KBT funkar mot tandvårdsfobi
Shervin Shahnavaz vill att fler ska lära sig att hantera sin rädsla för tandvården. Foto: Janet Suslick

KBT funkar mot tandvårdsfobi

Forskaren 19 Dec 2016
Dela artikeln
Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa barn och ungdomar att bli av med sin tandvårdsfobi. Det visar Shervin Shahnavaz i en randomiserad, kontrollerad studie, den första i sitt slag på området.

Runt 9 procent av alla barn och ungdomar uppger att de är rädda för tandvården, men få remitteras till specialisttandvården. De flesta har inte så stora behandlingsbehov och får den tandvård de behöver med hjälp av inskolning eller sedering.

Shervin Shahnavaz Ålder: 49 år. Jobb: Adjunkt på KI. Utbildning: Psykolog, Göteborgs universitet, 1996. Psykoterapeut, Stockholms universitet, 2014. Medicine doktor, KI, 2016/2017. Familj: Fru, två barn. Fritid: Forskning, samvaro med familjen, simning.

Shervin Shahnavaz
Ålder: 49 år.
Jobb: Adjunkt på KI.
Utbildning: Psykolog, Göteborgs universitet, 1996. Psykoterapeut, Stockholms universitet, 2014. Medicine doktor, KI, 2016/2017.
Familj: Fru, två barn.
Fritid: Forskning, samvaro med familjen, simning.

Det berättar Shervin Shahnavaz, legitimerad psykolog som i början av december lade fram en doktorsavhandling om KBT-behandling av barn och ungdomar med tandvårdsfobi.

– För det mesta fungerar det för stunden och man behandlar inte tandvårdsrädslan. Nackdelen är att rädslan finns kvar hos dem med tandvårdsfobi och kan ställa till problem senare i livet om det finns ett stort behandlingsbehov, säger han.

Shervin Shahnavaz har jobbat med tandvårdsrädda patienter i många år, först med vuxna och sedan 2006 med barn och ungdomar.

I samband med att han skrev en bok i tandvårdspsykologi upptäckte han att det fanns stora kunskapsluckor om behandlingsmetoder för tandvårdsrädda barn och ungdomar.

Han skrev en forskningsplan och projektet fick pengar. Mot slutet av 2011 blev han antagen som doktorand vid Karolinska institutet (KI) och fick snart en doktorandtjänst.

– Jag ville utvärdera om metoderna vi använder är tillräckligt bra och i så fall sprida dem – inte bara i Stockholm eller Sverige utan även internationellt. Fungerar de bra kan många fler bli hjälpta av dem.

”Uppskattar behandlingen”

Första studien i doktorsavhandlingen visar vad barn som har behandlats med KBT för tandvårdsfobi, och deras föräldrar, tycker om behandlingen.

– De uppskattar behandlingen och upplever att de har nytta av den. Tandvården blir hanterbar. De känner sig tryggare och mindre rädda, säger Shervin.

Efter den första undersökningen har KBT-behandlingen anpassats till barn på ett mer systematiskt och genomtänkt sätt. Barnen uppskattar att ”leka tandläkare”, så de praktiska inslagen i behandlingen har fått ett större utrymme.

Andra studien är den första randomiserade, kontrollerade studien av KBT för barn och ungdomar med tandvårdsfobi som har gjorts.

Behandling med KBT jämförs med ”sedvanlig behandling”, till exempel inskolning, premedicinering, lustgas eller narkos.

KBT-behandlingen består av sammanlagt tio sessioner à en timme och är både teoretisk och praktisk. Barnen lär sig principerna för att ta itu med rädsla och lär sig utmana den.

– Vi börjar med att skriva en lista för exponering för att ge dem en känsla av kontroll och förutsägbarhet. Vi lägger mycket tid på det som är obehagligt, och koncentrerar oss på det som är kärnan i rädslan: exempelvis att få bedövning med en spruta, höra borren eller dra ut en tand.

Sista sessionen avslutas med ett program för återfallsprevention, eftersom det är vanligt att rädslan kommer tillbaka.

Har följts upp

Uppföljningar har gjorts strax efter sista sessionen och ett år senare. Barnen går igenom ett standardiserat beteendetest som simulerar 18 situationer, till exempel att sitta i tandläkarstolen, gapa, få en tand sonderad, sitta still medan röntgenbilder tas, få en bedövningsspruta, få lite komposit klistrad på en tand, sitta kvar medan det borras i kompositen. Patienten värderar även sin förmåga att klara av tandvården.

Studien visar att den sedvanliga behandlingen har en viss effekt, men att den kliniska betydelsen är tveksam.

– Barnen blir mindre rädda, men de klarar ändå inte av exempelvis bedövningen. KBT ger däremot en tydlig effekt mot spruträdsla. Tidigare forskning har visat att KBT är effektiv mot en specifik fobi, men nu vet vi att det även är en bra metod för tandvårdsfobi.

För att göra KBT mer tillgänglig för barn och ungdomar har Shervin Shahnavaz också utvecklat och testat en internetbaserad version av behandlingen i en öppen studie. Det är den första studien om internetbaserad KBT för barn och ungdomar med tandvårdsfobi.

Behandlingen pågår i tolv veckor och är uppdelad i lika många moduler. Förutom skriftlig information ingår bilder, filmer, övningar och ett övningspaket med instrument. Barnen och deras föräldrar har tillgång till psykolog och blir guidade via ett meddelandesystem.

Hanterar tandvård bättre

Internetbaserad KBT visar sig också ha effekt. De som ingick i studien kunde hantera tandvård bättre jämfört med före behandlingen, var mindre rädda och hade inte lika negativa tankar.
KBT stärker också tilltron till den egna förmågan att klara av tandvården (self-efficacy), något som inte har skett vid sedvanlig behandling.

– Det har stor betydelse för den långsiktiga behandlingseffekten – att klara av tandvården även i framtiden, tror Shervin Shahnavaz.

Ett par begränsningar med studierna är att de har varit små och att inga hälsoekonomiska analyser har gjorts. I den tredje studien saknas dessutom kontrollgrupp.

Nu när disputationen är avklarad blir Shervin Shahnavaz universitetsadjunkt vid KI:s pedodontiavdelning. Han kommer att arbeta kliniskt, forska och undervisa.

Bland annat gör han en större studie av internetbaserad KBT, han bidrar även till tandläkarutbildningens strimma Att utvecklas till tandläkare, och deltar i att skapa en ny kurs i global hälsa som ska ingå i utbildningen. Han kommer också att handleda doktorander och studenter under deras examensarbete.

Text: Janet Suslick

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Problem med inloggningen? Kontakta redaktionen: redaktionen@tandlakartidningen.se