Sverige har förlorat sin tidigare starka position inom odontologisk forskning, och en förändring är nödvändig för att skapa möjligheter att lösa framtida orala hälsoproblem. Ekonomiska medel måste tillföras och en stark struktur bildas mellan de akademiska institutionerna och tandvårdsaktörerna. Framtida studier bör prioritera följande områden: bettfysiologi, karies, parodontit/periimplantit, protetiska ersättningar och rotbehandling.

Elvaårig pojke med totalluxation av 21 remitteras till specialistkliniken för pedodonti på folktandvården Västra Götaland. Vid terapidiskussionen beslutas om dekoronering samt planering för implantat efter avslutad tillväxt.

Skalkronor och bondade onlays uppvisar flera kliniska fördelar jämfört med traditionella kronor. Det visar denna retrospektiva uppföljning från artikelförfattarens egen praktik.

Keramer är ett prioriterat forskningsområde på NIOM (Nordiska institutet för odontologiska material). Till exempel studeras ytliga brott i porslin, frakturer, löslighet och urlakning av joner eller partiklar.

Artikeln beskriver framväxten av svensk tandvård, med fokus på folktandvården och de offentliga stödsystemen för patienterna.

Förutsättningar för insättning av implantat kan skapas genom att tänder flyttas in i tandlösa områden och implantat placeras i läget för tandens ursprungliga position. Uppkomst av laterala rotresorptioner är dock en riskfaktor.

Det saknas kunskap om prognosen för tandimplantatbehandling som är gjord utanför strikt vetenskapliga studier och inom allmäntandvården. För att täppa till kunskapsluckan pågår en nationell utvärdering av behandlingsutfallet.

Debatt: I ett samnordiskt temanummer om patienter med nedsatt hälsa i Tandläkartidningen nummer 1 2012 framför Richardson et al synpunkter och rekommendationer
om antibiotikaprofylax i tandvården. Här kommer en replik på detta.

Risken för komplikationer under behandling av cancerpatienter kan minskas genom eliminering av orala infektionshärdar. Efter behandlingen har en del patienter ökad risk för dentala komplikationer under flera år, men för de flesta cancerpatienter kan tandvårdsingrepp normalt göras efter avslutad cancerbehandling.

Cancerpatienter lever i dag längre med sin sjukdom. Det gör det nödvändigt med ökad kunskap hos alla tandläkare om orala biverkningar på kort och lång sikt vid cancer och cancerbehandling. Komplicerade och långvariga behandlingsformer kräver ett medicinskt-odontologiskt tvärvetenskapligt samarbete för att patienternas orala hälsa ska kunna tas till vara på bästa möjliga sätt.