”Forska med hjälp av Skapa”
Folktandvården i många landsting är nu med i Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit och till hösten ansluter sig de första privata klinikerna, berättar Hans Östholm, ansvarig för registret. Folktandvården i många landsting är nu med i Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit och till hösten ansluter sig de första privata klinikerna, berättar Hans Östholm, ansvarig för registret.

”Forska med hjälp av Skapa”

24 Maj 2012
Dela artikeln
Nästa år kan tandläkare som är med i Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (Skapa) jämföra sina egna resultat med riksomfattande data.

– Jag hade önskat att det hade gått ännu fortare att utveckla registret, men nu har vi kommit ganska långt, säger Hans Östholm, tandvårdschef i Värmland och ansvarig för registret.
Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit har utvecklats för att förbättra tandvårdens kvalitet och behandlingsresultat. Registret har varit under utveckling sedan 2007, då det fick ett planerings- och startbidrag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Förhoppningen var då att Skapa skulle testköras av ett antal landsting och privatkliniker under 2008 och öppnas för allmänt bruk 2009.

Så fort har det inte gått, men redan i dag är Skapa ett stort kvalitetsregister.

  • Uppgifter om drygt 700 000 patienter, varav 200 000 barn, finns med.
  • Ungefär 200 mottagningar rapporterar in data.
  • Uppgifter om cirka en miljon patientbesök rapporterades in per år 2010 och 2011.

Journalsystemen avgör

Folktandvården i Värmland, Örebro, Blekinge, Östergötland, Uppsala och Västerbotten är nu med. Folktandvården i Norrbotten och Västra Götaland håller på att ansluta sig. Till hösten börjar folktandvården i Sörmland och Jönköping att lämna uppgifter till Skapa.

Än så länge saknas folktandvården i Stockholm och Skåne i registret. Det beror på att de använder journalsystemet T4, som bara har varit anslutet sedan i februari, men de kommer med så småningom.

I höst kommer även de första privata praktikerna med, om allt går som planerat.
– Journalsystemen avgör de praktiska möjligheterna, berättar Hans Östholm.

– Vi har tagit med de stora journalsystemen först och nu tar vi de lite mindre.

Det går i dag att ta in data från journalsystemen T4, Carita och Effica. Nästa år kommer Opus och därefter Alma med i registret.
– Skapa har kommit till för hela tandvården. Vi har tecknat ett avtal med Praktikertjänst, men det tar kanske ett par år innan alla är med. Privata tandvårdskedjor och mindre kliniker är också välkomna, säger Hans Östholm.

Överförs automatiskt

Det som är unikt med registret är att utvalda uppgifter om alla patienter hos dem som är med i registret överförs automatiskt från tandvårdsjournalerna. Behandlaren behöver inte göra något särskilt. Det ger nya möjligheter att följa upp, utvärdera och utveckla tandvårdens kvalitet utan utökad administration.

Journaluppgifterna samlas in och bearbetas av Skapa. De kan sedan användas på klinik-, landstings- och riksnivå. När registret är i full drift kommer klinikerna att kunna ta ut specialrapporter och jämföra sin verksamhet med sammanslagna data för landstinget eller riket. Registret synliggör kvalitetsbrister, kunskapsluckor och olikheter i tandvården och hjälper till att ge svar på olika frågor.

Några exempel:

  • Hur många har karies och parodontit i olika åldrar inom mitt landsting jämfört med i Sverige i stort?
  • Hur behandlas patienterna på olika mottagningar?
  • Hur välfungerande och kostnadseffektiva är olika behandlingar?

Med hjälp av underlaget kan tandläkare reflektera över om de väljer »rätt« behandling. Vissa resultat kommer också att levereras till Socialstyrelsen för att göra det möjligt att vidareutveckla de nationella riktlinjerna. Uppgifter om enskilda patienter är skyddade av sekretess. Patienter som inte vill att information lämnas till registret har också rätt att avstå eller få uppgifter borttagna.

Rapportfunktion byggs

Själva rapportfunktionen är inte färdigbyggd än. På sikt kommer deltagarna att ha tillgång till ett webbgränssnitt, en hemsida som de loggar in på. Det ger möjlighet till egna analyser och rapporter.
En del rapporter blir tillgängliga även för allmänheten, myndigheter och andra. Bland annat skrivs en sammanfattande rapport en gång om året. Årsrapporten för 2011 blir klar efter sommaren.
– I årsrapporten kommer vi att redovisa epidemiologiska siffror om karies och parodontit i statistik och diagram. En del behandlingsresultat finns också med, berättar Hans Östholm.

Skapa blir en värdefull källa för forskning. Det finns redan några forskningsprojekt som önskar använda uppgifter i registret. Ett är ett tvärmedicinskt projekt om genetiska förklaringsmodeller för sjukdomar. Molekylära analyser kombineras med registerdata. I ett annat projekt försöker forskare hitta samband mellan ärftlighet och livsstil vad gäller resistens och känslighet för karies och parodontit.

Ett tredje forskningsprojekt handlar om barntandvård och är ett samarbete mellan Västra Götaland och Örebro.
– Intresset att forska med hjälp av Skapa kommer att växa väldigt mycket. Andra register är inte lika heltäckande, säger Hans Östholm.

Stora IT-kostnader

Skapa drivs av landstinget i Värmland och är ett av två nationella register för tandvården. Det andra är ett implantatregister.

Skapa har en budget för 2012 på drygt tre miljoner kronor. Hälften kommer från regeringen via Socialstyrelsen. skl betalar 800 000 kronor och är näst största finansiären. It-kostnader är de största kostnaderna. Utvecklingen av rapportfunktionerna är det som kräver mest i år och i början av nästa år.

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Foto: Johan Eklund

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Dina åsikter, synpunkter och kunskaper är viktiga för oss men vi vill att kommentarerna håller en god och konstruktiv ton.
Kommentarer till artiklarna förutsätts skrivas i första hand av personer med yrkesmässig anknytning till ämnet.
För att kommentera måste du registrera dig genom att ange ditt namn och din mejladress. Du får vara anonym men tänk på att din kommentar får mer tyngd om du skriver den under ditt riktiga namn. Observera att du själv är ansvarig för det du låter publicera i kommentarsfältet på tandlakartidningen.se.

Observera att du måste klicka på en länk i mejlet som skickas till e-postadressen som du har angivit för att din kommentar ska bli synlig för andra läsare.

Läs tandläkartidningens kommentarsregler

Genom att kryssa för "Jag har läst och förstått villkoren för kommentarinlägg på www.tandlakartidningen.se" godkänner du dessa villkor och förbinder dig därmed att följa dem. Vissa förändringar i villkoren kan komma att göras efter hand.