Kariesfri från ett års ålder
När Hampus känner sig trygg är det lätt att med lugna och mjuka rörelser inspektera munhålan När Hampus känner sig trygg är det lätt att med lugna och mjuka rörelser inspektera munhålan

Kariesfri från ett års ålder

23 Feb 2012
Dela artikeln
Barn som växer upp i socioekonomiskt svaga områden löper större risk att drabbas av karies än andra barn. Forskningsprojektet »Stop Caries Stockholm« ska förhoppningsvis leda till bättre tandhälsa hos dessa barn, och samtidigt ge samhällsekonomiska vinster.

Tidigare har ett stort projekt genomförts i landet för att komma till rätta med kariesförekomsten hos barn. Rosengårdsprojektet i Malmö visade att konventionella förebyggande insatser mot karies bland förskolebarn har positiva effekter, se Tandläkartidningen nummer 9 2009.
Just nu genomför Folktandvården Stockholms län AB tillsammans med det privata tandvårdsföretaget Distriktstandvården i Sverige AB, Karolinska institutet, Huddinge och universitetet i Köpenhamn, ett projekt vars syfte är att förbättra tandhälsan hos barn i socioekonomiskt utsatta områden och se om detta i sin tur leder till ekonomiska vinster för samhället.
– I Rosengårdsprojektet lyckades man delvis med sina intentioner, men projektet visar att vi måste komma in tidigare, redan när barnen är ett år gamla och kariesskadan redan uppstått, säger Göran Dahllöf, professor i pedodonti vid KI, Huddinge, och en av projektledarna.
Landstinget i Stockholm har gått in med 3,6 miljoner kronor i projektet.

4000 barn

Totalt omfattar studien cirka 4 000 barn. Den inleddes ute på klinikerna i mars förra året. Man räknar med att omkring 65 procent av barnen kommer vid alla besök upp till 3 års ålder. Att alla inte ingår har flera förklaringar.
– En del föräldrar har inte gått att nå på grund av bostadsbyten, andra har inte svarat på erbjudandet att delta och några vill inte delta i studien. Men via information exempelvis på barn- och mödravårdscentralerna och genom projektets webbsida hoppas vi att fler föräldrar ska inse värdet av att deras barn deltar i studien, säger Margaret Grindefjord, klinikchef vid specialiserad barntandvård vid Eastmaninstitutet och också en av dem som leder projektet.
Hon förklarar att en del föräldrar ser karies som något som de inte kan påverka, något som ligger utanför deras kontroll. I många fall har de själva inte uppsökt tandvården förrän läget har blivit akut.
– Därför gäller det att försöka påverka deras attityder och ge dem kunskap så att de kan påverka barnens tandhälsa, och det är också en viktig del i projektet, säger hon.
Sammanlagt är 23 kliniker involverade, tre av dessa drivs av Distriktstandvården. Att ett privatägt tandvårdsföretag deltar i en studie tillsammans med den offentliga tandvården är unikt.
Barn upp till tre års ålder har många nya tänder med känslig emalj. Därför är det enligt Margaret Grindefjord och Göran Dahllöf viktigt att varje tecken på karies uppmärksammas och behandlas i tid. Lagningar bör undvikas så länge det är möjligt.
De barn som ingår i projektet undersöks ute på klinikerna när de är ett, två och tre år. Därefter hoppas man kunna fortsätta följa barnen fram till dess att de fyller sju år.
Barnen randomiseras i två grupper. Den ena gruppen fluorlackas var sjätte månad till och med tre års ålder, den andra gruppen barn följer det gängse vårdprogrammet. Föräldrarna i båda grupperna får information om tandborstning, hur viktigt det är med fluortandkräm, och om kostens inverkan på kariesutvecklingen och besvarar ett antal frågor.

Första analysen i mars

Vid undersökningen på kliniken räknas barnens tänder, man ser om det finns plack, gingivit och inflammation i tandköttet och om det finns karies eller tecken på karies. Alla data sammanställs enligt ett relativt nytt internationellt kariesindex, ICDAS, International Caries Assessment and Detection System, vilket enligt Göran Dahllöf ger en mer detaljerad bild av kariesutvecklingen än andra index.
– Genom att använda ICDAS är det lätt att följa utvecklingen och gradera skadorna och diagnostisera både initial och manifest karies, säger han.
Margaret Grindefjord poängterar att en viktig del för att projektet ska bli framgångsrikt är att tandvårdspersonalen känner sig utvald att arbeta för en långsiktigt förbättrad tandhälsa hos barnen och kan entusiasmera och motivera föräldrarna.
– Genom kontinuerliga utbildnings-träffar med hela projektgruppen och projektcoacher som gör klinikbesök och stöttar tandvårdsteamen hoppas vi kunna hålla glöden uppe under hela projektet, säger hon.
I mars i år räknar Göran Dahllöf och Margaret Grindefjord med att kunna börja analysera resultaten och få baslinjedata från undersökningarna av ettåringarna.

Skapa förståelse

Distriktstandvården i Sverige AB deltar i undersökningen vid tre kliniker. Kvalitets- och affärsutvecklingschef Annika Brismar är glad över att både offentlig och privat tandvård arbetar tillsammans för att ge barnen en god tandhälsa. Hon berättar att företaget har lyckats nå de allra flesta barnen. Endast ett fåtal för-
äldrar har tackat nej till att delta. En anledning kan vara att föräldrarna har en annan tandläkare på orten och vill att deras barn också ska undersökas och behandlas där.
– De som inte vill vara med i projektet erbjuds ändå ett sedvanligt BVC-besök och kommer att kallas som tvååringar, säger hon.
Oftast är det inte svårt att få med föräldrarna, men det händer att de är tveksamma.
– Föräldrarna kan exempelvis vara oroliga för att de tror att fluor är farligt. Men i de flesta fall kommer de över den oron när vi förklarar nyttan med fluor. Vi informerar också om hur viktigt det är att alla vuxna i barnets omgivning är engagerade i barnets tandhälsa.
Hon berättar att det kan krävas lite extra av tandvårdspersonalen vid undersökningen:
– Ibland kan det vara lite knepigt att få till duraphatlackningen, men med lite god vilja och lite tålamod brukar det fixa sig.
Vid ettårsundersökningen är det oftast en tandhygienist som undersöker barnet. Ett team med tandläkare, tandhygienist och tandsköterska på varje klinik är utsett att ansvara för undersökningarna. Tandhygienist Malin Metzén arbetar vid Distriktstandvårdens klinik i Hallstavik. Hon berättar att hon vid det första mötet med föräldrarna frågar dem om de har förstått det som står i brevet de fått och där undersökningen och dess syfte beskrivs.
– Ofta har de knappt läst det, så då får jag berätta vad det går ut på och vilka fördelar det har för barnets tandhälsa. Jag informerar också exempelvis om hur viktigt det är att borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm med 1 000 ppm redan nu, hur viktigt det är att dricka vatten mellan målen och att föräldrarna grundlägger goda tandborstnings- och kostvanor hos barnet.

Text: Mats Karlsson

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Dina åsikter, synpunkter och kunskaper är viktiga för oss men vi vill att kommentarerna håller en god och konstruktiv ton.
Kommentarer till artiklarna förutsätts skrivas i första hand av personer med yrkesmässig anknytning till ämnet.
För att kommentera måste du registrera dig genom att ange ditt namn och din mejladress. Du får vara anonym men tänk på att din kommentar får mer tyngd om du skriver den under ditt riktiga namn. Observera att du själv är ansvarig för det du låter publicera i kommentarsfältet på tandlakartidningen.se.

Observera att du måste klicka på en länk i mejlet som skickas till e-postadressen som du har angivit för att din kommentar ska bli synlig för andra läsare.

Läs tandläkartidningens kommentarsregler

Genom att kryssa för "Jag har läst och förstått villkoren för kommentarinlägg på www.tandlakartidningen.se" godkänner du dessa villkor och förbinder dig därmed att följa dem. Vissa förändringar i villkoren kan komma att göras efter hand.