AI på väg in i tandvården
Uno Fors är tveksam till begreppet AI. Han kallar i stället fältet för data science, där neurala nätverk och maskin­inlärning ofta kallas AI. Vid maskininlärning kan man antingen berätta för programmet vad det ska hitta i röntgenbilder (supervised machine learning) eller be systemet hitta vad som skiljer ett fåtal bilder från resten. Foto: Colourbox

AI på väg in i tandvården

Forskning 11 aug 2021
Dela artikeln
Artificiell intelligens (AI) är ett hett forskningsfält, men många studier har brister, fastslås i en artikel i Journal of dentistry. Uno Fors, professor i data- och system­vetenskap, ger tips om hur du bedömer AI-studier.

Uno Fors började som tandläkare och doktorerade på datamodellering och simulering. I dag är han prefekt på institutionen för data- och systemvetenskap på Stockholms universitet.

Uno Fors

Uno Fors

– AI har i dag kommit hyfsat långt i att tolka tandröntgenbilder. Om några år kommer det att introduceras på mottagningar.

Det kan handla om att hitta en begynnande karies, att i tre dimensioner tolka röntgenbilder för att placera ett implantat eller att hitta en käkfraktur.

Samtidigt ligger AI inom tandläkarfältet efter.

– Tandvården har mindre resurser än medicinen, är mindre digitaliserad och splittrad på många privata kliniker jämfört med regionernas mer centraliserade vård.

“Ett AI kan göra fel. Systemet är bara så bra som det blivit programmerat och upplärt.”

IADR (International Association for dental Research) och fokusgruppen AI4H (Artificial Intelligence for Health) har nyligen publicerat en artikel i Journal of dentistry med en checklista på 31 punkter för de som planerar AI-forskning inom tandvård eller läser om det. Många AI-studier inom medicin har brister i design och reproducerbarhet och det går att ifrågasätta om de är till praktisk nytta, menar artikelförfattarna. Uno Fors håller med.

– Framför allt är det extremt viktigt att AI-systemet kan visa för användaren hur det kommit fram till en viss slutsats, att det är ett Explainable AI (XAI).

Han skulle själv som kliniker inte vilja använda ett system som inte kan förklara hur och varför det rekommenderar den ena eller andra diagnosen eller behandlingen.

– Ett AI kan göra fel. Systemet är bara så bra som det blivit programmerat och upplärt.

Integritet är viktigt

Artikelns lista på 31 punkter är lite väl lång, tycker Uno Fors. Man kommer inte hinna kolla alla. Många är dessutom allmänna forskningstips. Utöver vikten av att kunna förklara slutsatser tas integritetsaspekter upp. Det är en fråga Uno Fors är engagerad i.

– Den stora utmaningen för AI-forskning inom medicin är bristen på stora dataunderlag för systemen att träna på. I Sverige är skyddet så strikt att data ofta inte lämnas ut alls.

Han inskärper att integritet är viktigt, men menar att data kan lämnas ut på ett säkert sätt som inte utlämnar individer, till exempel genom att automatiskt avidentifiera eller pseudonymisera allt.

Automatiserat beslutsstöd

En annan viktig fråga att ställa sig när man stöter på ett AI-system är hur det har blivit upplärt.

– Det är viktigt att veta om man använt en så kallad “supervised” träningsmodell och hur den i så fall tränats.

I framtiden tror Uno Fors att AI skulle kunna användas som ett automatiserat beslutsstöd för kliniker.

– Som att systemet känner av att ”nu har du behandlat detta tillstånd på tio olika sätt, men när du gjorde så här gick det bäst”.

Tolka bilder på munslemhinnan

Uno Fors är också entusiastisk över AI:s möjligheter som stöd till att tolka bilder på munslemhinnan.

– Munslemhinnan är svår att tolka för en vanlig tandläkare och här kan man upptäcka tidiga tecken på kroppsliga sjukdomar. Och här tittar sällan läkaren.

Tre viktiga frågor när du möter AI
  • Kan systemet förklara sina slutsatser?
  • Hur har systemet tränats upp?
  • Vilket dataunderlag har systemet tränat på?

Källa: J Dent; Schwendicke et al

Text: Anja Castensson

Dela artikeln

Andra artiklar i temat "Riksstämman 2021"

Tandvården får nya riktlinjer

SOCIALSTYRELSEN Nya nationella riktlinjer för tandvård börjar gälla 28 september. All tandvård omfattas nu och riktlinjerna vänder sig mer till beslutsfattare än tidigare.
20 sep 2021

Smärtskola kan hjälpa unga

Smärta En digital smärtskola för ungdomar med käksmärtor har testats i ett pilotprojekt och fått positiv respons av patienterna. Nu vill skaparna sprida den till bland annat allmäntandläkare.
21 sep 2021

Matti Sällberg: Vaccinet tar all hans tid

Porträttet Matti Sällberg är laboratorieforskaren som ville komma närmare patienterna genom att bli tand­läkare. Under flera år kombinerade han tandläkar­arbetet med forskning. I dag tar jakten på ett coronavaccin all hans tid.
2 sep 2020
Plusmaterial

Bengt Hasséus: Tandläkare kan rädda liv

Porträttet Bengt Hasséus, docent i oral medicin, har ägnat sin forskar­karriär åt att förstå hur immunsystemet reagerar i förstadier till cancer. Han vill att Sveriges tandläkare och tandhygienister i ännu större utsträckning än i dag ska se sig som en del av hälso- och sjukvården.
18 nov 2020
Plusmaterial

AI: Upplärd maskin hittar karies

Karies AI-systemet har tränat på tusentals röntgenbilder. Nu hittar den så gott som alla kariesangrepp på egen hand.
19 nov 2019

Michael Braian: Totalt digitalt

Metod Med digital protesteknik kan patienter med ömmande skavsår bli ett minne blott. Efter bara två besök kan patienten få en helprotes med mycket bra passform.
29 jul 2019
Plusmaterial

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch