Peter Carlssons intresse för tandvård i andra länder började tidigt. Redan som nyutexaminerad tandläkare reste han till Polen i ett samarbetsprojekt med Warsaw Medical College.
– Jag var intresserad av förebyggande tandvård. På den tiden såg det ut att gå riktigt illa på många håll i världen så det kändes angeläget att göra något. Polens första profylaxsköterska uppstod faktiskt i det projektet, berättar han.
Idag är han lärare i kariologi och ansvarig för WHO Collaborating Centre for Education, Training and Research in Oral Health vid Malmö högskola, som han som ung tandläkare var med och startade 1987. Centret, som förkortas WHO CC, samlar in och förser WHO med information om kariesutvecklingen i hela världen.
Hit rapporterar tandvårdsinrättningar i hela världen omfattningen av karies hos de patienter de möter. Både pågående kariesangrepp och lagade angrepp registreras, och även tänder som tagits bort på grund av karies.
– Vi väljer sedan ut grupper ur våra insamlade data för att det ska bli så representativt som möjligt, säger Peter Carlsson.
Genomgående mönster
Historiskt har mönstret sett likadant ut i hela världen. I takt med att levnadsstandarden förbättras ökar först kariesförekomsten.
– När folk får mer köpkraft, då köper de socker. Och när sockerkonsumtionen går upp ökar karies. Vi i Sverige låg fruktansvärt illa till i mitten av 1900-talet, säger Peter Carlsson.
När det sedan sker ytterligare förbättringar av levnadsvillkoren minskar kariesförekomsten igen. Framför allt beror detta på förbättrade tandborstvanor, och – med stor sannolikhet – på fluoret, enligt Peter Carlsson.
– Det är två vita pulver som är bad guy och good guy, socker och fluor. Tandvården spelar inte en lika stor roll. Därmed inte sagt att tandvården inte gör nytta mot smärta och andra besvär. Men frisk blir befolkningen av sin egenvård hemma.
WHO CC är också leverantör till Hans Rosling, något Peter Carlsson tycker är väldigt roligt.
– Det är ett nöje att se hur han använder våra data i sin Gapminder. Det visar just att när köpkraften ökar och vi börjar äta mer socker, då ökar också karies. Men när man kommer upp i en ännu högre nivå blir det bättre igen. Och på de flesta håll har kariestoppen inte blivit så hög som man fruktade. Det har vänt ganska snabbt, säger han.
I stort sett blir det bättre i hela världen, förutom i västvärlden. Här verkar vi ha nått en jämviktspunkt, där merparten visserligen fortfarande är sjuka, men där skadorna är mycket begränsade.
Ett undantag är Mellanöstern, där de på vissa håll fortfarande befinner sig i ökningsfasen.
– I de länder som blev rika på olja för tre generationer sedan finns fortfarande stora problem. Tre generationer är kort tid i de här sammanhangen, förbättringen sker inte över en generation. Har man dåliga tänder så bär man dem hela livet.
Söder om Sahara undantag
Det finns också punktvisa ställen i Oceanien där kariesförekomsten är mycket hög.
Ett annat undantag är länderna söder om Sahara, där stora delar av befolkningen har fått det mycket bättre, men utan att det skett någon ökning av karies ännu.
– Varför vet jag inte. I genomsnitt verkar de inte lika sockersugna där, säger Peter Carlsson.
Själv var han på plats och såg förbättringen komma i Latinamerika på 1990-talet.
– När stora grupper fick det lagom mycket bättre där gick det fort. Som ung tandläkare var det väldigt intressant att följa. Jag hade inte haft möjlighet att se den allvarliga situationen i Sverige som äldre tandläkare berättade om, säger han.
Har sett vändningen
Peter Carlsson har också sett vändningen komma i Polen, sedan han var där på 1980-talet.
– Då korsade man Östersjön och mötte en helt annan situation. Där såg man fortfarande tonåringar som log med framtänder med kariesangrepp. I dag är de i princip färdiga med förbättringsfasen.
Normalt går det inte att utläsa någon effekt av enskilda initiativ i en större befolkning. I en liten grupp är det dock möjligt att se direkta resultat. Något Peter Carlsson själv upplevt när han under några år arbetade som tandvårdslärare på Seychellerna.
– Seychellerna är ungefär lika stort som en vanlig svensk kommun, kanske 70 000 invånare. Där kunde jag med egna ögon se hur det hände saker med skolbarnen. Det var väldigt roligt, säger han.
Alla de insatser han arbetat med har dock inte haft lika bra resultat.
– Jag har också varit fluortant i Moçambique men det fungerade inte. Det var för tidigt, det fanns för många andra problem och de var inte redo.
Förnyat förtroende
Nyligen fick Malmö högskola förnyat förtroende från WHO, vilket betyder att centret kommer att få fortsätta sitt arbete i minst fyra år till. Därmed får de också möjlighet att fira 30-årsjubileum 2017.
– Vi blev väldigt glada. Det är ett nålsöga som vi passerade igenom. Det är extra roligt för mig som har varit med ända från början, säger Peter Carlsson.
WHO CC i Malmö samlar enbart in information om karies, inga andra odontologiska sjukdomar. Ett liknande center i Japan studerar exempelvis tandlossningssjukdomar. Dessa följer dock inte samma tydliga mönster som karies.
– Tandlossningssjukdomar är mer biologiskt betingade och beror inte lika mycket på livsstil, säger Peter Carlsson.
