Etik i praktiken

Krönika 15 Dec 2016
Dela artikeln

”Det började med en skakning på nedre däck, den fyllde oss väl mer med häpnad än med skräck”. Så börjar Mikael Wiehes klassiker Andraklasspassagerarens sista sång. En sång som de flesta i min generation är väl bekanta med, och som skildrar hur en allvarlig olycka genom slarv med säkerheten förvärras till katastrof.

Den senaste tiden har jag ett antal gånger fått svara på frågor i massmedier om när och hur man ska reagera som behandlare när man ser att patienter får vård av bristfällig kvalitet hos en kollega. Det finns inga givna svar eftersom alla fall är unika. Men vi måste ha en mental beredskap för hur vi ska bemöta patienter som fått vård som inte håller måttet.

Låt mig först slå fast att vi alla kan misslyckas. Det jag resonerar kring är inte det enstaka fallet utan när vi ser ett större mönster framträda och det ansvar vi då har, både mot berörda kolleger och mot patienter. Om vi då inte försöker hjälpa till, då tar vi själva på oss ett moraliskt ansvar för nya misslyckade behandlingar.

Här kan vi stanna till och titta på våra etiska riktlinjer, som tar upp både respekten för kollegan och ansvaret för patienterna och som bör vara ett stöd i det här läget. Riktlinjerna finns på vår hemsida med nedanstående förklarande kommentar.

Tandläkaren ska utan att frångå patientens intressen respektera sina kollegers och andra vårdgivares arbete och integritet.
Kommentar:
Tandläkaren ska stödja och hjälpa kolleger och andra vårdgivare samt undvika tal eller handling som menligt kan inverka på deras verksamhet eller person. Tandläkaren ska eftersträva ett gott sam-arbete med alla medarbetare inom tandvården.

Tandläkaren ska respektera sina kollegers arbete och undvika att skada kollegers relationer till sina patienter. Tandläkaren ska utgå ifrån att kolleger och annan vårdpersonal i sin yrkesutövning arbetar i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Om tandläkaren finner anledning att betvivla att så är fallet, bör tandläkaren informera sig om den utförda vården. Om det är uppenbart att allvarliga brister föreligger ska tandläkaren medverka till att drabbade patienter får ett adekvat omhändertagande. Det är tandläkarens skyldighet att medverka till att missförhållanden uppmärksammas hos relevant instans eller myndighet.

Tandläkarförbundet verkar för att vi tandläkare, precis som de absolut flesta av oss gör, lägger oss vinn om att ge våra patienter bästa möjliga vård och omsorg och att vi tar ansvar för den vård vi ger. Det är en förutsättning för att vi ska förtjäna våra patienters förtroende.

Text: Hans Göransson

Dela artikeln
Hans Göransson
Hans Göransson
Hans Göransson är ordförande för Sveriges Tandläkarförbund sedan 2014 och tandläkare/rådgivare på Folktandvården Sörmland.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Problem med inloggningen? Kontakta redaktionen: redaktionen@tandlakartidningen.se