Han vill täppa till kunskapsluckorna
Som epidemiolog är Aron Naimi-Akbar expert på att designa studier på stora grupper människor. Foto: Janet Suslick

Han vill täppa till kunskapsluckorna

Forskaren 4 sep 2019
Dela artikeln
Utvärdering av metoder inom tandvården och register­studier. Det är två frågor som Aron Naimi-Akbar, docent i odontologisk epidemiologi i Malmö, brinner för.

Sedan mars i år är Aron ­Naimi-Akbar anställd på halvtid som universitets­lektor i odontologisk epidemiologi i Malmö.

Aron Naimi-Akbar

Aron Naimi-Akbar
Ålder: 37 år.
Familj: Flickvän.
Bor: I Stockholm och Malmö.
Utbildning: Tandläkarexamen, Karolinska Institutet (KI), 2007. Doktorsexamen, KI, 2013. Specialist i käkkirurgi, Karolinska universitetssjukhuset, 2019.
Jobb: Halvtid som lektor i Malmö, halvtid som käkkirurg på Eastman­institutet i Stockholm. Har fortfarande anknytning till KI.
Fritid: Umgänge med familj och vänner, löpning, resor och boule.

Jobbet består av två delar: att vara föreståndare för Malmö universitets enhet för utvärdering av metoder inom odontologi samt att arbeta med registerstudier baserade på uppgifter från exempelvis Socialstyrelsen och SKaPa, Svenskt kvali­tets­register för karies och parodontit.

Enheten för utvärdering av metoder inom odontologi kallas ”Health technology assessment in odontology” och förkortas HTA‑O.

Effekter och risker

HTA‑O har funnits i några år. En av de drivande bakom verksamheten är Sofia Tranæus, avdelningschef vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och adjungerad professor i medicinsk och odontologisk metodutvärdering vid Malmö universitet.

”Health technology assessment” (HTA) innebär systematisk utvärdering av det vetenskapliga underlaget för metoder inom hälso- och sjukvården. Vilka effekter och risker har en metod? Vad blir de etiska konsekvenserna av att använda metoden? Hur kostnadseffektiv är den jämfört med andra ­metoder?

– Det finns en del framgångsrik HTA-forskning inom medi­cin, men det är inte så spritt inom tandvården, säger Aron Naimi-Akbar, som hoppas kunna ändra på det.

Odontologiska frågeställningar

På sin webbplats beskriver HTA‑O sig själv som ”en nod för evidensbaserad tandvård” och vill vara ett komplement till exempelvis SBU. Enheten kan relativt snabbt ge svar på avgränsade odontologiska frågeställningar för att täppa till kunskapsluckor.

– Vi jobbar som SBU. Vi utvärderar metoder och tar fram kunskapsunderlag, som kan vara ett steg mot exempelvis riktlinjer för olika behandlingar. Vi deltar i ett nationellt HTA-nätverk och stödjer regionala HTA-grupper. En annan uppgift är att granska och sammanfatta bra vetenskapliga artiklar i Tandläkartidningen, berättar Aron Naimi-Akbar.

Han var med och skrev den första HTA‑O-sammanfattningen i Tandläkartidningen 2015. ­Sedan dess har ett antal artiklar publicerats. Den senaste HTA‑O-sammanfattningen var med i Tandläkartidningen nummer 7 i år och konstaterade att det behövs fler ekonomiska analyser av munhälsofrämjande åtgärder.

Bästa tillgängliga kunskap

Framtida uppgifter kan vara att göra just sådana hälso­ekono­miska utvärderingar som i dag saknas inom tandvård: att analysera tandvårdens arbetsorganisation och finansiering, att stötta klinisk forskning som görs på annat håll för att fylla kunskapsluckor samt att delta i kunskapsspridning och tillämpning av effektiva metoder inom tandvården.

– Vi har ingen tydlig uppdragsgivare och det är inte heller givet hur vi ska nå ut med svaren. Vi behöver utveckla rutiner för att få reda på frågor inom tandvården som behöver svar och för att få ut kunskap.

HTA‑O har börjat samarbeta med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att ta fram underlag för kunskapsstyrning. Målet är att sprida och använda forskning och information på ett mer systematiskt sätt i landet så att all tandvård baseras på bästa tillgängliga kunskap.

Stötta registerforskning

Den andra delen av jobbet som universitetslektor är att arbeta med registerstudier inom odontologin. Som epidemiolog är Aron Naimi-Akbar expert på att lägga upp och designa studier på stora grupper människor. Han kallar registerverksamheten för EPI‑O. Det är tänkt att EPI‑O ska stötta registerforskning inom tandvården på ungefär samma sätt som HTA‑O stöttar utvärderingen av odontologiska metoder.

– Vi har intressanta registerprojekt på gång och jag har en idé om hur verksamheten ska bli bra i längden, säger Aron.

Kariesregistrering

Han är delaktig i olika projekt. Bland annat är han bihandledare till Tita Mensah, doktorand som arbetar med att validera uppgifter om karies­regi­strering som finns med i Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit.

– Hon jämför registret med journaluppgifter och kliniska undersökningar av patienterna, framför allt på barn.

Lektorsjobbet i Malmö är bara på halvtid. Parallellt med det arbetar Aron Naimi-Akbar halvtid som käkkirurg på Eastmaninstitutet i Stockholm.

“Det största hindret för alla är att få tid till forskning, men drivs man av lust, då kan man jobba ganska mycket.”

Där har han hittills arbetat nästan bara kliniskt, men när Eastman börjar ge specialistutbildning i höst kommer han att bli delaktig i både de kliniska och teoretiska delarna. Teorin handlar bland annat om forskningsmetodik, ett ämne som han tog upp i sin docentföreläsning i Malmö i höstas.

Sammantaget jobbar Aron i dag ungefär halvtid med forskning, men arbetsuppgifterna följer inga fasta tider så arbetstimmarna motsvarar mer än heltid. Det blir till exempel ofta två, tre forskningsmöten i veckan på kvällstid.

– Det största hindret för alla är att få tid till forskning, men drivs man av lust, då kan man jobba ganska mycket, säger Aron Naimi-Akbar.
Janet Suslick

Arons tips till ­allmäntandläkare
  • Följ med i vetenskapen och läs HTA-rapporter.
  • Tänk kritiskt när du läser forskningsrapporter.
  • Kom ihåg att allt du gör kliniskt ska bottna i vetenskap och beprövad erfarenhet – och att beprövad erfarenhet inte är lika med att fortsätta göra som du alltid har gjort.
  • Samarbeta med kolleger, gå på kurser och se vad som finns utanför ditt behandlingsrum.

Läs också Tandläkartidningens samling av HTA-O-artiklar.

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Andra artiklar i temat "HTA-O: Evidensbaserad tandvård"

Icke-operativ behandling av karies hos förskolebarn

Vetenskap Författarna till en systematisk litteraturöversikt har jämfört användning av silverdiaminfluorid (SDF) med natriumfluoridlack (NaF) vid icke-operativ behandling av karies hos förskolebarn. Rapportens slutsats var att SDF är dubbelt så effektivt som fluoridlack. Resultaten i rapporten är tydliga men den vetenskapliga tillförlitligheten måste betraktas som låg, bedömer HTA-O som här sammanfattar och kommenterar rapporten.
27 aug 2020

Oral hälsorelaterad livskvalitet hos individer med tandimplantat

VETENSKAP Författarna till en systematisk litteraturöversikt har granskat vilken betydelse behandling med implantatstödda proteser har i jämförelse med konventionella behandlingsmetoder. De granskade studierna skiljer sig åt i studie upplägg och använder sig av olika slags jämförelsegrupper vilket gör att sammanvägning av resultat är svårt att göra på ett tillförlitligt sätt, bedömer HTA-O som här sammanfattar och kommenterar rapporten.
2 jul 2020

Fler ekonomiska analyser av munhälsofrämjande åtgärder behövs

Vetenskap En systematisk litteraturöversikt över kostnadsnyttoanalyser för interventioner som påverkar munhälsan har gjorts. Relativt få analyser inkluderades i översikten, och det finns ett stort behov av fler hälsoekonomiska studier avseende åtgärder för att främja munhälsan, bedömer HTA-O som här sammanfattar och kommenterar rapporten.
4 jul 2019

Ett eller flera besök vid rotbehandling kan ge samma resultat

Vetenskap Två litteraturöversikter har försökt reda ut om resultatet av rotbehandling blir bättre om den delas upp i flera besök, än om den genomförs vid endast en sittning. Fler och större studier behövs, bedömer HTA-O som här sammanfattar och kommenterar rapporterna.
11 okt 2018

Fluorlack billigare än fissurförsegling

Vetenskap Effekterna och kostnaderna för fluorlack respektive fissurförsegling som förebyggande kariesbehandling för nyerupterade 6-årständer har undersökts i en studie i Wales. Resultatet tyder på att metoderna är likvärdiga, men att fluorlackning är något mer kostnadseffektivt.
30 nov 2017

Kostnad och nytta av kariesprofylax hos förskolebarn

Vetenskap Effekterna av ett kariesförebyggande program för 2–3-åringar på Nordirland har undersökts i en studie. Resultatet visar att programmet leder till en ökad kostnad, och väcker tvivel kring effekten av kariesprevention hos förskolebarn med låg kariesrisk.
9 nov 2017

Diagnostik av sekundärkaries – en kostnadseffektivitetsanalys

Vetenskap En rapport om diagnostisk träffsäkerhet samt en rapport om kostnadseffektiviteten hos de vanligaste kliniska metoderna för att upptäcka sekundärkaries publicerades i Journal of Dental Research år 2016. Rapporterna visar att underdiagnostik är vanligare än överdiagnostik och att laserfluorescens verifierat genom röntgen verkar ge bästa resultat till en något ökad kostnad. Dock efterlyser HTA-O, som här sammanfattar och kommenterar rapporterna, fler kliniska studier.
28 sep 2017

Tveksamt värde av sockerskatt för att minska karies

Vetenskap En modellstudie av hur införande av en skatt för söta drycker påverkar kariesutveckling och behandlingskostnader publicerades i Journal of Dental Research år 2016. Skatten förväntas endast i liten utsträckning minska antalet nya kariesskador och beräknas få störst positiv effekt hos unga med låg inkomst. Modellstudien baseras på en rad antaganden och resultaten måste därför tolkas med försiktighet, bedömer HTA-O, som här sammanfattar och kommenterar studien.
17 aug 2017

Olika material för direkt pulpaöverkappning

Vetenskap En systematisk kunskapsöversikt om den kliniska effekten av olika material för pulpaöverkappning publicerades i Clinical Oral Investigations år 2016. Det vetenskapliga underlaget har dock stora brister, bedömer HTA-O, som här sammanfattar och kommenterar översikten.
15 jun 2017

Äldres munhälsa och tandvård del 1

Vetenskap HTA-O har kartlagt kunskapen om äldres munhälsa och tandvård. Undersökningen visar att bara två av tolv undersökta områden har vetenskaplig kunskap: Interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk status samt Organisation. Här presenteras den första artikeln av två, den andra delen publiceras i nästa nummer.
24 maj 2017

Äldres munhälsa och tandvård del 2

Vetenskap HTA-O har kartlagt kunskapen om äldres munhälsa och tandvård. Undersökningen visar att bara två av tolv undersökta områden har vetenskaplig kunskap: Interaktionen mellan oral status och övrig medicinsk status samt Organisation.
15 jun 2017

Mikroinvasiv teknik för behandling av karies på approximalytor

Vetenskap En systematisk kunskapsöversikt om mikroinvasiv teknik för behandling av kariesskador på tändernas approximalytor hos barn och ungdomar publicerades i Cochrane Collaboration år 2015. Evidensen för effekten av tekniken bedöms dock som begränsad av HTA-O, som här sammanfattar och kommenterar översikten.
18 aug 2016

”Det finns mest forskning om medelålders män”

Expert Hur är evidensläget i svensk tandvård? Vi frågade den som förmodligen kan mest i Sverige om detta, Sofia Tranæus på SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
1 jun 2016
Plusmaterial

Arginin för att förebygga karies

VETENSKAP Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och HTA-O har undersökt den kariesförebyggande effekten av att tillföra arginin i tandvårdsprodukter. Denna SBU-rapport visar att de studier som finns brister i kvalitet, vilket gör att man inte kan avgöra nyttan med arginin i tandkräm.
5 maj 2015

Stort tema om evidens

Vetenskap Enligt Nationalencyklopedins ordbok förekommer ordet ”evidens” i svenskt språkbruk sedan 1716, medan ”evident” återfinns redan mer än 50 år tidigare – 1664.
26 maj 2016

På väg mot något bättre – evidensbaserad tandvård är framtiden

Vetenskap Sedan 1987 har SBU och dess systerorganisationer som uppgift att sammanställa det vetenskapliga stödet för olika metoder inom vård och omsorg. Mycket har hänt sedan starten och tro har alltmer ersatts av vetande.
26 maj 2016

Så gör du en systematisk översikt

Vetenskap Ett sätt att hålla sig uppdaterad inom sitt verksamhetsområde kan vara att läsa en systematisk litteraturöversikt. I artikeln redogörs hur en sådan tas fram. Syftet med en systematisk litteraturöversikt är bland annat att underlätta evidensbaserad vård, minska praxisskillnader och påvisa kunskapsluckor.
26 maj 2016

Viktigt verktyg som kräver hög kvalitet

Vetenskap Antalet publicerade systematiska översikter har ökat kraftigt. Det är avgörande att dessa utförs med hög kvalitet, och det finns flera metoder för att bedöma dem. Här redovisas ett färskt exempel på en komplex systematisk översikt om vetenskapligt underlag för antibiotikaprofylax vid implantatkirurgi.
26 maj 2016

Tandvårdens evidens idag och imorgon

Vetenskap Vi gör ett försök att blicka in i framtiden inom odontologin: Hur kan det vara på tandläkarmottagningen, på universiteten och i utvecklingen av HTA*? Och hur långt har vi kommit inom tandvården i dag?
26 maj 2016

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Just nu uppdaterar vi systemet. Om problemen med inloggning kvarstår om ett dygn, kontakta webbredaktören..: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch