Full fart för miljön
Miljöambassadören Eva Ruthman, inköpsansvarig Ann-Katrin Mützell och klinikchefen Ingela Bergqvist har varsin viktig roll i klinikens miljöarbete. Foto: Anna Norberg

Full fart för miljön

Miljöarbete 11 jun 2019
Dela artikeln
Med engagemang, samarbete och snabba kommunikationsvägar har Folktandvården Norrtälje bra fart i sitt miljöarbete. Till exempel återvinner man allt så långt det är möjligt, och byter till biobaserade engångsmaterial.

På Ingela Bergqvists skrivbord ligger en stapel med sönderklippta utskrifter. Men det är ingen dokumentförstörare som har gått fram här.

Ingela Bergqvist

Ingela Bergqvist

– Jag använder dem att anteckna på.

Baksidan på en gammal utskrift blir alltså en ny produkt. Det kan verka enkelt, men ger en föraning om hur folktandvårdskliniken i Norrtälje arbetar miljösmart. Det verkar ligga i luften här.

Ingela Bergqvist är klinikchef och berättar om personalens engagemang och den stolthet som finns över miljöarbetet. Till exempel har det gett eko i den lokala pressen.

– Vi behöver göra allt vi kan för att minska användningen av fossilbaserat material. Min roll är att uppmuntra idéer och hålla mig à jour med allt som händer.

Engångsförkläden av förnybar plast

Kanske började miljöengagemanget redan på 80-talet när man på eget bevåg började sortera avfall. Och det har fortsatt med att till exempel byta ut plastmuggarna till pappmuggar. Men sedan i höstas finns ett starkare driv i miljöarbetet.

Ann-Katrin Mützell

Ann-Katrin Mützell

Tandsköterskan Ann-Katrin Mützell kommer in med en förpackning engångsförkläden. Hon tar fram och skakar ut ett transparent förkläde. Den tunna plasten prasslar och känns som vilket engångsförkläde som helst. Det är också tillverkat av den vanligt förekommande plasten polyeten. Det speciella med förklädet är att råvaran är förnybar, vilket ger lägre klimatutsläpp.

Ann-Katrin Mützell är inköpsansvarig och arbetar med att hitta alternativa och mer miljövänliga produkter där det går. Det första försöket med att byta ut engångsförkläden gick inte så bra. Förklädena var gjorda av sockerrörsplast, men kom på en rulle som inte passade i klinikens hållare för förkläden.

Mindre klimatpåverkan

– Vi testar nya produkter i det löpande arbetet, och tog hem ett mindre parti för att se om de gick att jobba med. Det måste även fungera praktiskt. Vi har även bytt ut våra sugar till en sort i biobaserad plast, säger hon.

Priset för de biobaserade produkterna är högre: 89 öre per förkläde jämfört med 46 öre tidigare, och sugarna kostar mer än dubbelt så mycket som tidigare. Men det sockerrörsbaserade förklädet har tre gånger mindre klimatpåverkan.

Ann-Katrin Mützell hoppas att fler ska börja köpa in produkterna och att det kan ge ett lägre pris. Så fungerade det till exempel när hela Region Stockholm gick över till nitrilhandskar i stället för att använda vinylhandskar. I början var nitril dyrt men sedan sjönk priset.

“Vi tar fram små mängder, och endast det material som behövs.”

Kliniken arbetar också med att inte ha för stora lager, så att inget ska behöva kastas, och att minska förbrukningen av engångsmaterial per patient.

– Vi tar fram små mängder, och endast det material som behövs. Tidigare dukade vi upp med allt.

– Vi följer upp hur mycket engångsmaterial vi använder, det gäller även hur ofta man byter handskar och förkläde, säger Ingela Bergqvist.

Hon påpekar att det aldrig får bli en kompromiss med hygienreglerna. Ibland säger reglerna att man ska använda plastförkläde även i situationer där det kan kännas onödigt, men patienten måste alltid känna sig trygg.

Ersätter tidlappar med sms

De kommer också att börja byta ut de plasttandborstar de delar ut till patienterna mot bambuborstar, och försöker att minska antalet pappersutskrifter genom att till exempel ersätta alla tidlappar med sms och att man måste logga in på skrivaren för att skriva ut. Även ­flödet av kläder är optimerat så att förrådet ska vara precis lagom stort och allt används.

– Någon behöver ha koll på beställningar, så att materialet inte tar slut. Att jag som inköpsansvarig har tid för detta är en förutsättning för att det ska fungera. Jag går igenom förråden varje vecka, och har hjälp av andra kolleger, säger Ann-Katrin Mützell.

Hon är med i folktandvårdens inköpsnätverk och ser att det nu kommer många nya material. Folktandvården håller på att fasa ut farliga material och ämnen, och så snart det kommer ett alternativ byter man. Det handlar om både miljö och hälsa.

Eva Ruthman

Eva Ruthman

Tandsköterskan Eva Ruthman är klinikens miljöambassadör och ingår i ett miljönätverk inom Folktandvården Stockholm. Hon har en spetsutbildning inom miljö och hållbarhet, och kan ta stöd av miljöstrategen på huvudkontoret, som bland annat letar alternativa, mer miljövänliga material.

– Vi på kliniken kan komma med egna idéer om vad vi vill göra. Här är många till exempel vana vid att sortera förpackningar hemma och har ett engagemang för miljö­frågor, säger hon.

– Vi som jobbar här tycker inte att det känns bra att slänga plast. Miljöfrågorna ­ligger också i tiden, säger Ingela Bergqvist.

“När man börjar sortera märker man hur mycket det är.”

Inköp i den ena änden och återvinning i den andra. I miljörummet visar Eva Ruthman alla tydligt uppmärkta kärl för att sortera olika typer av avfall.

– Det ska vara lätt att göra rätt. Vi är ju en stor klinik där det finns ganska gott om utrymme för att hantera avfall, men jag har även jobbat på en liten privat klinik där vi gjorde om det gamla mörkrummet till miljörum. När man börjar sortera märker man hur mycket det är, säger Eva Ruthman.

Kliniken lämnar även it‑utrustning för återanvändning när den inte längre kan användas. Genom att återanvända en dator gör man en miljöbesparing på över 100 kg koldioxid och minskar användningen av farliga kemikalier.

Hitta smarta lösningar

Eva Ruthman tipsar också om att använda en innerpåse i burkar där man samlar upp sugslangar som kan innehålla amalgam, så att själva burken kan användas igen.

– Vi behöver hitta smarta lösningar. Och jag tycker att vi är duktiga på att gå in till varandra i olika team och fråga ”hur gör ni med detta”, säger Eva Ruthman.

Förutom att personalen har engagemang, kunskap och tid för miljöarbetet, behöver kommunikationen med klinikledningen fungera väl.

– Vi tog till exempel snabbt beslut om att byta förkläden. Det fungerar bra eftersom vi alla är på plats, säger Ingela Bergqvist.

Intraoral skanning

Närmast i tur för klinikens miljöarbete är att jobba med intraoral skanning. Strax före jul hade de utbildning i tekniken och det har tagits emot väl av personalen. Tre test-team är nu igång med tekniken.

– Alla tycker att det är jättekul. Det är bättre för patienten, och vi be­höver inte använda avtrycksmaterial och skicka avtryck med post, säger Ingela ­Bergqvist.

Hon medger att det inte alltid är lätt att göra förändringar i verksamheten, framför allt i en miljö med tidspress.

– Vi måste tänka långsiktigt. Den tid vi sätter av i dag får vi tillbaka i framtiden. Och ibland måste man helt enkelt bestämma att ”så här gör vi”. Vi försöker fokusera på ”vad bra det blir”, snarare än att komma med pekpinnar.

“Det hål som inte behöver lagas är ju det mest miljövänliga.”

– Men vår viktigaste insats för en hållbar framtid är tandhälsa. Det hål som inte behöver lagas är ju det mest miljövänliga. Så vi behöver nå ut med information om karies och munhygien och få barn och unga att hålla sig friska.

Kliniken är miljö- och kvalitetscertifierad ­enligt ISO 14001 och 9001. Här ingår även kvalitet och patient­säkerhet, och man arbetar med avvikelsehantering för att lära av varandra.

– Certifieringen gör att vi vet att vi håller en hög kvalitet och att det vi gör är rätt. För mig handlar det också om att kunna se Greta Thunberg i ögonen och säga att jag gör vad jag kan.

Fakta

Text: Anna Norberg

Dela artikeln

Andra artiklar i temat "Tema: Metod"

Totalt digitalt

Metod Med digital protesteknik kan patienter med ömmande skavsår bli ett minne blott. Efter bara två besök kan patienten få en helprotes med mycket bra passform.
29 jul 2019
Plusmaterial

Så förebygger du infektion

Hygien Alla tandläkare gör kirurgiska ingrepp. Att förebygga infektion så långt det bara går är, tillsammans med restriktiv antibiotikaanvändning, bästa vapnet mot antibiotikaresistens. Bodil Lund, käkkirurg som forskar om antibiotikaresistens, tipsar om vad man kan tänka på.
14 maj 2019
41

Tolka tecknen i tid

Erosion Erosionsskadade bett är en allt vanligare utmaning i tandvården. Läskdrickande är en stor bov i dramat men även hälsosamma kost- och dryckesvanor kan öka risken för omfattande erosionsskador.
4 feb 2019
Plusmaterial
60

Håll koll på toxikologin

Metod Patientens oro och personalens hälsa, och så givetvis din egen hälsa. Det är tre skäl att ha koll på de ämnen du hanterar på kliniken.
19 dec 2018
Plusmaterial

Med känsla för karies

Digitalisering Det är en utmaning att hitta lagom svåra patienter och ge tandläkarstudenterna mer praktisk träning. I Göteborg satsar man därför på att använda ­simulatorer i utbildningen.
12 nov 2018
Plusmaterial
80

Nya verktyg för tandvårdsrädda

Metod En ny behandlingsmodell kan hjälpa allmän­tandläkare att ta hand om tandvårdsrädda ­patienter. Metoden ger en tydlig struktur som gör att man snabbt kommer in på hur patienten kan ­behandlas på bästa sätt, berättar Carl-Otto Brahm, över­tandläkare i orofacial medicin i Jönköping.
27 sep 2018
50

Så testas dentala material

Metod Vad du sätter i patientens mun är ditt ansvar. Med CE‑märkning vet du att materialet upp­fyller ­kraven i regelverket. Men experterna tycker att det borde krävas ännu mer.
1 aug 2018
Plusmaterial
136

Pigg på karieskunskap

Metod I Umeå har universitetslektor Karin Sunnegårdh-Grönberg i fem år lett gruppbehandling för patienter med förhöjd risk för karies. Modellen, som kallas Pigg, är unik och rubbar delvis balansen mellan tandläkare och patient.
13 jun 2018
Plusmaterial
170

Endodonti bakom galler

Mördare, våldtäktsmän och kvinno­misshandlare. Tandläkare Tor Bomans patienter på anstalten ­Västervik Norra bär på olika levnads­öden, men de flesta har en sak gemensamt. De är i stort behov av ­akuttandvård.
29 maj 2018
Plusmaterial
21

En strålande behandling

Metod Med ett laserinstrument kan du ta bort karies utan att vidröra patienten, eller döda bakterier i en rotkanal. Specifika våglängder hos ljuset ger många möjliga användningsområden, men det behövs fler stora vetenskapliga studier för att visa varför det fungerar.
2 maj 2018
Plusmaterial
304

Håll koll på kvicksilvret

Metod I rören från din klinik har du sannolikt minst ett tiotal gram kvicksilver. Detta mycket giftiga ämne riskerar att läcka ut i miljön om det inte tas om hand på rätt sätt.
5 apr 2018
Plusmaterial
63

Mindre än minst

Metod Nanopartiklar dyker upp i allt fler produkter. En liten storlek ger dem nya egenskaper och nya möjlig­heter för materialutveckling. Men de tar också nya vägar in i kroppen.
6 mar 2018
Plusmaterial
36

Antibiotika ofta onödigt

Metod Slentrianmässig förskrivning av antibiotika har lett till en ökande resistens hos de bakterier man vill stoppa. Här behöver tandvården dra sitt strå till stacken och bara skriva ut antibiotika när det är indicerat
6 feb 2018
Plusmaterial
406

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Kontakta webbredaktören om du har problem med inloggning: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch