Ballonger, vimplar och fluormuggar. På Mynttorget i Stockholm vimlar personal från folktandvården i Stockholm. De firar att folktandvården fyller 80 år med att erbjuda fluorskölj, tandborstar och råd om munhälsa till förbipasserande.
Gunilla Swanholm
– Det är i dag exakt 80 år sedan man fattade beslutet om en offentligt finansierad tandvård, framför allt för barn. Tandhälsan på den tiden var katastrofal, till exempel kunde barn inte komma till skolan på grund av svåra infektioner och värnpliktiga togs periodvis ur tjänst eftersom de hade sådana besvär från munnen. Därför var det ett jätteviktigt beslut, säger Gunilla Swanholm, tandvårdschef i Uppsala.
Hon poängterar att det uppdrag folktandvården fick då och fortfarande driver är ett befolkningsuppdrag.
– Det är vi väldigt stolta över. Man insåg att någon behövde ha det övergripande ansvaret för de kollektiva insatserna. Vi tar hand om alla patienter som efterfrågar akut tandvård och har ansvar för att att det finns ett tandvårdsutbud inom rimliga avstånd för alla medborgare.
Tandläkarbrist på 30-talet
Hon berättar också om hur dåtidens tandvård var väldigt ojämlik och berodde av man hade en tillräcklig inkomst för att finansiera sin tandvård och hade nära till tandläkaren.
– Tandläkarna fanns framför allt i de stora städerna. Det fanns inte så många tandläkare på 30-talet och tandläkarutbildningen i Stockholm var ganska nystartad. Så en utmaning under de här 80 åren har varit att bygga upp och förbättra utbildningen.
”I dag har vi bland den bästa tandhälsan i världen.”
En annan utmaning har varit att hitta metoder att få ner mängden karies.
– Det var egentligen inte förrän på 60-talet som man kom underfund med fluorens effekt och kunde komma ut och jobba förebyggande.
Den stora utmaningen i dag säger hon är bemanningen. Det är svårt att rekrytera, framför allt på mindre orter i glesbygden. Bristen på personal minskar möjligheterna att erbjuda vård till alla som efterfrågar det.
– I dag vill vi föra ut budskapet till våra politiker att det behövs en utbyggnad av utbildningarna för både tandläkare och tandhygienister. Annars riskerar vi att rasera det vi har byggt upp. I dag har vi bland den bästa tandhälsan i världen.
1924 fattade riksdagen ett beslut om att tillsätta en utredning om tandvård för hela folket.
1938 infördes Folktandvården, i första hand för barnen, för att sedan byggas ut i etapper och nya yrkesgrupper tillkom, framförallt tandhygienisterna på sextiotalet.
I dag får nästan alla barn, och ungefär två av fem vuxna sin tandvård genom Folktandvården.
I Sveriges Tandläkareförbunds tidning (numera Tandläkartidningen) upptas de fyra första numren 1938 nästan helt av införandet av folktandvård.
- I årets första nummer publicerades tandläkarorganisationernas yttrande kring förslaget om allmän folktandvård. Bland annat hade man synpunkter på att 14 år föreslagits som övre gräns för barntandvård, man tyckte att folktandvården i första hand skulle vara till för sämre bemedlade personer och att dessa borde få lindring av sina tandvårdskostnader. Man hade också synpunkter på till exempel distriktsindelningen, arbetsvillkor, taxa, finansiering och inspektion.
- I nummer två och tre kunde man läsa Kungl. Maj:t propositioner, riksdagsmotioner i folktandvårdsfrågan och yttranden från olika remissinstanser.
- I nummer fyra publicerades riksdagsbeslutet som togs den 25 maj 1938. I tidningen fanns också ritningar över hur de nya klinikerna skulle se ut.
- I årets övriga fyra nummer fanns betydligt mindre material om folktandvården, men totalt utlystes tjugo tandläkartjänster och lika många tandskötersketjänster till tolv folktandvårdskliniker i Södermanlands och Östergötlands län.
- I nummer åtta beskrev tidningens utgivare Axel Kjellberg hur läget såg ut i landets 25 landsting, och konstaterade att endast tre gjort en fullständig plan.
Källa: Folktandvården, Sveriges Tandläkareförbunds tidning årgång 1938
