina vaxtänder än idag. Var och en av studenterna sliter i sin egen lilla skulpturbubbla trots att det är fredag eftermiddag. Hukade över sin lerklump. Lika stressrosiga om kinderna som vi en gång.

Irritationen pyr emellanåt men mest är det gott humör som råder. Vi lärare är nöjda och glada efter en väldigt trevlig eftermiddag. Kul att vara lärare!

Vid hemkomsten är det dags för fredagsmys med min tonårsdotter som gjort tacobuffé åt sig och sin fredagströtta mamma. Lyxigt! Mitt favoritvin från Apulien åker fram och så några chips till hunden Harry. Så inleddes helgen!

Veckodagarna för mig är nu fyllda med undervisning i olika former. Är ny på jobbet på Tandhygienistutbildningen och det är mycket att sätta sig in i med kursansvar och annat.

Arbetstiden 8-17 överskrids kraftigt i början men kommer att ordna sig längre fram. Jag får stålsätta mig att sätta av tid för att vara social eller att hinna med min skulptur. Så det blir hemmatid hela helgen. Mina tre döttrar på lördagskaffe hos mig och så skulpturerna som ska monteras och döpas och så vidare.

Utställning på gång.

Utställning på gång.

Snart är det dags för utställning i Gamla stan i Stockholm, välkomna 10–22 oktober! Jag hoppas få se någon av er bloggläsare där på Galleri Engleson på Storkyrkobrinken! Min vän Lena S-P och jag satsar på att det blir en magisk utställning…

Utställning på gång.

En ny arbetsvecka väntar. Medan höstens första kålpudding står i ugnen ska jag nu springa en löprunda med Harry-the-dog.

Det är tålamodsprövande. Han ska sakta men säkert lära sig att springa bredvid mig i stället för att ”örla runt”(skånskt uttryck) framför och emellan mina fötter.

Han är ett år, sprallig unghund och Jack Russell-terrier. Det kräver sin man eller kvinna – men trägen vinner! Han börjar redan förstå vad det handlar om!

Och han har ett hundhjärta av guld.

På återseende i oktober…

Text: Anna Karlbrink

Dela artikeln
Kommentera

Slut på sommarlovet

Blogg / Anna Karlbrink 25 Aug 2015
Dela artikeln


Slut på sommarlovet – jag gnuggar med removern på det färgade nagellacket som nu ska bort! Sandalerna ska bytas mot fotriktiga klinikskor. Det är dags för hygienrutiner och vita kläder.

Undervisningsförberedelser, möten och myller av folk i korridorerna på jobbet. Glada tillrop! Solbrända lärarkollegor och studenter. ”Hej, hur har sommaren varit?!”

Även vilsna nya studenter letar sig snart fram i Käftis-huset i Malmö. Det är snart DAGS för ett nytt läsår!

Som lärare på Käftis sörjer jag inte så mycket att semestern är på upphällningen. Jag ser fram emot en ny termin med roliga uppgifter och kul möten med studenter och kollegor.

Tänk att tandläkaryrket kan användas till så mycket. Varje år tackar jag min lyckliga stjärna att jag vågade ta chansen som kom: Vill du vara lärare på Cariologi?!

Jag kände mig pigg på något nytt. Hade varit privattandläkare, haft egen praktik, sedan jobbat några år på folktandvården. Det var högintressant för mig att få arbeta på ett ställe där utbildning, forskning, reflektion och ifrågasättande fick utrymme.

Jag fick vara tandläkare fast på ett helt annat sätt än tidigare. För mig känns det fortfarande som ett privilegium att få arbeta mitt bland dessa unga vuxna.

Årets sommarlov har för min del bjudit på många skiftande aktiviteter. Rom, bandage, utställning och sol/bad.

I farten på väg till Rom, mina döttrar och jag.

I farten på väg till Rom, mina döttrar och jag.

 

Jag gick ut hårt med en resa till min favoritstad i mitt favoritland – den eviga staden Rom. För femte gången.

Staden som gör mig ödmjuk inför de historiska skatter som man får vandra runt i. Vi gick till fots varje dag, enligt stegmätaren 1,5 – 1,7 mil per dag. Fantastisk motion och sommarvärme redan i maj. Härligt! Åk inte senare, då är det alltför varmt!

Blått är flott.

Blått är flott.

Direkt efter hemkomsten var det dags för operation. En handoperation nödvändig på grund av konstant känselbortfall och värk som jag försökt ignorera en längre tid.

Värst i höger hand. Det passar ju inte så bra att vara ”okänslig” när man är tandläkare.

Inget ovanligt bland tandvårdspersonal men en ganska stor sak för den enskilde.

Det gjordes karpaltunneloperationer på båda händerna. Först höger och sedan vänster. Läskigt att vara vaken, men det gick väldigt bra tack vare min tonårsdotters något högljudda spotify-lista!

Att klara sig utan sin högra hand…

Att bre en smörgås går dåligt, man får ta hjälp av armbågen annars flyger brödskivan iväg. Man kommer inte in i alla förpackningar. Kniv och sax med fel hand medför ju vissa risker.

Tandtråden är helt omöjlig att använda. Tandborstningen funkar si och så.

Yngsta dottern kom dagen efter hem från skolan med ett papper som krävde underskrift. Min namnteckning med vänsterhand såg ut som ett skämt!

Fröken trodde hon förfalskat min namnteckning. Förbaskat med tid har det tagit av min sommar. Och sjukpenningen är läskigt låg.

Men jag väljer att se det positivt. Inga vindsröjningar, inga tunga matkassar, ingen gräsklippning, inget grovarbete på hela sommaren. Härligt!

En av mina skulpturer - Mathilde.

En av mina skulpturer – Mathilde.

I juli ställde jag sedan ut mina skulpturer på galleri i Skanör. Detta fungerade bra med handen i bandage såklart, alla skulpturerna var redan färdiga och brända. Fantastiskt att känna att en fritidssyssla bär frukt på detta sätt.

Vid sidan av tandläkaryrket har jag nämligen nästan alltid ägnat mig åt konstnärliga uttryckssätt. Jag har gått en del konstutbildningar, både i Sverige och i Belgien. Sedan har jag inte ”brukat så mycket allvar”.

Men ett antal år nu har jag intensifierat min konstnärliga verksamhet, mestadels med skulptur.

Jag är som naturvetare intresserad av människokroppen, men är i själen en humanist och livsfilosof. Därför har jag svårt att bara tänka anatomiskt när jag skulpterar. Ren avbildning är inget för mig, jag vill mer få fram en känsla.

Jag skapar framför allt kvinnoskulpturer, som gärna befinner sig i någon sorts meditativt tillstånd. Det passar mig. Ger mig energi när jag skulpterar. Så som sagt nu blev det vernissage och grejer. Med många intressanta konstnärsmöten. Kul!

Sommar som jag vill ha den.

Sommar som jag vill ha den.

När operationssåren var läkta och utställningen avklarad kom så sommarvärmen. Det blev mycket bad och sol och sköna barfotadagar i nordvästskåne, mitt andra hem. Härliga Skåne!

Nu är terminsstarten nära. Höstterminen 2015 är ännu ett oskrivet blad.

Detta är min premiär-blogg som odontologisk lärare. Jag ska göra mitt allra bästa trots att jag är novis.

Fortsättning följer när terminen startat …

Text: Anna Karlbrink

Dela artikeln
Kommentera
Anna Karlbrink
Anna Karlbrink
Anna Karlbrink är tandläkare och arbetar som högskoleadjunkt på Tandvårdshögskolan i Malmö. Har i flera år arbetat på Cariologiavdelningen men är nu knuten till avdelningen för Oral Diagnostik samt Tandhygienistutbildningen. Hon bloggar om käftislärarens vardag, om dess glädjeämnen och vedermödor, i stort och smått. Fritiden ägnar hon till stor del åt sina skulpturer, måleri och körsång.