Det finns en rad riskfaktorer som enskilt eller tillsammans kan ge sömnapné: Män drabbas oftare än kvinnor, med åldern ökar vävnadernas sönderfall, vilket påverkar andningen, det finns en ärftlig komponent, rökning kan utlösa apné liksom fetma, kranofacial morfologi och näsobstruktion. Och inte minst är övervikt en bidragande orsak.
Problemen kan vara allt från lätta till allvarliga, de vill säga andningsuppehåll då och då under natten till utvecklat obstruktivt sömnapnésyndrom. Det senare drabbar några procent av befolkningen och är det tillstånd där bland annat tandvården kan göra en stor insats. Men det är även viktigt att komma till rätta med så kallade »lätta« tillstånd, ett uttryck som Åke Tegelberg, professor i bettfysiologi vid Malmö högskola, inte är förtjust i:
– Att kalla tillståndet lätt är olyckligt eftersom det innebär ett problem för den drabbade och dessutom kan det eskalera om insatser inte görs, sade han.
Snarkning och sömnapné är ett stort problem för den som lider av detta. Det leder till sömnighet under dagtid, översjuklighet, bland annat i form av hjärtpåverkan. I sin tur leder detta till fler sjukskrivningar och är därmed kostsamt för samhället. Men också närstående drabbas, får sin sömn avbruten och måste kanske sova i ett annat rum.
Det finns en rad hjälpmedel mot snarkning och obstruktiv sömnapné, CPAP, det vill säga andningsmask. För att hålla andningsvägarna öppna skapar maskinen ett svagt övertryck. Detta förhindrar snarkning och avbrott i andningen. Kirurgi har också sin plats i behandlingsarsenalen, liksom OA, intraoral apparatur, det vill säga bettskenor. Viktkontroll och livsstilsförändringar måste också till. Studier att viktminskning har en stor positiv effekt på problemen; tio procents viktminskning minskar andningsuppehållen med 26 procent. Men enligt Åke Tegelberg är det oftast bäst att först använda olika slags apparatur innan man diskuterar viktminskning och förändringar av livsstil; det kan vara svårt att ändra livsmönster innan man fått hyfsad ordning på sin snarkning eller apné.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård har behandling med mandibelframdragen skena fått prio 3, vilket innebär att det finns ett starkt stöd för denna behandling.
En studie som Åke Tegelberg presenterade visar att oral apparatur har större positiv effekt än kirurgi vid obstruktivt sömnapnésyndrom. Efter ett år blev 78 procent av patienterna bättre med apparatur, 51 procent med kirurgi. Efter fyra år var procentsatserna 63 respektive 33 procent.
Studien visar också att 82 procent av patienterna med syndromet använde apparatur efter ett år, och 62 procent efter fyra år. Patienternas nöjdhet med apparaturen efter fyra år var 82 procent. Patienterna hade bättre koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och uthållighet och förmåga att lösa problem.
Annons
Annons
