Björnars tandsten avslöjar människans användning av antibiotika
I studien ingick ungefär 60 prover från björnar från tidsspannet 1842–2016. Foto: Katerina Guschanski

Björnars tandsten avslöjar människans användning av antibiotika

Forskning 27 sep 2021
Dela artikeln
Tandsten hos brunbjörnar visar att nivåerna av antibiotikaresistens har ökat i naturen mellan 1950- och 1990-talet. Men resistensen hos björnarna har sjunkit under de senaste 20 åren.

Genom att analysera kalk­avlagringar från tänderna hos brunbjörnar i naturhistoriska museisamlingar har forskare kunnat se att nivåerna av antibiotika­re­si­stens har ökat i naturen från 1950-talet och fram till 90-talet, vilket sammanfaller med ökad användning av antibiotika i medicin och jordbruk. Men forskarna kunde också se att resistensen hos björnarna gått ner de senaste 20 åren.

Studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology är den första som använder historiska museisamlingar för att följa antibiotikans effekter under hela den tidsperiod som människan använt sig av det. Det är forskare från Uppsala universitet, NTNU (Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet) och Naturhistoriska riksmuseet som ligger bakom studien.

Antibiotika och resistenta bakterier

Antibiotika och resistenta bakterier, till exempel från sjukhus, kan komma ut i omgivningen via vattenreningsverk och spridas långa sträckor med vatten och vind. Därefter kan de plockas upp av vilda djur, vilka i sin tur kan överföra resistenta bakterier till män­niskor vid friluftsliv
eller jakt.

Forskar­na bakom studien har använt prov från museisamlingar för att analysera förändringar i bakteriefloran som finns i munnen hos vilda djur och bevaras som tandsten. I studien ingick ungefär 60 prover från björnar från tidsspannet 1842–2016.

”Det tyder på att spridningen av resistenta bakterier och antibiotika i miljön är väldigt omfattande.”

Forskarna hade väntat sig att hitta mer gener för antibiotikaresistens hos björnar som levde i Sveriges mer tätbefolkade områden. Men till deras förvåning kunde de inte se något sådant samband.

– Vi hittade liknande nivåer av antibiotika­resistens hos björnar från avlägsna områden som hos björnar som levt nära män­niskor. Det tyder på att spridningen av resistenta bakterier och antibiotika i miljön är väldigt omfattande, säger Katerina Guschanski, studiens seniora författare och verksam vid Uppsala Universitet och University of Edinburgh.

I Sverige förbjöds användandet av antibiotika i jordbruket i mitten av 1980-talet, och 1995 introducerades ett nationellt strategiskt program mot antibiotikaresistens i medicin. Dessa åtgärder verkar ha fått effekt. Munbakterier från björnar födda efter 1995 visar låg antibiotikaresistens, men inte så låg som hos björnar som levde innan människan började massproducera antibiotika på 1940-talet.

Källor

Uppsala Universitet
Curr Biol; Brealey et al

Text: Hilda Zollitsch

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch