Filofaxens återkomst

Krönika 15 Feb 2018
Dela artikeln

Jag springer (jo, så känns det) just nu extra mycket på workshopar, seminarier och olika frukostmöten. Då brukar det vankas smoothies, surdegsfrallor med innovativa pålägg och förstås morgonkaffe.

Ofta uppmanas man också att mingla innan det hela sätter igång. Det brukar dock nästan ingen hinna. Här i storstan kommer alla i sista minuten, skyller på snömodd och sena bussar, dagislämningar och signalfel. Nej, vi hastar in, hejar lite hurtigt på enstaka medgäster – en sorts höghastighetsmingel? – och kastar ett sista öga i mobilen innan talaren för dagen fångar vår förväntansfulla uppmärksamhet.

Det är ju så skönt när någon annan formulerar något och jag får det serverat till min fralla! Jag slipper kanske tänka själv? Nåja, fort går det, max en timme får det ta. Strax innan det är slut rusar sedan alla iväg, med löftet om att få powerpointpresentationen skickad på mejl ringande i öronen, till fler möten, deadlines och nya seminarier. Lite oartigt kan tyckas, att flänga iväg så där, men så blir det väl med storstadspulsen. Flängandet gör att det sällan blir tid till att tänka efter ordentligt, att tänka färdigt.

I dessa dagar handlar mingel-frukost-seminarieinbokningarna i kalendern oftast om GDPR, General Data Protection Regulation, den nya dataförordningen som kommer att gälla i hela EU och som ersätter personuppgiftslagen (PuL) den 25 maj i år. Det blir hårda bandage för den som inte kan berätta varför och hur man sparar personuppgifter. Det talas om vitesbelopp på ett antal miljoner euro för den som inte lever upp till kraven i GDPR och sköter skyddet av andras personuppgifter.

Men tanken att stärka individens skydd är ju ändå god. Vi sparar massor av uppgifter som är ”bra att ha”, i många fall hur länge som helst och utan att tänka efter. Nu gäller det att motivera, dokumentera och framför allt städa i det digitala kontoret. Vem vet, kanske ser vi en återkomst för filofaxen och lådorna med registerkort?

Hur en tidning produceras kommer i alla fall inte att förändras så mycket. I det här numret får du i porträttintervjun träffa Angeles Bermudez-Svankvist, som efter några år i – och sedan utanför – hetluften nu gör comeback som tandläkare. Vi presenterar också en ny gästkrönikör, Bodil Jönsson, professor emeritus vid Lunds tekniska högskola och känd för sina tankar om bland annat tid.

Under vinjetten Metod tar vi oss an nanopartiklar, som är aktuella inom exempelvis implantatområdet, och på sidan 16 hittar du vår kartläggning av tandteknikbranschen, hårt prövad genom åren av upphandlingsregler, utländsk konkurrens och diverse politiska beslut. Mycket nöje!

Text: Hilda Zollitsch

Dela artikeln
Hilda Zollitsch
Hilda Zollitsch
Tandläkare och journalist. Chefredaktör och ansvarig utgivare för Tandläkartidningen sedan 2016. Det här är en personlig krönika. Åsikterna är mina och speglar inte nödvändigtvis Tandläkarförbundets ståndpunkter.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Kontakta redaktionen om du har problem att logga in: redaktionen@tandlakartidningen.se
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakarforbundet.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch