Benskörhet går att förutspå
Grethe Jonasson, forskare i Borås, visar Charlotta Elleby, tandläkare på Folktandvården Stockholms sjukhem (i mitten) och Emily Johansson, tandläkare på Folktandvården Jakobsberg, hur man ser skillnad på normalt och glest ben.

Benskörhet går att förutspå

OSTEOPOROS 21 feb 2014
Dela artikeln
Benskörhet kan upptäckas med hjälp av tandvårdens röntgenbilder. Nu testas metoder som gör det möjligt för tandläkare att förutspå risken för benfrakturer.

Hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män förväntas få minst en benskörhetsfraktur under sin livstid.

I dag upptäcks osteoporos oftast först när man får ett benbrott eller fraktur i exempelvis en handled, höft, kota eller överarm i samband med en mindre olycka. De flesta frakturer kommer långt upp i åldern, men det går att förebygga eller behandla osteo­­poros dessförinnan – om de som ligger i riskzonen upptäcks i tid.

– Kalcium, D-vitamin och motion kan öka bentätheten märkbart på fem år hos kvinnor mellan 45 och 55, säger Grethe Jonasson, tandläkare i Borås som forskar om osteoporos. Hon disputerade i ämnet 2005.

Hjälper livsstilsförändringar inte tillräckligt går det att medicinera.

– Just nu använder läkarna i första hand bisfosfonater, som hämmar nedbrytningen av benet, men bättre me­diciner har utvecklats som stimulerar benbildningen.

 

Benskörhet uppstår när benceller bryts ner snabbare än de ersätts. Djurförsök har visat att alveolarprocessen i underkäken ger den snabbaste benomsättningen i kroppen. Näst snabbast är benomsättningen i överkäken.

– Omsättningen av benet går alltså sannolikt fortare i käkarna än i resten av kroppen hos vuxna. Därför kan tandläkare vara först att upptäcka att det finns en obalans, säger hon.

På sikt bör tandläkare rutinmässigt undersöka bentätheten hos sina patienter, anser Grethe Jonasson.

– Tandläkare tar regelbundet röntgenbilder på friska patienter. Bilderna visar det trabekulära käkbenet där osteoporos syns först.

Finns andra fördelar

Att förutspå risken för framtida benbrott förutsätter att röntgenbilderna som tas visar tillräckligt mycket ben, och att tandläkare lär sig se skillnaden mellan glest och tätt ben, alternativt lär sig använda ett dataprogram som mäter det.

Man tjänar mycket på att titta på bentätheten – inte bara om man misstänker osteoporos och ökad frakturrisk, anser Grethe, och ger några exempel på när det kan vara en fördel.

– Är benet tätt är det mycket svårare att extrahera, och det behövs mer bedövning än hos patienter med glest ben.

– Om man ska genomföra tandreglering på en vuxen kan man tänka på att det går långsammare att flytta tänder hos en patient med tätt ben. Har man i stället en patient med glest ben får man undvika att använda för mycket kraft.

Bentäthet spelar också roll vid implantatbehandling.

– En gles benstruktur innebär att man bör vänta längre innan implantatet belastas.

Är benet tvärtom tätt får man tänka extra på att det krävs ordentlig kylning när man borrar.

Studier pågår

Grethe Jonasson och tandläkare vid Akademiskt centrum för äldretandvård i Stockholm samt Folktandvården Jakobsberg strålade samman i Stockholm i januari för att diskutera hur nya forskningsstudier ska läggas upp.

En pilotstudie med 200 äldre patienter på Jakobsbergs sjukhus, Stockholms sjukhem och på Ekerö har just påbörjats för att ta reda på om det är praktiskt genomförbart att bedöma benkvalitet på vanliga kliniker.

I nästa steg planeras en retrospektiv studie där tandläkarna som medverkar kommer att utgå ifrån personer 70 år och äldre som har fått frakturer till följd av osteoporos. Sammanlagt ett par tusen patienter kommer att ingå i studien.

Patienterna identifieras med hjälp av Svenska frakturregistret. Genom att titta på folktandvårdens gamla röntgenbilder ska man försöka se om frakturrisken hade gått att förutspå.

En annan studie ligger också i startgroparna. Benkvaliteten hos kvinnliga patienter 50 år och äldre kommer att bedömas genom att granska dentala röntgenbilder som ändå tas i samband med vanliga besök. Det tar några minuter extra per patient. Studien kommer att pågå i kanske tio år.

I studierna tittar man på den trabekulära benstrukturen i underkäken, helst mellan premolarerna. Dels görs en visuell bedömning, dels en med hjälp av programmet Jaw-x, som mäter hålrummen i benet.

”Börja träna nu”

– En erfaren tandläkare behöver kanske inte använda programmet, men då blir det en subjektiv bedömning av bentätheten. Enkelheten i att använda ett färdigt program är en stor fördel, säger Grethe Jonasson.

Hon tycker att intresserade tandläkare redan nu kan börja träna upp förmågan att se skillnad på patienter som riskerar frakturer och de som inte gör det.

– Många äldre kvinnor behöver kanske medicinering. Därför är det bra att samarbeta med läkare.

Hos kvinnor börjar ofta osteoporos i övergångsåldern. Minskningen av östrogenet gör att benet bryts ner fortare. Efter fem, sex år kommer processen oftast i balans igen.

– Kvinnor som får östrogen i övergångsåldern har cirka tio procent bättre bentäthet, men bröstcancerrisken ökar i stället.

Testosteron och anabola steroider bygger upp benet.

– Gamla kvinnor med höftfrakturer kommer igång snabbare om de får anabola, men det är förstås något kontroversiellt, berättar Grethe Jonasson.

– Många män får också större benförlust, men det kommer 10, 15 år senare, och inte lika kraftigt. Hos en del män kan det bli tvärtom, bentätheten ökar i stället.

Frakturrisken ökar alltså med åldern, särskilt för kvinnor. Även yngre personer med anorexi har en ökad risk för osteoporos.

 

Läs mer: Behandlingsprinciper för olika läkemedel vid osteoporos, Ulf Lerner och Dan Mellström, Tandläkartidningen nummer 11 2012.

Osteoporos

Osteoporos (benskörhet) uppstår när mer ben bryts ner än vad som bildas.

Sjukdomen kan förebyggas med hjälp av fysisk aktivitet samt tillräckligt mycket kalciumrik mat och D-vitamin.

Osteoporos upptäcks i dag oftast först vid benbrott.

När sjukdomen är så svår att den orsakar frakturer, behandlas den ofta med bisfosfonater.
Kön, ålder och ärftlighet är viktiga faktorer.

I 70-årsåldern har drygt var tredje kvinna och var sjätte man osteoporos.

Rökning, hög alkoholkonsumtion, vissa läkemedel (exempelvis kortison och heparin) och vissa sjukdomar (till exempel ledgångsreumatism, anorexi, överkänslighet för gluten, sköldkörtel- och bisköldkörtelsjukdom) ökar risken.

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Anna Rut Fridholm

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch