Vid symposiet framkom det att stora randomiserade studier inom området är en bristvara. Resultaten från studier som gjorts om lyckandefrekvensen för posteriora fyllningar är oftast inte överförbara till den »normala« kliniken. Exempelvis är antalet patienter i studierna ofta litet till antal, urvalet av patienter är inte representativt, operatörerna är selekterade och uppföljningstiderna varierar, berättade Jan van Dijken, professor i kariologi och moderator vid symposiet.
En rad olika faktorer påverkar fyllningens livslängd. Det kvalitetsregister som byggs upp inom folktandvården i Västra Götaland visar att medellivslängden på fyllningarna är cirka åtta år, men spridningen är mycket stor mellan olika kliniker. Det berättade tandläkare Thomas Jacobsen, som arbetar med forskning och utveckling inom folktandvården i regionen.
Teknisk skicklighet viktig
Den tekniska skickligheten hos operatören är en viktig faktor, materialhanteringen en annan, och inte minst: fattar vi inom tandvården samma typ av beslut inför en behandling?
– Det finns en vansinnigt stor variation i diagnostik, behandling och riskbedömning mellan operatörerna, men varje operatör varierar också i sina bedömningar, sade Thomas Jacobsen och inflikade att tandläkarna tycks vara mer kritiska till kollegers fyllningar än till sina egna.
Thomas Jacobsen avslutade med en liten vädjan:
– När det gäller materialval bör vi tandläkare sansa oss lite och fråga oss: Vad tillför det nya materialet? Ofta har vi alltför stor tilltro till nya material. Tandvården har kanske blivit en materialsport.
Text: Mats Karlsson
