Första kullen tandläkare med masterexamen går ut
Marcus Johnson och Fredrik Aschan har precis gått ut tandläkarutbildningen i Malmö - med masterexamen. Marcus Johnson och Fredrik Aschan har precis gått ut tandläkarutbildningen i Malmö - med masterexamen.

Första kullen tandläkare med masterexamen går ut

14 Jun 2012
Dela artikeln
För första gången får studenterna i Malmö masterexamen när de går ut tandläkarutbildningen.

För fem år sedan fick Sverige en ny examensordning. I Malmö gjordes tandläkarutbildningen om i samband med det. Skolan införde kandidatexamen efter tre år och masterexamen efter fem år. Nu har de första tandläkarstuderande som får masterexamen i odontologi »på köpet« precis gått ut.

Första steget var kandidatexamen, som studenterna fick möjlighet att ta ut för två år sedan. Förutom de vanliga studierna, skrev de en uppsats som motsvarade tio veckors heltidsstudier.
För att få masterexamen har studenterna dessutom gjort ett mer omfattande examensarbete än tidigare. Parallellt med klinikarbete, grupparbete och seminarier har de forskat eller gjort litteraturstudier under flera terminer. Arbetet motsvarar en termin på heltid och sammanfattas i ett examensarbete.

Målet har varit att skriva en artikel som kan publiceras i en vetenskaplig tidskrift. De har också presenterat examensarbetet och opponerat när kurskamraterna har presenterat sina.
Studenterna har lärt sig formulera problem och hypoteser, söka vetenskaplig litteratur i internationella databaser och tänka kritiskt.
– Arbetssättet är en naturlig del i vår pedagogiska modell, säger Christina Lindh, professor i odontologisk röntgendiagnostik på Malmö högskola och ordförande i utbildningsnämnden.

Det omfattande examensarbetet kan locka fler unga tandläkare att forska, men det är en bieffekt.
– Studenterna blir bättre tandläkare när de har ett vetenskapligt förhållningssätt. Det blir lättare att följa och kritiskt granska den vetenskapliga utvecklingen inom odontologin. I längden är det bra för patienterna, tycker Christina Lindh.

En annan fördel är att det blir lättare för tandläkare med masterexamen att forska eller jobba utomlands. Men i Sverige spelar det än så länge ingen större roll om man har masterexamen eller »bara« tandläkarexamen.
– Utomlands betyder det mycket att ha masterexamen. I Sverige har vi inte haft den traditionen, säger Christina Lindh.

Studerade behandlingsbeslut

– Alla kommer inte att använda sin masterexamen, även om man garanterat har nytta av kunskapen. Det är främst utomlands som det har betydelse, men vi har nog en fördel mot andra skolor som inte har det, tror Marika Svensson, en av de första som har gått ut med masterexamen.

Tillsammans med Emily Svensson har Marika tittat på studenters behandlingsbeslut inom protetiken.
Tre år i rad har tandläkarstuderande som går sista året på grundutbildningen i Malmö fått samma patientfall med röntgenbilder. Sammanlagt runt 100 studenter har ställt diagnos och beskrivit hur de skulle behandla patienten. Alla har haft tillgång till kurslitteratur och medicinska databaser.
– Vi har tittat på hur väl de olika behandlingarna som har föreslagits stämmer överens med tillgänglig vetenskaplig evidens, säger Marika.
– Studenterna föreslår olika behandlingar, och inte alla stämmer överens med evidensen. Det är också större variation på behandlingsvalen än vi hade väntat oss, berättar hon.

Kämpigt men givande

Att göra examensarbetet har emellanåt varit kämpigt, tycker Emily Svensson.
– Vi har fått göra det parallellt med teoretiska studier och klinikarbetet. Det har ibland känts som en belastning, säger hon.
– Men nu efteråt ser man fördelarna, lägger hon till.
– Det har givit oss en bra grund till fortsatt forskning, inte minst kunskap i hur man söker litteratur med bra evidens. Jag kan nog tänka mig att forska sedan, men först vill jag komma ut och jobba inom yrket, säger Marika.

Marika Svensson och Emily Svensson siktar mot att få masteruppsatsen publicerad. Det gör även kurskamraterna Fredrik Aschan och Marcus Johnson.
De skrev en kandidatuppsats tillsammans inom materiallära. Det kändes naturligt att fortsätta med en materialstudie.

Haft sönder 70 broar

De vill konstruera den optimala helkeramiska treledsbron i ett material som ett företag har sponsrat dem med. De har tillverkat och testat 70 treledsbroar gjorda i samma material men i sju varianter med olika connectordimension och hättjocklek. Alla broar har genomgått en simulerad åldringsprocess och sedan belastats tills de har gått sönder.
Studien visar att connectorns utformning har större betydelse än hättans tjocklek för styrkan hos de helkeramiska broarna. Det visar sig också att hättjockleken kan reduceras jämfört med tidigare rekommendationer utan att minska brons brotthållfasthet.

Ett 50-tal studenter har tagit masterexamen vid Tandvårdshögskolan i Malmö. De flesta har jobbat två och två med masteruppsatsen. Examenshögtiden var 8 juni.
Flera av projekten kommer att presenteras på årets odontologiska riksstämma i Göteborg i mitten av november.

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Foto: Joel Arvidsson

Dela artikeln
Taggar:

Kommentera artikeln:

Dina åsikter, synpunkter och kunskaper är viktiga för oss men vi vill att kommentarerna håller en god och konstruktiv ton.
Kommentarer till artiklarna förutsätts skrivas i första hand av personer med yrkesmässig anknytning till ämnet.
För att kommentera måste du registrera dig genom att ange ditt namn och din mejladress. Du får vara anonym men tänk på att din kommentar får mer tyngd om du skriver den under ditt riktiga namn. Observera att du själv är ansvarig för det du låter publicera i kommentarsfältet på tandlakartidningen.se.

Observera att du måste klicka på en länk i mejlet som skickas till e-postadressen som du har angivit för att din kommentar ska bli synlig för andra läsare.

Läs tandläkartidningens kommentarsregler

Genom att kryssa för "Jag har läst och förstått villkoren för kommentarinlägg på www.tandlakartidningen.se" godkänner du dessa villkor och förbinder dig därmed att följa dem. Vissa förändringar i villkoren kan komma att göras efter hand.