Dialog är lösningen

Krönika 10 Apr 2018
Dela artikeln

”Folk uppfattar vallöften som löften, det är ett problem för oss.” De orden fälldes i samband med en svekdebatt efter ett riksdagsval i Sverige av en politiker som försökte förklara skillnaden på ambitioner och löften. Lyckades han? Jag tycker inte det. Snarare hällde han bensin på brasan.

Skillnaden mellan ambitioner och löften kan vara värd att påminna sig om när vi nu har ett val framför oss i höst. Det är en spännande tid för tandvården. Regeringen är aktiv och presenterar olika förslag och uppdrag: En remiss som har skickats ut om den treåriga tandhygienistutbildningen – som inte får kosta något – är en intressant ekvation.

Annika Strandhäll citeras i tidningarna sägandes att det inte ska synas i munnen om man har en tunn plånbok, och journalister spekulerar i om det planeras ett högkostnadsskydd av samma typ som inom hälso- och sjukvården.

Om det blir något alls, och vad det då blir, är för tidigt att spekulera om, men en fortsatt fri etablering och prissättning kommer att vara viktigt för att utveckla svensk tandvård och hålla fortsatt hög kvalitet. Den inställningen är inget jag som förbundsordförande är beredd att rucka på.

Det har också landat en inbjudan hos mig att delta i en referensgrupp åt Socialstyrelsen, som fått regeringsuppdraget att kartlägga och analysera hinder för en ändamålsenlig samverkan mellan tandvård och hälso- och sjukvård och lämna förslag på åtgärder.

Det här har förutsättningar att bli bra: Det finns en politisk medvetenhet om att samverkan behövs och att det i dag inte fungerar så bra som det skulle kunna göra. Det finns stora problemområden, exempelvis samverkan mellan kommunal omsorg, hälso- och sjukvård och tandvård när det gäller åldrande människor i uppsökande verksamhet.

Och hur ofta lyfts munhälsofrågan i behandlingen av en diabetessjukdom? En annan utmaning är att få till fungerande remissflöden mellan hälso- och sjukvård och tandvård.

Det här är bara några snabba smakprov. Listan kan göras hur lång som helst, så Socialstyrelsen kommer inte att ha svårt att identifiera utvecklingspotential. Och i varje förbättring finns det människor som kommer att få en effektivare behandling och ökad livskvalitet.

När jag läste inbjudan drog jag mig också till minnes de signaler som fanns om att tandvården skulle ses som en del av hälso- och sjukvårdens organisation i remissen om jämlik hälsa i höstas. Något som ett samlat Tandläkarförbund tydligt sa nej till. I inbjudan står det nu att en utgångspunkt är att nuvarande ansvarsfördelning och finansiering ligger fast, de förbättringsmöjligheter som identifieras bör kunna ske inom nuvarande formella ramar.

Så regeringen verkar ha lyssnat på våra synpunkter. Det är inte omritning av organisationsrutor som löser problemen, det behövs kunskap och verksamhetsbaserad dialog.

Vi har ett viktigt arbete att göra här. Om människan ska må bra behöver munnen må bra. Vår roll blir att hjälpa politikerna att komma ihåg de goda ambitionerna om samverkan kring patienternas hälsa även efter valet i höst. Den frågan är för viktig för att bara bli ett vallöfte.

Text: Hans Göransson

Dela artikeln
Hans Göransson
Hans Göransson
Hans Göransson är ordförande för Sveriges Tandläkarförbund sedan 2014 och tandläkare/rådgivare på Folktandvården Sörmland.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Kontakta redaktionen om du har problem att logga in: redaktionen@tandlakartidningen.se