En del barn med bettavvikelser bör visas för ortodontist.
Två grupper som måste upptäckas tidigt är barn med hörntänder som inte har kommit fram i normal tid och barn som saknar anlag för tänder, betonar ortodontisten Krister Bjerklin, övertandläkare vid Odontologiska institutionen i Jönköping och docent vid Malmö högskola.
Retinerade hörntänder förekommer hos två till tre procent av alla barn. De måste diagnostiseras mellan nio och elva år, annars kan det leda till resorption av rötterna hos granntänderna. För palatinalt displacerade överkäkshörntänder ger extraktion i dessa åldrar i allmänhet ett gott resultat. För övriga krävs oftast kirurgisk friläggning och fast ortodontisk apparatur.
Runt nio år
Retinerade hörntänder bör upptäckas vid undersökning hos allmäntandläkare när barnen är runt nio år. Kronorna kan palperas buckalt i omslagsvecket apikalt om de primära hörntänderna om allt är normalt.
Agenesi är en annan avvikelse som måste upptäckas i tid. Sex till åtta procent av alla barn saknar anlag för en eller flera tänder, oftast överkäkslateraler och premolarer i underkäken.
– När patienten är sju till åtta år bör man veta om de laterala incisiverna saknas och senast i tioårsåldern behöver man veta om det saknas premolarer, säger Krister Bjerklin.
– Senast när patienten är runt tio år behöver man veta vilka tänder som finns, vilka som saknas och hur de ligger för att kunna planera behandlingar som ska göras direkt eller längre fram.
Om mjölktänder ska tas bort för att de permanenta tänderna ska få så bra placering som möjligt, måste beslut om det fattas tidigt.
Lex Maria-anmälningar
– Det är inte alla landsting som gör lex Maria-anmälningar när de missar retinerade tänder eller agenesier, men enligt Socialstyrelsen ska man göra det, säger Krister Bjerklin.
Att göra det ger möjlighet att se över rutinerna och det gör också att andra kan lära av misstagen.
I Jönköpings län görs numera något eller några anmälningar om året för att tandvården inte har upptäckt retinerade hörntänder eller agenesier i tid. I vissa landsting missar man problemen betydligt oftare än så, berättar Krister Bjerklin.
Han tror att det kan bero på att delar av barntandvården delegeras till tandsköterskor, som saknar utbildning i hur man upptäcker bettavvikelserna.
Behandlar åttaåringar för överbett
Andra bettavvikelser som måste upptäckas i tid och visas för ortodontist är barn med postnormala bett och stort överbett.
Cirka 20 procent av alla barn har överbett. Ungefär hälften av dem behöver behandling för det – i första hand barn som har korta läppar som inte skyddar tänderna.
– De kan lätt slå av framtänderna och kan nästan aldrig lära sig andas på ett normalt sätt genom näsan. Slemhinnorna i övre luftvägen blir lätt irriterade och ger ofta luftvägsproblem, säger Krister Bjerklin.
Trångställningar och felbett
Han anser att man bör behandla barnen med avtagbar apparatur i åttaårsåldern. Sedan får man ta ställning igen till trångställningar och andra bettfel som kanske måste behandlas senare.
– På vissa håll i landet väntar man i stället till patienten är tolv, tretton för att se om det är annat som ska korrigeras samtidigt, men det är ett sämre alternativ, tycker Krister Bjerklin.
Att barn går flera år utan behandling för överbett ökar risken att de slår av tänderna och väntan innebär sämre förutsättningar för att barnen ska lära sig andas normalt.
Korsbett
En annan grupp som bör behandlas och som ofta behöver visas för ortodontist är barn som har enkelsidiga, tvångsförande korsbett. Det förekommer bland ungefär tio procent av alla barn.
Korsbett bör behandlas när barnet är mellan sju och nio år med quad helix eller expansionsplåt. Behandlingen görs oftast inom allmäntandvården.
Om man inte behandlar korsbett kan ansiktet växa asymmetriskt. Bettfunktionen och den temporomandibulära funktionen kan också påverkas negativt.
Underbett och saxbett
Andra bettavvikelser som bör visas för ortodontisten är exempelvis underbett och saxbett, som förekommer var och en hos några procent av barnen.
Det finns också en stor grupp med barn och ungdomar med trångställningar i bettet. Meningarna går isär om hur grava trångställningarna ska vara för att de ska behandlas kostnadsfritt.
– Det bedöms olika i olika delar av landet, konstaterar Krister Bjerklin.
Hur många får tandreglering?
Hur många behöver ortodonti? Krister Bjerklin anser att omkring 40 procent av alla barn och ungdomar har ett odontologiskt motiverat behandlingsbehov, men då räknar han in enklare behandlingar som görs inom allmäntandvården för att förebygga att barnen senare ska behöva fast apparatur.
Det kan till exempel handla om att slipa på primära tänder eller extrahera primära tänder för att förebygga bettfel. Ett annat exempel är extraktion av permanenta tänder utan efterföljande apparaturbehandling.
Hur många får kostnadsfri behandling i Sverige? Enligt en kartläggning som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) gjorde 2004 låg andelen påbörjade specialistbehandlingar per årskull mellan 21 och 39 procent i 20 av 21 landsting. Men hur man definierar »tandreglering på specialistnivå« varierar mellan landstingen, liksom sättet att vaska fram ortodontipatienterna.
Kostnadsfri ortodontibehandling
Olika typer av index används ofta för att prioritera vilka barn som ska erbjudas kostnadsfri ortodontibehandling.
I Skåne finns ett politiskt beslut att högst 25 procent ska få kostnadsfri ortodontibehandling, antingen inom allmäntandvården eller inom specialisttandvården. I praktiken har politikerna de senaste åren accepterat ett urval på 30 procent.
Urvalet görs med hjälp av ett behovsindex som kallas Skåneindex. Allmäntandläkare bestämmer vilka patienter som ska visas för urvalstandläkare, som åker runt till olika kliniker.
Elektronisk remiss
Stockholms län har som mål att 25 procent av alla barn och ungdomar ska få ortodonticheck som ger kostnadsfri behandling hos valfri ortodontist. Ortodontiska behandlingar som görs inom allmäntandvården kommer till.
Journalsystemet i Stockholm innehåller en ortodontidel som gör att allmäntandläkaren kan leverera standardiserade uppgifter i en »elektronisk remiss« till urvalstandläkare. Urvalstandläkare avgör sedan vilka av patienterna som får ortodonticheck, utan att de alltid undersöker patienterna.
I Jämtland finns bara en specialistklinik. Allmäntandläkarna bedömer själva vilka som behöver tandreglering och skickar remiss till ortodontisterna, som sedan avgör om och hur behandling ska ske.
I övriga landet finns det inte någon fastställd procentsats för hur många barn som kan erbjudas kostnadsfri ortodontibehandling. Ortodontisterna bedömer behovet vid konsultationer på allmäntandläkarnas kliniker.
Vilka patienter bör visas för ortodontist?
Kristina Johansson, ortodontist, Östersund
Det är av stort värde att identifiera och visa ektopiska tänder i rätt tid för att undvika skador på granntänder och omfattande behandlingar. För att ha
bra prognos för spontanvandringar efter extraktion av primära tänder vid aplasier är det viktigt att visa ortodontist i god tid, till exempel vid aplasi för andra premolaren i underkäken innan andra molaren erupterat. Bettavvikelser som kan behandlas med tillväxtadapterande behandling bör också visas i rätt tid – anpassat till individens tillväxt.
Michael Blitz, urvalsansvarig ortodontist i Malmö
De patienter som har rätt till en tandregleringsbehandling och därmed bör visas är de med större bettfel, exempelvis stora över- och underbett,
tvångsförda korsbett, saxbett samt djupa bett med gingival påbitning och irritation, kraftigare öppna bett och uttalade trångställningar. Även patienter som saknar enstaka tänder i framtandsområdet eller de med omfattande agenesier är berättigade till behandling liksom de med retinerade hörntänder. Vilka får allmäntandläkaren inte missa? I första hand retinerade hörntänder men även tvångsförda korsbett och frontala inverteringar är viktiga att diagnostisera i tid, liksom aplasier.
Karin Lindblom, specialist i ortodonti inom Praktikertjänst, Handen
Man ska leta efter bettfel på barn och ungdomar på samma sätt som man letar efter exempelvis karies. Allmäntandläkare bör visa allt de känner sig osäkra på. Vissa har mer erfarenhet och kan behandla mer själva, medan andra behöver vägledning och hjälp. Felplacerade hörntänder och agenesier är viktiga att upptäcka. Det är kostnadseffektivt och bra ur planeringssynpunkt om de diagnostiseras tidigt. Även tvångsförningar som kan medföra att ansiktet växer snett är viktiga att uppmärksamma. Många andra bettfel är så uppenbara att varken föräldrar, patient eller tandläkare missar dem. Ett bra samarbete mellan ortodontist och allmäntandläkare är mycket viktigt.
Håkan Westerling, verksamhetschef för ortodontin i Kalmar län
I stället för att ha en lång lista över vad som bör visas kan vi underlätta urvalet av patienter genom att betona vad som inte bör visas vid
ortodontikonsultation. Små, begränsade bettavvikelser bör inte visas annat än undantagsvis. Som exempel kan nämnas mindre trångställning, frontalt öppet bett med liten bettöppning, djupbett utan gingival kontakt, postnormalt bett med kompetent läppslut eller begränsade diastema mediale. Det är viktigt att kontinuerligt övervaka patientens bettutveckling och observera eventuella avvikelser från det normala. Exempelvis handlar det om att upptäcka eruptionshinder och tandanlag med felaktiga lägen och riktningar samt att diagnostisera agenesier. Om dessa avvikelser upptäcks i tid kan man till exempel göra en enklare mjölktandsextraktion i stället för en komplicerad, långdragen och resurskrävande behandling.
