Hon söker efter bot mot kronisk inflammation

Elisabeth Boström är tandläkare och immunolog. Hon blev färdig tandläkare 2009 och lade fram sin doktorsavhandling samma år. Direkt efter det arbetade hon som postdok bland världsledande forskare på Harvarduniversitetet i Boston, USA. När hon återvände till Sverige 2012 väntade jobbet som forskningsgruppledare på Karolinska institutet (KI).
I hennes forskningsgrupp ingår i dag en postdok, två doktorander och en blivande doktorand.
– Det är en kreativ och bra grupp. Vi jobbar hårt, men det måste man för att det ska leda någonvart, säger Elisabeth Boström.
Forskningen är inriktad på kronisk inflammation vid till exempel parodontit, inflammatorisk tarmsjukdom och reumatiska sjukdomar. Sjukdomsproblem som identifieras inom vården ligger till grund för laboratoriestudier. Målet är att forskningsresultaten relativt snabbt ska leda till bättre diagnostik och behandling.

Immunprocesserna och de molekylära mekanismerna som ligger bakom inflammationen står i fokus, liksom hur olika sjukdomar och tillstånd hänger ihop. Tonvikten ligger på monocyters och makrofagers roll och reglering samt på hur de samspelar med stödjeceller i vävnaden.
– Vi tror att vävnadsceller är viktiga i regleringen av infiltrerande immuncellers fenotyp och funktion vid inflammation, berättar Elisabeth Boström.
Forskningen bryggar mellan molekylär och klinisk forskning, men också mellan odontologisk och medicinsk forskning. Elisabeth samarbetar med parodontologer, gastroenterologer, reumatologer och immunologer.
Ett huvudspår är att följa immun- och inflammationsprocesserna i samband med vävnadsnedbrytningen vid parodontit.
– Processerna som styr parodontit liknar dem som styr andra inflammationssjukdomar, men det saknas grundforskning. Det behövs fler tandläkare som är utbildade inom immunologi eller som jobbar i nära samarbeten med immunologer, tycker hon.
Gruppen studerar färska biopsier på molekylärnivå på labbet för att förstå om immuncellerna är defekta vid parodontit. Är det något i vävnaden som gör att immuncellerna får specifika egenskaper?
Vilka tillväxtfaktorer styr makrofagers fenotyp och funktion? Interaktionen mellan immunceller, fibroblaster och epitelceller studeras också på labbet.
– Vi arbetar med att hitta vad det är som styr nedbrytningsprocessen. Vi vill identifiera specifika målmolekyler som skulle kunna vara möjliga behandlingstargets, säger Elisabeth Boström.
Gruppen har inte hittat någon specifik molekyl än, men Elisabeth Boström är optimistisk.
Ett annat forskningsområde som intresserar Elisabeth Boström är inflammatorisk tarmsjukdom. Gruppen studerar intestinal och oral slemhinna hos patienter med Crohns sjukdom för att förstå immunprocesser i olika delar av magtarmkanalen.
– Hypotesen är att munslemhinnan speglar tarmslemhinnan, vilket skulle kunna leda till diagnostiska metoder utöver dagens serologiska tester och koloskopi, berättar Elisabeth Boström.
Eftersom magtarmkanalen startar i munnen vore det naturligt, och man vet sedan tidigare att Crohns sjukdom ger symtom i munnen hos en del patienter.
– Det första tecknet på sjukdomen kan vara sår i munslemhinnan.
Projektet är ganska nystartat. Forskarna söker immunologiska likheter i mun- och tarmslemhinna och möjliga biomarkörer i munnen som kan skvallra om sjukdomen på ett tidigt stadium.
Är du student och nyfiken på forskning? Studietiden är det perfekta tillfället att börja forska, tycker Elisabeth Boström, som själv satt igång med det under första året på tandläkarutbildningen i Göteborg.
Medan du är på plats, har du tillgång till forskarvärlden. Det är ett större steg att börja forska efter utbildningen, menar hon.
– Jag har rekryterat blivande tandläkare till min forskargrupp genom sommarforskarskolan i medicinsk forskning på KI, berättar hon.
Studenterna har sedan varit på labbet under valbara kursmoment på grundutbildningen och är eller planerar att bli doktorander parallellt med tandläkarstudierna.
KI är med och finansierar doktorandtjänster genom en satsning som heter Clinical Scientist Training Programme (CSTP), och det finns liknande program på andra studieorter. Men för att doktorera genom CSTP måste man meritera sig. Första steget kan vara att kontakta en forskare som håller på med ett projekt som verkar intressant. Det går också att forska på sommaren.
Vad är det bästa och sämsta med att forska?
– Att forska är kreativt och kul. Fast det är mycket jobb. Just nu är jag inne i en väldigt aktiv fas, säger Elisabeth Boström.
– Som gruppledare hinner jag inte labba så mycket själv längre. Jag skriver mer än tidigare, söker anslag, etablerar samarbeten och handleder. Jag undervisar en del också, främst inom parodontologi på tandläkarutbildningen.