Dyrt med tandvård vid whiplash
Tandläkare kan ofta hjälpa patienter med käkbesvär efter whiplash, men det kan bli dyrt för patienten. Foto: Johan Gunséus

Dyrt med tandvård vid whiplash

Forskaren 5 feb 2019
Dela artikeln
Tandvården kan ofta lindra käkbesvär i samband med whip­lash­skador, men många patienter avstår från vård efter­som de måste betala en stor del av kostnaden själva, enligt Ewa Lampa, bettfysiolog och forskare i Umeå.

Whiplashtrauman är vanliga i Sverige. Runt 30 000 personer drabbas varje år, uppskattar Ewa Lampa. Det sker framför allt vid bilolyckor i tätorter, men kan också uppstå i samband med exempelvis idrotts- eller fall­olyckor.

Ewa Lampa
Ålder: 62 år.
Arbete: Specialist i bettfysiologi på Region Västerbottens avdelning för klinisk oral fysiologi.
Utbildning: Tandsköterskeutbildning, Luleå, 1977. Tandläkarexamen, Umeå, 1987. Specialist i bettfysiologi, Umeå, 2007. Doktors­examen, Umeå, 2018.
Familj: Två vuxna barn, mamma och bröder med familjer.
Fritid: Forskning, träning, umgänge med familj och vänner, silversmide.

De flesta får ont i nacken inom de första dygnen efter ett whiplashtrauma. Andra symtom kan vara nackstelhet, huvudvärk och yrsel.

Det är också ganska vanligt med smärta i käkar och ansikte tidigt efter ett whiplashtrauma, och tuggfunktionen kan vara nedsatt redan då, berättar Ewa Lampa, som lade fram en doktorsavhandling om smärta och dysfunktion i käke och nacke efter whiplashtrauma i november förra året.

Resultaten var oväntade.

– Vi trodde att käkbesvär utvecklades först med tiden, men en tredjedel av patienterna i min studie hade ont i käke och ansikte redan inom en månad efter traumat.

Vid ett tuggtest rapporterade framför allt de med svårare nackdysfunktion oftare trötthet och smärta.

Tusentals personer i landet får varje år någon form av käksmärta eller käkfunktionsstörning (temporomandibulär dysfunktion, TMD) till följd av whip­lash­trauma.

“De är svårbehandlade, men vi kan ofta lindra deras käkbesvär och en del kan även bli besvärsfria.”

– Det är vanligt med whip­lash­trauma. De här patienterna finns ute i allmäntandvården, ofta bland dem som kommer med smärta och käkfunktionsstörningar, konstaterar Ewa Lampa.

Whip­lash­skadade med TMD är en underbehandlad patientgrupp.

– De är svårbehandlade, men vi kan ofta lindra deras käkbesvär och en del kan även bli besvärsfria.

Ett hinder för god vård är att det kan bli dyrt för patienten att ta upp sina besvär inom tandvården.

Upptäcks inom tandvården

– Många avstår nog vård på grund av att det kostar för mycket pengar. Det kan vara en stor utgift, speciellt om man är sjukskriven.

Paradoxalt nog kan whip­lash­trauma hos en del personer upptäckas först inom tandvården. Det finns nämligen patienter som aldrig har sökt sjukvård för sina besvär.

– Kanske har de inte förstått att det kan finnas ett samband mellan symtom och ett nacktrauma eller så har de trott att smärtan skulle gå över, säger Ewa Lampa.

Så hittar du patienter med TMD

Därför bör patienter som tandvården identifierar med smärta och andra besvär efter ett nacktrauma uppmanas att ta kontakt med sjukvården om de inte redan har gjort det.

För att hitta patienter med TMD till följd av whip­lash­trauma gäller det först och främst att identifiera dem. Ewa Lampa rekommenderar att det görs genom att ställa samma enkla screeningfrågor som används generellt på många håll i landet.

  1. Gör det ont i tinningen, ansiktet, käklederna eller käkarna en gång i veckan eller oftare?
  2. Gör det ont när du gapar eller tuggar en gång i veckan eller oftare?
  3. Har du låsningar eller upphakningar i käken en gång i veckan eller oftare?

Om patienten svarar ja på den första eller andra frågan, ta reda på om personen har varit med om trauma mot nacken.

Om svaret är ja, har patienten även smärta i andra delar av kroppen? Det gör i så fall problemet mer komplext och inverkar på bedömningen och prognosen.

Smärtpatienter är känsliga

Många whip­lash­patien­ter kan behandlas för smärta och käkfunktionsstörningar inom allmäntandvården, men Ewa Lampa rekommenderar att allmäntandläkare har det i åtanke att remittera till en bettfysiolog om patienten har mycket ont, har haft ont länge eller om det är en komplex smärtproblematik.

Ett annat tips är att tänka på att patienter med långvarig smärta kan vara extra känsliga. Det gäller att se till att de har ett bra stöd för nacken när de ligger i behandlingsstolen. Det är också viktigt att vara extra noggrann när man exempelvis ska slipa in en bettskena.

Risk för kroniska besvär

Det är vanligt att patienter som har drabbats av whip­lash­trauma får kvarstående problem.

– Upp till hälften har långvariga besvär, framför allt smärta i nacken. Av dessa patienter uppger ungefär en fjärdedel även smärta och funktionsstörningar i käkar och ansikte. Dessutom kan de ha nedsatt tuggförmåga och störd koordination mellan käke och nacke.

Av dem som hade käksmärta tidigt, hade två tredjedelar även besvären efter två år, visar Ewa Lampas forskning.

Graden av smärta spelade också roll. De som hade mycket ont i nacken kort tid efter olyckan hade större risk för kroniska besvär.

Vill hitta patienterna tidigt

Ewa Lampa är specialist i bettfysiologi och arbetar på specialisttandvården inom Region Västerbotten. Hon söker forskningsmedel och hoppas kunna fortsätta forska nu när doktorsavhandlingen är klar.

Hon vill se om det går att hitta faktorer för att tidigt kunna identifiera vilka personer som riskerar att ha kvar smärta i käke och ansikte lång tid efter whip­lash­traumat.

– Jag har även mer data att ta hand om, till exempel från de kliniska undersökningarna, berättar hon.
Janet Suslick

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Foto: Johan Gunséus

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch