Låt proffsen vara proffs

Krönika 9 Nov 2017
Dela artikeln

”Land ska med lag byggas.” Det är ett uttryck som dyker upp då och då i samhällsdebatten. Det kan spåras redan i de gamla landskapslagarna. Dessa, som har sina rötter i en tid innan Sverige blev Sverige, är en viktig del av vår historia. Kanske inte lika väl känt är att Karl XV, en av våra Bernadottekungar, valde det som sitt personliga valspråk. Uttrycket finns alltså med under hela den svenska historien.

Genom åren har svenska staten varit en pålitlig leverantör av lagar och regelverk. Än i dag levererar staten en stadig ström av utredningar. Inte sällan är de till hjälp för ledarskribenter, som inspiration. Tyvärr har resultatet av denna ström ofta blivit ökad toppstyrning, något som många representanter för professioner inom vård och omsorg reagerat på under åren. Därför är det uppfriskande att ta del av den utredning som presenterades i början på sommaren om kunskapsbaserad och jämlik vård. Den minnesgode kan erinra sig att frågan hade lyfts om huruvida man skulle göra nationella vårdriktlinjer obligatoriska. Den tanken ifrågasattes starkt inom vården, bland annat av mig på den här ledarsidan.

Vårdens professioner är utbildade för att kunna ge patienterna bästa möjliga vård, och för oss är det angeläget att få använda vår kompetens fullt ut för patienternas bästa. Något som inte alltid kan göras om man blir inlåst i styrande riktlinjer. Riktlinjer och kunskapsstöd är viktiga dokument, men de ska fungera som en galge att hänga upp vårt agerande på. Inte som en ram som ska begränsa oss.

När vi nu tar del av utredningen, ser vi att utredaren Sofia Wallström lyssnat på invändningarna och i sin text lyfter betydelsen av att professionerna och patientföreträdare ges stort utrymme att bidra i utvecklingsarbetet. Kunskapen om vården finns hos vårdens olika aktörer. Vård efter bästa möjliga kunskap når man bäst genom att arbeta gemensamt i hela organisationen och stimulera dem som arbetar nära patienterna. Skapa ny kunskap genom forskning och inhämta kunskap som redan finns är två viktiga framgångsfaktorer.

Den kunskap som skapas i det dagliga arbetet har stor betydelse, så det är viktigt att kulturen uppmuntrar till lärande. Därför måste förutsättningarna för professionerna att verka enligt vetenskap och beprövad erfarenhet bli bättre, exempelvis genom tillgång till nationella kunskapsstöd och genom att involvera patienterna.

Utredningens bedömning är att nationella riktlinjer bör vara vägledande, inte obligatoriska eller bindande. Ett centralt skäl är att patienten inte är standardiserbar. Riktlinjer skrivs på gruppnivå medan alla bedömningar måste ske utifrån den enskilda individen. Här är professionernas kunskap avgörande för att vården ska bli så bra som möjligt.

Om vi ska kunna leverera en tandvård i världsklass, måste vi som yrkeskår få använda vår fulla kompetens. Sveriges Tandläkarförbunds uppfattning är att man bör låta proffsen vara proffs, då får vi en kunskapsbaserad och jämlik vård.

Text: Hans Göransson

Dela artikeln
Hans Göransson
Hans Göransson
Hans Göransson är ordförande för Sveriges Tandläkarförbund sedan 2014 och tandläkare/rådgivare på Folktandvården Sörmland.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Problem med inloggningen? Kontakta redaktionen: redaktionen@tandlakartidningen.se