Skam den som ger sig 

Krönika 17 Aug 2017
Dela artikeln

”Vi kan uträtta allt vi vill, om vi bara ägnar oss åt det tillräckligt länge.” Det här är ett citat av Helen Keller, en amerikansk författare. Helen Kellers eget liv är ett väldigt bra exempel på det. Född frisk drabbades hon vid två års ålder av en akut infektion som gjorde att hon blev både döv och blind. Helen lyckades genom att använda sig av fysisk kontakt skaffa sig ett språk och lära sig både tala och skriva. En prestation som man verkligen kan beundra. Nyckeln var hennes uthållighet.

Vad vill jag då belysa med att berätta om detta fascinerande människoöde? Jo, värdet av att hålla ut och arbeta långsiktigt.

För några veckor sedan var jag på Council of European Dentists (CED) generalförsamlingsmöte. Det är  där tandläkarprofessionen i EU möts, en viktig arena för gemensamma frågor och informationsflöde mellan medlemsländerna.

En fråga som jag under mina år som svensk representant upplevt som viktig och som jag engagerat mig i, är kampen mot antibiotikaresistensen. Frågan har debatterats flera gånger och det har varit tydligt att synen på detta är väldigt olika. Vissa länder, som de skandinaviska och Storbritannien, har drivit på i frågan och förespråkat en mer restriktiv inställning till antibiotikaanvändning.

CED som organisation har delat den inställningen. Men jag upplever samtidigt att förståelsen för hur allvarlig situationen verkligen är har saknats på många stolar. Det jag nu upplevde på mötet var att det kom nya signaler: I flera länder där man tidigare haft en sorglös inställning till faran bedriver man nu ett mycket mer aktivt arbete.

Fortfarande är det en lång väg kvar, men det införs, eller i alla fall diskuteras, restriktioner för hur antibiotika ska användas. Många fler tandläkarorganisationer talar med sina medlemmar om problemet. Detta är viktigt eftersom tandvården står för en ganska stor volym av förskrivningen.

Min uppfattning är att de diskussioner som förts i CED har bidragit till att krismedvetenheten ökat i de europeiska tandläkarorganisationerna. CED och de länder som drivit frågan har därmed spelat en viktig roll i en central fråga för hur sjukvård och tandvård ska kunna bedrivas i framtiden.

I Sverige står tandvården för ungefär 7 procent av antibiotikaförskrivningen inom öppenvården. En andel som hållit sig ganska konstant de senaste åren. Öppenförskrivningen minskar både inom sjukvård och tandvård, och i ungefär samma takt.

I Sverige har vi under lång tid arbetat målmedvetet med att utbilda vårdprofessioner och allmänhet om riskerna med felaktig och icke motiverad antibiotikaanvändning. Genom att arbeta uthålligt uppnår vi positiva resultat. Det här är viktiga erfarenheter som vi delat med oss om på europeisk nivå.

Från Sveriges Tandläkarförbund kommer vi att fortsätta att driva frågan, stödja våra medlemmar med information på webbplatsen och även stödja våra europeiska kolleger i deras arbete.

Text: Hans Göransson

Dela artikeln
Hans Göransson
Hans Göransson
Hans Göransson är ordförande för Sveriges Tandläkarförbund sedan 2014 och tandläkare/rådgivare på Folktandvården Sörmland.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Problem med inloggningen? Kontakta redaktionen: redaktionen@tandlakartidningen.se