Tinnitus. Tandläkaren kan hjälpa
Tillsammans med en patient, Roberto Losciale, som är slöjdlärare, har Marie Tullberg utvecklat en avslappningspinne som hjälper patienten att hålla fram underkäken utan tandkontakt. Det minskar trycket av käklederna mot hörselgångarna.

Tinnitus. Tandläkaren kan hjälpa

21 Feb 2013
Dela artikeln
Uppåt 1,5 miljoner människor i Sverige har tinnitus. Marie Tullberg, bettfysiolog i Stockholm, ser ofta ett samband mellan tinnitus och TMD.

Cirka 15 procent av befolkningen har tinnitus – de upplever ljud utan en yttre ljudkälla. Minst en procent, mer än 95 000 personer i Sverige, lider svårt av det.

Ingen vet hur ofta tinnitus är bettrelaterad eftersom det saknas forskning på det, men Marie Tullberg kan ofta se ett samband mellan tinnitus och temporomandibulär dysfunktion (TMD).
De flesta tandläkare frågar inte patienter med käkfunktionsstörningar om de har tinnitus, och patienterna nämner det sällan eftersom de inte tänker på att det kan hänga ihop. Det förklarar varför tandläkarkåren inte tidigare har sett problemet, tror hon.

Eftersom käksystemet och hörselapparaten ligger väldigt nära varandra är det inte konstigt att käkfel kan påverka örat. I området finns viktiga blodkärl och nerver som kan komma i kläm.
Marie Tullberg ägnar sig i dag mest åt just patienter med tinnitus.

Tinnituspatienterna har ofta svårt att sova. Smärta och yrsel är också vanliga symtom och plötslig dövhet förekommer.

Innan Marie Tullberg behandlar tinnituspatienter vill hon att de genomgår en audiologisk utredning om de inte redan har gjort det. Audiologer (hörselläkare) och öronläkare remitterar till henne om de misstänker obalans i bettet.

– Vissa hörselläkare skickar alla sina tinnituspatienter till mig, eftersom de inte själva kan bota orsaken utan bara behandla symtomen. De kan erbjuda sjukskrivning, sömnmedel, antidepressiva medel, samtalsterapi, hörapparat och KBT – för att patienten ska lära sig leva med tinnitus.

– De som söker hjälp hos mig har ofta ganska stora besvär och upplever att det blir ännu värre. Jag är ofta sista instans, säger hon.

Kan bota eller lindra

TMD är vanligt hos tinnituspatienterna som remitteras till Marie Tullberg. När hon behandlar käkfunktionsstörningarna kan patienternas besvär med tinnitus ofta lindras och i bästa fall avklinga.

Tillsammans med Malin Ernberg gjorde Marie Tullberg en studie 2006. De följde Maries första 120 tinnituspatienter i två till tre år.

70 procent av patienterna hade symtom på TMD. Bland dem hade tinnitusbesvären minskat hos 73 procent direkt efter bettfysiologisk behandling.

Minst två år efter behandlingen hade 43 procent av de behandlade patienterna mindre besvär av tinnitus än före behandlingen, medan tinnitusen var oförändrad hos 39 procent.

Kontrollgruppen, som bestod av patienter som stod i kö för behandling, hade inte alls lika goda resultat. Färre var bättre och fler hade blivit sämre under tiden.

– Behandlingsresultaten kan nog vara ännu bättre i dag, eftersom jag har större erfarenhet, tror Marie.

Det finns inga kokbokslösningar för odontologisk behandling av tinnitus, förklarar Marie Tullberg. Varje patient får en individuell behandlingsplan. Men det gemensamma för de flesta av patienterna är att underkäken trycks bakåt och belastar käkleden, och det försöker hon göra något åt.

– Min behandling går ut på att minska tryck på käkleder posteriort och minska muskelspänningar. Får patienterna en adekvat bettfysiologisk rehabilitering, blir de flesta bättre, säger hon.
Patienterna får information om sambandet mellan tinnitus och obalans i bettet, avslappningsövningar och individuella råd. Många får en bettskena och de flesta behandlas med medicinsk laser på sina spända käkmuskler och käkleder.

– Terapilaser ökar snabbt blodcirkulationen och minskar muskelspänningarna. Då minskar ofta tinnitusen momentant. Det ger framtidshopp, berättar hon.

Tidigt trauma och postnormalitet

Marie Tullberg ser ett samband mellan tidigt trauma mot en överkäkstand i fronten och tinnitus.

– Ett slag i barndomen kan göra att tanden inte växer med eller att tanden undviks genom att underkäken dras snett bakåt. På sikt ger det en obalans i bettet, säger hon.

Marie Tullberg har haft patienter som drar tillbaka underkäken för att inte slå emot en krona i fronten som är för tjock eller för att de upplever hakan som för stor. I ett sådant läge kan det ibland räcka med information och lite slipning för att bota eller lindra tinnitus.

Låga bett och enkelsidiga korsbett är andra problem som förekommer. Då får bettet byggas upp med fyllningar eller skenor så att käkleder, muskler, tunga och tänder harmonierar.
Bland de yngre patienterna är det en del som har haft tandställning.

– Har man dragit ut en eller två tänder i överkäken för att flytta in fronten, blir överkäken för liten i förhållande till underkäken. Då kan även underkäken hamna i ett mer posteriort läge och pressa bakåt mot käklederna, säger hon.

Stress ökar symtomen

En svår aspekt i behandlingen är att stress ökar tinnitus. Vid första besöket är det därför viktigt att skapa ett förtroende.

– De flesta är ganska oroliga för att tinnitusen ska öka. Känner patienten sig osäker inför behandlingen kan stressen öka och då också tinnitusen.

Därför sätter Marie Tullberg upp långa tider så att hon hinner förklara noga vad som är felet och hur det kan behandlas.

Tillsammans med en patient, Roberto Losciale, som är slöjdlärare, har Marie Tullberg utvecklat en avslappningspinne som placeras mellan läpparna. Det hjälper patienten att hålla fram underkäken utan tandkontakt och minskar trycket av käklederna mot hörselgångarna. Pinnen hjälper också patienterna att få bättre kroppskännedom och upptäcka om de tuggar eller biter snett.

Idén fick Marie när hon upptäckte att en man som »borde ha haft« tinnitus på grund av sin bettstörning faktiskt inte hade det. Hon tror att anledningen var att han ofta tog rökpaus. I samband med det flyttade han fram underkäken och slappnade av i musklerna.

Marie Tullberg råder förstås inte patienter att röka, men avslappningspinnen fungerar på ungefär samma sätt.

Nu undersöks avslappningspinnens effekt i en studie. En grupp patienter har fått prova pinnen och andra har ingått i kontrollgruppen. Resultaten har samlats in och ska sammanställas.

Dyrt för patienterna

Tandvårdskostnaderna är ofta ett problem för tinnituspatienter som är sjukskrivna och inte har råd med dyra lösningar.

– De som har långvarig smärta och tinnitus har fått den bettfysiologiska undersökningen betald av Stockholms läns landsting som ett led i en sjukdomsbehandling, men oftast betalar inte landstinget för den bettfysiologiska behandlingen. Det blir många turer med intyg åt olika håll, men ofta ändå inga pengar, säger Marie Tullberg.

Avslappningspinnen är en billig åtgärd som kan hjälpa en del. Bland patienter med för lågt bett får det ibland räcka med en långtidstemporär betthöjning med glasjonomercement om de inte har råd med en bettskena. Men ofta blir det protetik för att få det riktigt bra.

Trots kostnaderna har Marie Tullberg lång kö. Väntetiden är uppåt två år, men patienter med akuta problem prioriteras. De får komma på kort varsel vid återbud.

Sänk inte bettet

Vad kan allmäntandläkare göra för patienter med tinnitus?
Tandläkare kan råda tinnituspatienter att inte bita ihop, att hålla underkäken i något framskjutet läge.

Om patienten sätter lillfingret i örat, gapar och stänger munnen och sedan håller fram underkäken, förstår han eller hon hur nära käkleden och örat ligger varandra och att det går att flytta käkleden därifrån, berättar Marie Tullberg.

Man kan också fråga om temperaturen i sovrummet, eftersom ett alltför svalt sovrum kan bidra till att patienten spänner käkmusklerna nattetid.

– Allmäntandläkare kan undvika att göra fel saker, till exempel att sänka ett bett genom att göra för låga fyllningar, för tjocka lingualytor på frontkronor eller genom att slipa in ett bett som redan är lågt eller postnormalt, säger Marie Tullberg.

Om allmäntandläkaren gör en bettskena är det viktigt att den inte pressar tillbaka underkäken, utan det ska vara lätt att glida fram, råder hon.

Marie Tullberg håller kurser och tar även emot tandläkare som vill auskultera.

MARIE TULLBERG

Bettfysiolog sedan 2004
Parodontolog sedan 1996
Arbetar privat på Brahekliniken i Stockholm
Delar praktiken med sin man, Anders Tullberg och fem andra tandläkare
Ledamot i Tandläkarförbundets nordöstra kursnämnd

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Foto: Lena K Johansson

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakarforbundet.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch