De fyra nya statliga myndigheter som utredaren föreslår är Kunskapsmyndigheten för hälsa, vård och omsorg, Inspektionen för hälsa, vård och omsorg, Infrastrukturmyndigheten för hälsa, vård och omsorg, samt Myndigheten för välfärdsstrategi.

De tio myndigheter som utredaren Stefan Carlsson föreslår ska läggas ner och vars personal ska fördelas ut på de nya myndigheterna är Socialstyrelsen, Tandvård- och läkemedelsförmånsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Läkemedelsverket, Statens folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet, Myndigheten för vårdanalys, Handisam, Myndigheten för internationella adoptionsfrågor samt Statens medicinsk-etiska råd.

Lars-Erik Holm, generaldirektör vid Socialstyrelsen, ser fördelar med förslaget, men är inte odelat positiv:

– Det är hög tid att göra en helhetsbelysning av statens roll inom vård- och omsorgsområdet. Det är nödvändigt att tydliggöra vem som ansvara för vad, och vården och omsorgen behöver bli jämlik i hela landet, säger han, men tillägger:

– Det är bra att utredaren föreslår ökade resurser, men det är olyckligt att han tonar ner den statliga granskningen av hur vården och omsorgen lever upp till lagar och regler. Vi skulle få en tillsyn som är mer till för kommuner och landsting än till för medborgarna.

Läs mer i Tandläkartidningen nr 8, som kommer ut den 14 juni.

No related posts.

Mats Trulsson är tillförordnad prefekt tills vidare.

Kaj Fried kommer att fortsätta arbeta med forskning och undervisning.

No related posts.

Björn Klinge kommer att behålla anknytningen till KI som programdirektor för den nationella forskarskolan inom klinisk odontologi som nyligen fått ett femårigt anslag från Vetenskapsrådet. Han behåller också tjänsten som Tandläkartidningens vetenskaplige redaktör.

Björn Klinge tillträder tjänsten som dekanus i Malmö den 1 juli. Han kommer också att kallas till en professur.

No related posts.

Enligt Försäkringskassans prognos kommer tandvårdskonsumtionen och antalet tandvårdsbesök att öka långsamt fram till 2016. Orsaken till detta är den allt större andelen äldre i befolkningen.

I prognosen ingår inte kostnaderna för de förslag till förändringar i tandvårdsstödet som Tandvård- och läkemedelsförmånsverket nu arbetar med och som kommer att införas i januari 2013.

No related posts.

Att föra journal över diagnoser som har ställts och behandlingar som har gjorts är inte samma sak som att rapportera diagnoser/tillstånd till Försäkringskassan för att få korrekt försäkringsersättning, konstaterar rapporten.

Även noteringar om ekonomiska åtgärder och anteckningar om utförd vård behöver särskiljas bättre i journalföringen.

Myndigheterna vill se förbättringar inom följande områden:

* journalföringen av anamnesuppgifter och diagnoser

* märkning av röntgenbilder och fotografier

* beskrivning av röntgenfynd

* journalföring av använda material och läkemedel

* journalföring av terapiplaner och kostnadsförslag.

Läs mer i rapporten Journalföring inom tandvården.

No related posts.

Alla berörda patienter hänvisas till folktandvårdskliniker på närliggande orter. Personalen kommer att erbjudas jobb på andra orter inom folktandvården i Skåne.

Samtidigt som små kliniker läggs ned, bygger folktandvården ut i Malmö, Lund och Helsingborg.

Några specialisttandvårdskliniker berörs också av förändringarna i klinikstrukturen, men de läggs inte ut till försäljning.

* Endodontiverksamheten i Hässleholm läggs ned och flyttas till specialisttandvården i Kristianstad.

* Ortodontiverksamheten i Ystad läggs ned och flyttas till specialisttandvården i Lund.

* Specialistklinikerna i Helsingborg flyttar till nya lokaler.

Även sjukhustandvården i Hässleholm läggs ned. Verksamheten flyttas till sjukhustandvården i Kristianstad.

Besluten fattades av Region Skånes regionstyrelse den 10 maj.

No related posts.

Utredningen kommer att föreslå att Socialstyrelsen delas upp i “funktionsmyndigheter”, enligt Dagens Medicin.

Tillsyn och kunskapsstyrning är i dag de största avdelningarna vid Socialstyrelsen.

Per-Anders Sunesson, tillsynschef  på Socialstyrelsen vill inte stycka myndigheten.

– Det finns goda skäl för att hålla ihop tillsynen med övriga delar av Socialstyrelsen. Vi har goda erfarenheter av att samverkan mellan de olika avdelningarna har lett till en bra sammanhållen myndighetsutövning, säger han till Dagens Medicin.

Statskontoret har tidigare föreslagit att tillsynen bryts ut från Socialstyrelsen. Läs mer i Tandläkartidningens artikel Socialstyrelsen klarar inte tillsynen.

En förnyad myndighetsstruktur föreslogs redan i delbetänkande av Statens vård- och omsorgsutredning, som lades fram 2011. Bland annat stod följande:

”Vi anser att det behövs en genomgripande översyn av statens sätt att styra och stödja vård och omsorgssektorn. Detta innebär bland annat att myndighetsstrukturen behöver omprövas. Ansvarsfördelningen behöver förtydligas, arbetssätten moderniseras och såväl ledarskap som medarbetarskap vidareutvecklas.”

Delbetänkandet finns på riksdagens webbplats.

No related posts.

Betalar de inte nu, sägs lånen upp till omedelbar betalning. Det innebär att tandläkarna kommer att krävas på hela studielånet på en gång.

Sammanlagt har tandläkarna studielån värda över tolv miljoner kronor för studier som bedrevs på 1990-talet och 2000-talet.

– I de flesta fall har tandläkarna höga skulder, många på över 500 000 kronor. De har fått en bra utbildning i Sverige och borde ha möjlighet att betala tillbaka sin skuld till svenska staten, anser Klas Elfving, pressekreterare på CSN.

Läs mer i Tandläkartidningen nummer 6 2012.

Liknande artiklar:

1. Svenska tandläkare i utlandet struntar i studieskulderna

No related posts.

Jakten på det perfekta bedövningsmedlet började redan omkring 1860. Då renframställde den tyske kemisten Albert Niemann kokain ur kokabladens vita saltinnehåll. Samtidigt använde Siegmund Freud pulvret för att avvänja en morfinist från sitt missbruk. I samband med detta noterade patienten att munslemhinnan för en stund blev känslolös.

Denna iakttagelse lämnade Freud vidare till ögonkirurgen Carl Koller, som testade kokainet på sig själv och sina arbetskamrater. Kokainet fungerade som bedövningsmedel. Regionalanalgesin var född. Baksidan med kokainet var dess beroendeframkallande verkan. Ett exempel på detta var kirurgen William Halsted, som 1885 lade medicinhistoriens första perifera nervblockad genom att injicera kokain mot sin egen mandibularisnerv. En följd av den upprepade användningen av kokainet blev att han blev drogberoende.

Hejdlöst testande

Under de första fyra decennierna av 1900-talet var det mest använda lokalbedövningsmedlet Prokain, vars upphovsman var tysken Alfred Einhorn. Medlet lanserades senare som Novocain. Det var kemiskt närbesläktat med kokainet. Men Novocainet hade sina brister;  effekten var ganska kortvarig, vilket krävde upprepade injektioner. Kemisten Nils Löfgren vid Stockholms Högskola tog sig an problemet med att hitta ett bättre bedövningsmedel tillsammans med den äldre kollegan Holger Erdtman. De gjorde ett stort antal försök, men inget av dessa gav ett bättre resultat än Novocainet.

När Erdtman var ute ur bilden knöt Nils Löfgren till sig kemistudenten Bengt Lundqvist, som hejdlöst testade olika synteser på sig själv. Bland annat lade han vid ett tillfälle spinalbedövning på sig själv med hjälp av en spegel. 1943 var året då de båda kemisterna slutligen syntetiserat fram den aktiva substansen lidokain. Det nya lokalbedövningsmedlet fick namnet Xylocain. Sammanlagt fanns sju namnförslag. Xylocain var nummer ett, Cyclocain nummer två, sedan Amidocain, Anecain, Visicain, Visin och Visinal. Att kemikalien m-xylidin ingår i medlet kan ha inspirerat till namnet, liksom det tidigare använda medlet Prokain.

Kontrakt värt guld

De båda kemisterna erbjöd Pharmacia att köpa rätten till Xylocainet, men företaget tackade nej. En förklaring som nämns är att man inte hade tillräckligt förtroende för Bengt Lundqvist och Nils Löfgren, en annan förklaring är att man inte insåg Xylocainets potential, en tredje förklaring är att företaget hade fullt upp med att ta fram det nya plasmaersättningsmedlet Dextran.

Däremot insåg Astra möjligheterna. 1948 skrevs kontraktet, vilket innebar att Nils Löfgren och Bengt Lundqvist fick 10 000 kronor kontant och skulle få ytterligare 5 000 kronor när produktionen väl kommit i gång. Utöver detta skulle de få dela på fyra procent av försäljningsavkastningen i 17 år, vilket visade sig bli en riktig guldgruva för dem. För Astras del blev det också en guldgruva; Xylocainet skulle bli deras största succé och bädda för andra satsningar. Huruvida det är sant eller inte förtäljer inte historien, men det sägs att Nils Löfgren eller Bengt Lundqvist under tågresan till kontraktsförhandlingen med Astra kom på att man hade glömt att testa preparatets egenskaper vid tandbedövning, och att den ene av dem därför gick in på tågtoaletten för att göra en provinjektion i munhålan på sig själv. Sant eller bara en skröna – en bra historia är det i alla fall.

En drivande kraft på Astra var kemisten Bengt Sjögren, som ledde utvecklingen fram till färdig kommersiell produkt. När Xylocainet marknadsfördes skrev han: »Xylocainet uppvisar en kombination av egenskaper, som icke är känd från något annat preparat. Det är utan tvivel det mest idealiska medlet i sitt slag och torde utgöra det viktigaste framsteget inom lokalanestesin sedan prokainet infördes.« Men det kom ett bakslag; Xylocainet visade sig orsaka svåra irritationer och svullnader hos en rad tandläkarpatienter.

Nils Löfgrens vänner berättar att han tog biverkningarna som ett personligt misslyckande. Bengt Lundqvist däremot reagerade annorlunda och tog sig an problemet metodiskt;
han samlade in fakta om patienterna och deras tandläkare, och fann att det bara var ett fåtal tandläkare och bara vissa kliniker vars patienter hade drabbats. Det sägs att han till och med
sökte upp vissa tandläkare anonymt för att bli behandlad och för att studera hur de hanterade sprutorna. Det visade sig att problemen uppstod när medlet drogs upp i metallsprutorna och sprutorna sedan blev liggande innan de användes. Ibland drogs medlet upp i sprutorna på morgonen för att användas senare under dagen. Under tiden utlöstes vissa metaller från sprutorna, vilket orsakade problemen hos patienterna. När medlet testades kliniskt hade man använt sprutor av glas. Byte av rutiner och sprutor löste problemen.

När väl Xylocainet hade godkänts i USA gick affärerna för Astra och de båda kemisterna som smort. Och de fick lite draghjälp; Xylocainet blev mycket uppmärksammat när påven Pius Xii behandlades för sin hicka med bedövningsmedlet. I påvens fall orsakades hickan av en nervförlamning, som var livshotande. Xylocainet bedövade nerverna, och därmed försvann hickan. Ännu mer publicitet blev det när USA:s president Eisenhower behandlades med Xylocainet för sina hjärtproblem.

Hur gick det då för de båda kemisterna? Jo, ekonomiskt välbeställda blev de. Nils Löfgren utnämndes till professor vid Stockholms universitet. Han dog 1967, 54 år gammal. Bengt
Lundqvist föll 1952 nedför en trappa på Kemikum vid Stockholms Högskola. Han ådrog sig en kraftig skallskada, som följdes av en hjärnblödning. Han dog 1953, 31 år gammal.

No related posts.