Var och en efter eget huvud

Krönika 20 Sep 2018
Dela artikeln

I söndags gick jag och min förstagångsväljande dotter till vallokalen, en gymnasiekafeteria i grannskapet, och röstade. Jag tycker att det känns smått högtidligt när man står där framför valförrättarna och blir avprickad i röstlängden, manuellt med linjal och bläckpenna, och får avlämna sina kuvert; ritualen kring röstningen känns lika viktig som den är.

Röstar man inte tar man inte sitt ansvar, anser jag, och det höll glädjande nog även dottern med om. ”Har man inte försökt påverka kan man ju inte klaga sen”, menade hon. Nej, precis, och vi får ju välja fritt, efter eget huvud.

Det har varit många intressanta samtal inför att hon nu skulle fullfölja sin medborgerliga plikt. Vad är viktigast, taktik eller övertygelse? Och vad tycker jag egentligen om vinster i välfärden och bensinskatter och kan jag avgöra om det är bäst att låta staten sköta all sjukvård? Min förstagångsväljare resonerar och tar avstamp ur sin verklighet och sina villkor. Valkompassens frågor om bostadspolitik, studievillkor och ungdomsjobb med lägre ingångslön engagerar mer än skattenivån på pensioner och förmögenhetsskatt.

Hon har inte heller den historiska bakgrunden till många politiska frågor som jag hunnit få. Hon tänker högt och fritt på ett annat sätt, utan referenser till tiden med Olof Palme, Torbjörn Fälldin eller Ulf Adelsohn. Uppfriskande, och många gånger mer än tänkvärda, diskussioner blev det de där sista dagarna av valrörelsen.

Nu återstår att se vilken verkstad det blir av valresultatet. I skrivande stund är inte riktigt alla röster räknade, men klart står ju att det inte blir lätt att få till en fungerande regering. Hur det blir med sjukvårds- och tandvårdsfrågorna återstår att se, likaså med vinster i välfärden.

Jag önskar ibland att politiker kunde se i hur hög grad engagerade privattandläkare och andra verksamhetsansvariga låter ”vinsterna i välfärden” gå till ny utrustning, fortbildning, kursdagar för teamet och massor av annat som är till nytta för patienter, medarbetare och samhälle.

Men visst finns det även fuskare, det kan du läsa om på sidan 20. Porträttet på sidan 34 handlar denna gång om Bent Petersen, som tills nu varit ordförande för Svensk Folktandvårdsförening. Nu vill han ägna sig åt annat, till exempel digitalisering.

Vi berättar också på sidan 50 om hur det gick för tandläkarna från Portugal och Grekland (bra!) som hamnade i Dalarna. På sidan 17 berättar vi om nya, väldigt spännande forskningsresultat från en genetisk jättestudie, en uppföljning till artikeln om genetik och karies i Tandläkartidningen nummer 6.

Mycket nöje (och nytta)!

Text: Hilda Zollitsch

Dela artikeln
Hilda Zollitsch
Hilda Zollitsch
Tandläkare och journalist. Chefredaktör och ansvarig utgivare för Tandläkartidningen sedan 2016. Det här är en personlig krönika. Åsikterna är mina och speglar inte nödvändigtvis Tandläkarförbundets ståndpunkter.

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakarforbundet.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch