Seminariet om vård till papperslösa var högaktuellt med tanke på det liggande kritiserade lagförslaget. Riksstämmans inledningsanförande hölls dessutom av Thomas Hammarberg, tidigare Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.
I nuläget får papperslösa i Sverige som är över 18 år betala hela sin tandvård om den inte är akut. Enligt lagförslaget ska vuxna även fortsatt bara få vård som »inte kan anstå«.
– Om lagförslaget går igenom, vilket jag tror att det gör, då vore det bra om Socialstyrelsen ger rekommendationer på vad som är vård som inte kan anstå så att vården vet vad som gäller, sade Sara Rangmar.
Stort behov
Behovet av vård till dem som av olika anledningar inte kan besöka den vanliga tandvården är stort, fortsatte hon. Men så är också viljan att hjälpa till. »Hemliga kliniken« kallas det nätverk av tandläkare och annan tandvårdspersonal som i samarbete med Rosengrenska stiftelsen i Göteborg erbjuder tandvård på frivillig basis.
Varje onsdagskväll söker asylsökande och papperslösa upp Rosengrenskas mottagning. Efter en bedömning av dem som behöver tandvård går ett meddelande ut till nätverket via facebook. De som kan hjälpa till träffar patienterna på den klinik där behandlingen sker för tillfället.
– Oftast rör det sig om akut karies och tandsten. Många behöver också bettskenor, berättade tandläkarstudenten Pablo Carlsson.
Ofta nervöst
»Hemliga kliniken« behandlar inga barn under 18 år, de hänvisas till folktandvården eftersom de har rätt att få gratis tandvård.
– Vissa kliniker är jättevana vid att ta emot papperslösa patienter, andra har aldrig tagit emot någon, berättade tandläkarstudenten Aron Ascher.
En patient som saknar giltiga papper kan leda till problem i kassan. Vad gör vi om personen saknar personnummer eller om polisen ringer?
– Det är ofta nervöst för personalen, sade Sara Rangmar.
– Men folktandvården borde bli bättre på att ta emot papperslösa, det är inte olagligt att vårda. Visst finns det problem, men det gäller att hitta vägar att hantera dem.
Text: Linda Persson
