Debatt: Kunskapsprovens resultat – alarmerande läsning
Den hjälp som tandläkare utbildade utanför EU/EES får av involverade universitet i jämförelse med svensk­studerande är praktiskt taget lika med noll, skriver Jan-Åke Blomqvist. Foto: Colourbox

Debatt: Kunskapsprovens resultat – alarmerande läsning

Debatt 28 okt 2019
Dela artikeln
Hur kunde det gå så snett? Är det verkligen någon som tror, att tandläkare utbildade utanför EU/EES till 96 procent är odugliga tandläkare?

Tre år har runnit iväg sedan det nya kunskapsprovet infördes för tandläkare utbildade utanför EU/EES, ett prov som utformas och genomförs av Karolinska Institutet (KI). För det erhåller KI nästan fem miljoner för enbart år 2019, enligt överenskommelsen mellan Socialstyrelsen och KI.

Resultatet på det teoretiska och praktiska provet för perioden 1 juli 2016–30 juni 2019 är en nattsvart läsning. För att få fortsätta på det så kallade snabbspåret, måste den prövande vara godkänd på både det teoretiska och det praktiska provet. Av 608 tandläkare/individer har endast 27 (4 procent) klarat både det teoretiska och praktiska provet. Av dessa 27 har 21 (3,5 procent av 608) fått legitimation. 587 (96 procent) har alltså inte klarat både det teoretiska och praktiska provet. Statistiken har erhållits från KI och Socialstyrelsens behörighetsavdelning (antalet legitimerade).

“Tänk om resultatet för svenskstuderande på tandläkarprogrammet vore detsamma. Vilket ramaskri det skulle bli.”

Tänk om resultatet för svenskstuderande på tandläkarprogrammet vore detsamma. Vilket ramaskri det skulle bli. Inblandade universitet skulle omedelbart lägga om sin utbildning, annars skulle deras ekonomiavdelningar slå bakut. Statsanslagen bygger nämligen på både kvantitet (får betalt per heltidsstuderande) och kvalitet (får betalt efter hur många poäng den heltidsstuderande presterar per läsår). Det betyder i praktiken att universiteten måste anstränga sej till det yttersta för att motverka avhopp, ha duktiga pedagoger som hjälper de studerande löpande och vid tentamina och så vidare. Den hjälp som tandläkare utbildade utanför EU/EES får av involverade universitet i jämförelse med svenskstuderande är praktiskt taget lika med noll.

På Blekinge folkhögskola gick en tandläkare/käkkirurg som blev klar med svenska som andraspråk den 3 oktober 2017. Han har 23 års praktik från krigets Syrien och sannolikt en klinisk kompetens som inte går att hitta i Sverige. Han har inte kunnat skriva kunskapsprovets ”fria” försök någon gång på grund av platsbrist, då KI:s anmälningsfunktion har stängts ner efter 5–10 minuter efter anstormningen av sökande. Även kompletteringsutbildningen i Malmö med sina tio platser (totalt 46 i hela Sverige) har han sökt, men inte kommit med. Han kommer längre och längre bort från sitt yrke och svenska språket. Efter fem år i Sverige jämför han numera sin socioekonomiska status med tiggarnas utanför våra köpcentrum. Får jag inte chansen i Sverige snart, säger han, så flyttar jag till Qatar. Där har han legitimation som specialist i käkkirurgi.

“Är du tandläkare gäller det att hålla kunskaperna vid liv och lära nytt. Det vet alla.”

Att få höra om tandläkares vardag utan språkträning, praktikplats, plats till kunskapsprov eller kompletteringsutbildning – eller ens något jobb alls att gå till – är upprörande och direkt stötande. Är du tandläkare gäller det att hålla kunskaperna vid liv och lära nytt. Det vet alla.

Jan-Åke Blomqvist

Svensklärare samt studie- och yrkesvägledare på Blekinge folkhögskolas snabbspår(avslutades i juni 2019)

Gunilla Sandborgh Englund svarar:

“Vår uppgift är att säkra att målen uppfylls”

Karolinska Institutet har sedan år 2017 genomfört Kunskapsprov för tandläkare med examen utanför EU/EES (KP) i sin nuvarande form, på uppdrag av Socialstyrelsen. I uppdragstexten framgår att ”KP syftar till att testa av de kvalifikationer som krävs för utövandet av yrket, det vill säga utifrån examensmålen” [Socialstyrelsens uppdragsförfrågan om kunskaps- och lämplighetsprov (dnr 10.4-26060/2015)].

KP är uppdelat i en teoretisk och en praktisk del. Efter en inledande fas med varierande tidsgränser gäller sedan halvårsskiftet 2019 att de prövande kan delta tre gånger på varje del och hela KP ska avslutas inom en femårsperiod (Socialstyrelsens beslut). För att få delta i den praktiska delen måste först den teoretiska delen vara godkänd.

Arbetsgruppen arbetar systematiskt med proven, och de utformas för att svara mot målen för svensk tandläkarexamen enligt högskolelagen (HSF 993:100). KP utarbetas i samarbete med ämnesföreträdare i de utbildningsämnen som ingår i tandläkarprogrammet. Patientsäkerhetsaspekter har en central plats i proven.

Inför varje teoretiskt provtillfälle granskas provet av en panel som inte varit involverade i framtagandet, bestående av tandläkare vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet. Svårighetsgraden bedöms fråga för fråga, och detta material utgör underlag för att beräkna gränsen för godkänt för varje enskilt teoretiskt provtillfälle. Den teoretiska delen av KP ges tre gånger per år.

“Vi önskar att det var fler som blev godkända, men vår uppgift är att säkra att deltagaren uppfyller målen för svensk tandläkarexamen.”

Det praktiska provet är utformat för att säkerställa den manuella förmågan samt bemötande och kommunikation. Den praktiska delen av KP ges två gånger per år. Det sker nu i ett nationellt samarbete där Malmö universitet ingår, som hittills har genomfört ett praktiskt provtillfälle.

Det är riktigt att andelen godkända i proven är relativt låg. Vi kan se att en del deltagare har otillräckliga språkkunskaper för att klara det teoretiska provet och också för att klara av de moment i den praktiska examinationen som innefattar kommunikation.

Statistik kan vara missvisande och vi vill korrigera de uppgifter som återfinns i inlägget. Totalt har 352 unika individer deltagit i den teoretiska delen av KP fram till mars 2019, varav 112 fått godkänt resultat. Sammanlagt 103 unika individer har genomfört den praktiska delen fram till augusti i år, varav 41 erhållit godkänt resultat.

Vi önskar att det var fler som blev godkända, men vår uppgift är att säkra att deltagaren uppfyller målen för svensk tandläkarexamen, en mycket viktig uppgift som tas på största allvar. Kvalitetssäkringsarbete pågår kontinuerligt och vi startar också ett forskningsprojekt som kommer att belysa KP ur flera perspektiv.

Mer information om KP återfinns på vår webbsida. Här finns också samtliga teoretiska prov som har getts och vi rekommenderar gärna läsarkretsen att titta på proven.

Vi välkomnar de initiativ som har tagits för att hjälpa deltagarna att förbereda sig för kunskapsprovet. Förutom att göra sig bekanta med KP via vår webbsida finns nu också TAK, digital utbildningsplattform för utländska tandläkare.

KP är viktigt för deltagarna, för institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet, för svensk tandvård och för patienterna.

Gunilla Sandborgh Englund

Professor vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.