Superparet ska lyfta KI:s forskning
Nagihan Bostanci och Georgios Belibasakis arbetar sedan i somras på Karolinska institutet. Foto: Jessica Segerberg

Superparet ska lyfta KI:s forskning

Forskare 1 Dec 2016
Dela artikeln
Forskning och kärlek mår ofta bra av korsbefruktning. Gränslöst samarbete kan ge oväntat resultat.

Forskning är internationell. Tandläkar- och forskarparet Nagihan Bostanci och Georgios Belibasakis är bevis på det. Hon är från Turkiet, han från Grekland. De träffades i Storbritannien, flyttade vidare till Schweiz och bor nu i Sverige.

Sedan i somras arbetar paret på institutionen för odontologi vid Karolinska institutet (KI).

Nagihan Bostanci Ålder: 40 år. Jobb: Professor i inflammationsforskning med inriktning mot parodontologi vid KI. Familj: Gift med Georgios Belibasakis, ett barn. Fritid: Matlagning, speciellt turkiska, grekiska och asiatiska rätter. Foto: Jessica Segerberg

Nagihan Bostanci
Ålder: 40 år.
Jobb: Professor i inflammationsforskning med inriktning mot parodontologi vid KI.
Familj: Gift med Georgios Belibasakis, ett barn.
Fritid: Matlagning, speciellt turkiska, grekiska och asiatiska rätter.
Foto: Jessica Segerberg

Det var en strategisk satsning att anställa dem, enligt Mats Trulsson, prefekt på KI:s institution för odontologi. KI stärker sin kompetens inom områdena infektion, inflammation, immunologi och mikrobiologi, som är nära förknippade med varandra.

Nagihan Bostanci, professor i inflammationsforskning med inriktning mot parodontologi och Georgios Belibasakis, professor i klinisk oral infektionsbiologi samarbetar över olika ämnesgränser med forskare både på KI och internationellt.

– Här finns det goda möjligheter till interdisciplinärt arbete. Vi har också länken till klinisk forskning som KI är stark på. Den är nyckeln till translationell forskning, säger Nagihan Bostanci, som kallas Nagi.

Translationell forskning är baserad på sjukdomsproblem som identifieras inom vården och innebär ett utbyte om kliniska fall.

Hon försöker hitta markörer på molekylnivå för att tidigt upptäcka parodontal sjukdom. Framför allt vill hon ta reda på när och varför inflammation övergår till en vävnadsnedbrytande process.

– Det är oklart om det beror på bakterier, proteiner eller en kombination, säger hon.

Georgios Belibasakis Ålder: 40 år. Jobb: Professor i klinisk oral infektionsbiologi vid KI och tillförordnad chef vid avdelningen för kariologi och endodonti. Familj: Gift med Nagihan Bostanci, ett barn. Fritid: Forskning, att lära känna Stockholm med omnejd. Foto: Jessica Segerberg

Georgios Belibasakis
Ålder: 40 år.
Jobb: Professor i klinisk oral infektionsbiologi vid KI och tillförordnad chef vid avdelningen för kariologi och endodonti.
Familj: Gift med Nagihan Bostanci, ett barn.
Fritid: Forskning, att lära känna Stockholm med omnejd.
Foto: Jessica Segerberg

Det finns upp till 600 markörer i gingivalvätskan, men alla är inte associerade med parodontal sjukdom.

– Nya metoder gör det möjligt att söka samband förutsättningslöst.

Hon använder proteomik för att undersöka stora mängder data om proteiner. Hon använder också hög kapacitet molekylärbiologiska tekniker, nya metoder som gör det möjligt att vaska fram möjliga markörer.

– Ny teknik har bekräftat gammal kunskap om bakterier som är associerade med sjukdom, men vi har också identifierat markörer som inte tidigare har varit kända. Vissa av de nya har däremot associerats med andra sjukdomar.

Nästa steg är att använda klassiska metoder för att undersöka om nya potentiella markörer verkligen signalerar sjukdom. En faktor som försvårar är att vissa markörer endast finns med under begränsade tidsfönster.

– Jag försöker fånga det som pågår vid en viss tidpunkt. Det intressanta är att ta reda på när gingivit övergår i parodontit, eller när parodontit övergår i en snabbutvecklande fas.

För att undersöka det jobbar hon med en forskarstudent som bygger tredimensionella modeller av tandköttsfickor skapade med mänskliga celler.

– Det finns ingen perfekt modell annat än en levande människa, men vi härmar kroppstemperatur, salivflöde och annat i våra modeller för att kunna identifiera bakterierna och värdproteiner som finns under den tidiga sjukdomsutvecklingen.

För att bekräfta mönster som hittats på labbet är det dags att se om de även finns hos människor.

– När det är gjort är det dags att gå ut med information till tandläkare och patienter, säger hon.

Georgios Belibasakis, som kallas George, forskar om hur celler i munnen reagerar på biofilmer och hur de orsakar oral sjukdom. På laboratoriet använder han odlade celler som liknar munnens vävnader. Labbstudier ska följas upp kliniskt för att undersöka om det ser likadant ut på människor som på odlade vävnader.

– Det är lättare att hitta exempelvis bakteriedödande ämnen på labbet, men det är viktigt att undersöka om behandlingen fungerar hos människor, förklarar han.

Han arbetar bland annat med ett EU-projekt som kallas Diagoras, där Nagihan Bostanci också medverkar. Det fyraåriga projektet pågår till 2019 och har fått 5,5 miljoner euro. En del i projektet är att utveckla en apparat som kan användas på kliniken för att snabbt ta reda på om patienternas saliv innehåller ett antal bakterier förknippade med karies respektive parodontit.

– Det blir ett komplement till den kliniska undersökningen. Inom sjukvården är det vanliga att ett blodprov tas i samband med en undersökning. Inom tandvården har vi hittills i stort sett saknat blod- eller salivprov som kan visa vad som är fel, säger Georgios Belibasakis.

Den nya apparaten ger tandläkare nya möjligheter att övervaka sina patienter över tid och de kan på så sätt förstå sjukdomsprocesser bättre, menar han.

– Den kliniska undersökningen ger egentligen bara en historisk bild – man ser vad som redan har hänt med vävnaderna. Salivprov visar däremot vad patienten har nu. Det blir ett sätt att förutse vad som kan hända med vävnaderna i framtiden. På så sätt kan man till exempel kalla riskpatienter till tätare undersökningar.

Hittills är Georgios Belibasakis och Nagihan Bostanci nöjda i Stockholm. De hittade snabbt en bostad nära vattnet i Nacka och lovordar möjligheterna att kombinera familj- och yrkesliv i Sverige.

George har haft ögonen riktade mot Sverige och KI sedan åren runt millennieskiftet då han doktorerade i Umeå i oral mikrobiologi.

– Nu tänker vi lyfta vår forskning till nästa nivå här, säger han.

Text: Janet Suslick

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Problem med inloggningen? Kontakta redaktionen: redaktionen@tandlakartidningen.se