Antalet stickskador ökar
Tandvårdssamordnaren Gunilla Liljeholm demonstrerar säkerhetsrutinen för studentkårens skyddsombud Peter Eldh och Kristina Hamberg, sekreterare i KAL. Tandvårdssamordnaren Gunilla Liljeholm demonstrerar säkerhetsrutinen för studentkårens skyddsombud Peter Eldh och Kristina Hamberg, sekreterare i KAL.

Antalet stickskador ökar

16 Aug 2012
Dela artikeln
En kraftig ökning av antalet stickskador bland studenterna vid Malmö tandvårdshögskola har satt arbetsmiljön i fokus. Engångssprutor är på väg att införas och mer riktad information ska höja medvetenheten om gällande säkerhetsrutiner.

Med ett enhandsgrepp ska kanylen återinföras i det skyddande plasthöljet som vilar mot brickbordets kant. Tre försök krävs innan nålen hittar rätt väg in.
– Det är inte så lätt för plasthylsan far i väg och man skulle gärna vilja ta med en hand till. Det hade varit jättebra om det här momentet försvann, när jag hade anestesi för första gången förra veckan höll jag faktiskt på att slinta, minns Peter Eldh som går andra terminen vid tandläkarutbildningen i Malmö och är ett av Odontologiska studentkårens skyddsombud.

Han får medhåll av tandvårdssamordnaren Gunilla Liljeholm som precis demonstrerat säkerhetsrutinen. Den bökiga hanteringen leder lätt till att studenten inte gör sig av med kanylen direkt utan låter använda sprutor ligga framme. Vilket är i strid med arbetsmiljöverkets föreskrifter.
– Det har visat sig att det är just när man ska plocka undan efter sig som det inträffar en hel del skador, berättar Gunilla Liljeholm.

Risk för blodsmitta

Sedan 2005 följs statistiken över studenternas rapporterade arbetsskador vid Malmö tandvårdshögskola upp på ett mer systematiskt sätt. Därmed kunde man tydligt se en oönskad utveckling 2011. Då rapporterades 13 stickskador, vilket kan jämföras med 6 stycken 2005.
– Det kan ha sin förklaring i att vi ökat antalet studenter och att vi har blivit mycket bättre på att anmäla, spekulerar Kristina Hamberg, sekreterare i kommittén för arbetsmiljö och likabehandling (KAL).

Ökningen av stickskador tas det dock allvarligt på med tanke på risken för blodsmitta. Plus den oro och olustiga situation som uppstår när både student och patient omgående måste komma i kontakt med infektionskliniken och testa sig. Ett nytt system med engångssprutor ska därför införas, förmodligen redan tillhösten. Då kastas den använda sprutan direkt i burken för riskavfall utan att skyddshöljet behöver återinföras.

Under hösten hölls även en öppen föreläsning, med efterföljande diskussion, där ökningen av antalet stickskador stod i fokus. Den övergripande slutsatsen blev att kunskapen om gällande rutiner måste nå ut bättre till studenterna. Främst genom mer riktad information via klinikföreståndare och kursansvariga.
– Jag tror verkligen att den muntliga metoden är bra, att orden sprider sig fort. Vi som kårstyrelse skulle också kunna informera ytterligare om det här underlaget från arbetsskaderapporteringen och öka medvetenheten, säger Peter Eldh.

– Vi ska även bli bättre på att lägga ut arbetsmiljömaterial på hemsidan, så att det är sökbart och man kan gå in och lära sig av andras misstag, lägger Kristina Hamberg till.

Trångt i båset

Under 2011 inträffade även fyra skärskador och två rivskador. Motsvarande siffror 2005 var en rapporterad skärskada och inga rivskador. Dessa incidenter beror ofta på att studenten råkar slå i ett borr eller annat vasst instrument som inte säkrats på rätt sätt eller som hängts eller lagts fel. Här kan fler studenter och utbildningsklinikernas utformning utgöra en delförklaring.
– Antalet behandlingsplatser är i dag inte anpassat efter antalet studenter, det är trångt i mottagningsbåsen och här ska tandläkare, patient och tandsköterska få plats, säger Kristina Hamberg.

Lokalerna ska dock byggas om och moderniseras vilket förhoppningsvis minskar risken för skär- och rivskador i framtiden.

 

Text: Erik Skogh

Foton/Illustrationer: Foto: Jenny Leyman

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Dina åsikter, synpunkter och kunskaper är viktiga för oss men vi vill att kommentarerna håller en god och konstruktiv ton.
Kommentarer till artiklarna förutsätts skrivas i första hand av personer med yrkesmässig anknytning till ämnet.
För att kommentera måste du registrera dig genom att ange ditt namn och din mejladress. Du får vara anonym men tänk på att din kommentar får mer tyngd om du skriver den under ditt riktiga namn. Observera att du själv är ansvarig för det du låter publicera i kommentarsfältet på tandlakartidningen.se.

Observera att du måste klicka på en länk i mejlet som skickas till e-postadressen som du har angivit för att din kommentar ska bli synlig för andra läsare.

Läs tandläkartidningens kommentarsregler

Genom att kryssa för "Jag har läst och förstått villkoren för kommentarinlägg på www.tandlakartidningen.se" godkänner du dessa villkor och förbinder dig därmed att följa dem. Vissa förändringar i villkoren kan komma att göras efter hand.