Patienten anmälde tandläkaren till Socialstyrelsen.

Den anmälde tandläkaren har i sina synpunkter på förslag till beslut vidhållit sina tidigare uppgifter; patienten har inte blivit felbehandlad av honom, vilket kan utläsas av journaler och röntgenplåtar.

Socialstyrelsen riktar kritik mot tandläkaren på flera punkter, bland annat för att han inte har förvarat röntgenbilderna på ett betryggande sätt och för att han vid sin behandling av patienten har ordinerat antibiotika, Doxyferm, som är ett tetracyklinpreparat, detta utan att ha undersökt henne, och som enda indikation angett värk, vilket inte kan anses vara tillfyllest.

Läs mer i Tandläkartidningen nr 7, som kommer ut den 23 maj.

No related posts.

Enligt lagrådsremissen finns det skäl för att införa legitimation för tandteknikerna; det är en högt kvalificerad yrkeskår med nära patientkontakt. Men enligt lagrådet är det tandläkarna som har ansvaret för behandlingarna som helhet. Det är också tandläkarna som ställer diagnos och bestämmer behandling. På grundval av detta finns inte tillräckligt behov av legitimering.

Tandläkarförbundet anser inte att tandteknikerna ska legitimeras och hänvisar till de skäl som lagrådet framför.

No related posts.

”Allt tyder på att regeringens förslag om en systematisk diskriminering av vissa människor i svensk sjukvård kommer att gå igenom… Regeringen har valt att bortse från en i stort sett enig remissrunda, där samtliga vårdyrkesorganisationer och en rad företrädare för det svenska civilsamhället avvisat förslaget”, står det i debattartikeln.

Vårdorganisationerna uppmanar sina medlemmar till medicinskt adekvata tolkningar av begreppet ”vård som inte kan anstå”.

”Enligt vår mening står förslaget i strid med flera konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige förpliktigat sig att följa. Rätten till hälsa är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna.”

Läs mer i debattartikeln ”Vi tvingas bryta mot vår etik”.

Liknande artiklar:

1. Kritik mot förslag om vård till papperslösa
2. Papperslösa får rätt till tandvård
3. Tandläkarförbundet kritiserar lagförslag

Socialstyrelsen skriver i sin utredning att en replanterad tand sällan återfår sin vitalitet och kommer senare troligtvis att behöva rotfyllas. Risk föreligger också för rotresorption och senare behov av extraktion.

Läs mer i Tandläkartidningen nr 7, som kommer ut den 23 maj.

No related posts.

I dag väljer cirka 58 procent att gå det tredje året, som bland annat innehåller fördjupningskurser i oral hälsa, mer kunskap om patienters särskilda behov, barn- och ungdomstandvård, äldrevård och folkhälsovetenskap samt vetenskaplig metodik.

Sveriges tandhygienistförening anser att utbildningen bör bli treårig.

Tandläkarförbundet har inget emot att utbildningen förlängs, men anser att det viktiga inte är längden utan innehållet i utbildningen.

Av regeringens lagrådsremiss framgår det att regeringen anser att det finns stöd för en förlängning av utbildningen, men att det redan i dag finns möjlighet för den som så vill att gå det tredje året. Därför finns inte skäl att göra utbildningen treårig.

Liknande artiklar:

1. Förlängning av hygienistprogram dröjer

Den häktade tandläkaren är misstänkt för grov trolöshet och grovt bedrägeri som ska ha pågått under minst tre år. Bland annat ska tandläkaren ha fått ut 450 000 kronor för behandlingar som inte utförts. Totalt rör det sig om ersättningar på cirka 1,2 miljoner, skriver Expressen.

Tandläkaren i Skåne anhölls efter ett kortare förhör i mitten av april och ärendet gick vidare till häktning.

Tandläkaren har förnekat brott.

Liknande artiklar:

1. Fler tandläkare har polisanmälts
2. Försäkringskassan polisanmäler tandläkare
3. Tandblekning rapporterades som bettskena

Procentsatserna kan tyckas märkligt tillhuggna, men de grundar sig på de uträkningar som Universitetskanslersämbetet räknat fram och som bland annat baserar sig på antalet kvinnliga forskarassistenter och lektorer under 60 år som fanns på universiteten 2006.

Vid KI är det Göran Dahllöf, professor i pedodonti, som i egenskap av ordförande i Rådet för lika villkor, ska leda arbetet med att uppnå det 47-procentiga professorsmålet.

Det är svårt att sätta fingret på en orsak till att få kvinnor utnämns till professorer, anser han.

– Det kan finnas flera orsaker, exempelvis familjestruktur, val av forskningsområde och att man inte blir tillräckligt stöttad som ung forskare.

På institutionen för odontologi vid KI är två av nio professorer kvinnor. Dock är tre kandidater enligt Göran Dahllöf på god väg mot professorstitlar.

Rådet planerar flera aktiviteter för att få fram fler professorsämnen. Det handlar bland annat om att se till så att det inte finns något som hindrar en jämställd rekrytering. Man ska också genom en intervjustudie ta reda på varför kvinnor i rektors- och dekanval tackat nej till att kandidera, och vad som hade behövs för att de skulle ha tackat ja.

I den handlingsplan som finns vid Sahlgrenska akademin i Göteborg ingår att man aktivt ska rekrytera och befordra kvinnor för professorstjänster. Målet för 2015 är 40 procent kvinnliga professorer.

– Bland annat arbetar vi med att identifiera och stödja kvinnliga lektorer som inom en tvåårsperiod bedöms ha tillräckliga meriter för befordran till professorer, berättar prefekt Annika Ekestubbe.

Vid universitet i Umeå ska andelen kvinnliga professorer vara 39 procent år 2015. I dag är andelen 24 procent. Vid den odontologiska institutionen är andelen kvinnliga professorer 33 procent, berättar prefekt Margareta Molin Thorén.

Liknande artiklar:

1. Fler studenter men färre professorer