Här får papperslösa hjälp av studenter

Här får papperslösa hjälp av studenter

11 jul 2011
Dela artikeln
Skoldagen är slut och runt ett ovalt bord inne på en tandläkarmottagning sitter tio tandläkarstudenter från tandläkarhögskolan i Göteborg. En av dem, Rakeeba Mowjood, informerar den enda nykomlingen i gruppen om rutinerna för kvällen.

Snart är det dags att släppa in patienterna som väntar utanför. Vilken sorts tandvård de är i behov av varierar, men en sak har de gemensamt: De är alla så kallat papperslösa eller gömda; människor som saknar uppehållstillstånd och som håller sig undan myndigheterna för att slippa återvända till de länder som de flytt ifrån. Människor som ofta är helt beroende av allmosor och till stora delar saknar tillgång till vård och tandvård.

Det senare är förklaringen till att de tio tandläkarstudenterna, samt två av deras lärare och en käkkirurg, har samlats här denna kväll, oavlönat efter skol- och arbetstid, på det som de kallar för »den hemliga kliniken« – en vanlig tandläkarmottagning som de lånar två helkvällar i månaden för att papperslösa i akut behov av tandvård ska få hjälp.

Lärare har ansvaret

Det var för två år sedan som studenternas klinik för människor som lever gömda tog form. Inspirerade av sina lärare Sara Rangmar och Sara Mros, som båda under många år gett tandvård till papperslösa vid sidan av sina ordinarie arbeten, drog fyra studenter igång verksamheten som ett examensarbete. Dessa studenter har nu slutat på skolan, men nya har slutit upp och mottagningen har fått vara kvar. Hittills har omkring tio studenter varje termin varit mer eller mindre engagerade. Utöver studenter är två till tre tandläkare, vissa av dem lärare från skolan, på plats varje mottagningstillfälle för att handleda samt utföra tandläkaruppgifterna.

– Studenterna arbetar under handledning av oss och på våra legitimationer på samma sätt som under skoltid. Vad de gör beror på hur långt de kommit i sin utbildning. Till exempel utför de enklare behandlingar som att ta bort tandsten och lämna ut proteser och bettskenor. De tar avtryck, tar upp anamnes och tar röntgenbilder efter våra anvisningar. De assisterar oss och hjälper även till med administration och städning. Inte heller de som avslutat termin nio arbetar självständigt som tandläkare här, berättar Sara Rangmar som är med i kväll liksom vid de flesta mottagningstillfällen.

Tillsammans med Sara Mros har hon det övergripande ansvaret för verksamheten. Utöver dem är det omkring fem av lärarna från tandläkarhögskolan som ibland hjälper till, men fler skulle tas emot med öppna armar.

Bidragsgivare finansierar material

Ett nav i arbetet för gömda i Västsverige är Rosengrenska, ett nätverk av vårdpersonal som jobbar ideellt för att hjälpa papperslösa. Rosengrenska bildades 1998 och de senaste åren har de verkat i samarbete med Röda Korset. Det är genom Rosengrenska/Röda Korset som tandläkarstudenterna kommer i kontakt med sina patienter, och det är från deras bidragsgivare de får pengar till proteser, bettskenor och övrigt nödvändigt material.

En gång i veckan har Rosengrenska mottagning, oftast i lokaler som inte alls är avsedda för sjukvård men som får fungera som vårdcentraler så gott det går. Tandläkare som tar emot papperslösa patienter på sin fritid brukar vara där, och en gång i månaden är det lärare och studenter från tandläkarhögskolan som är på plats.

– Vi har inte tillgång till någon tandläkarutrustning på Rosengrenska men vi tittar snabbt i munnen och gör en bedömning på dem som söker tandvård, det brukar vara uppemot 15 patienter varje gång, berättar Sara Rangmar.

De som har akuta besvär får en tid på »den hemliga kliniken«.

– Det brukar bli de flesta eftersom papperslösa oftast inte söker vård förrän det är riktigt akut. Våra patienter har allt från problem i käk- och tuggmuskulatur till öppna stora kariesangrepp. En del har besökt den vanliga tandvården akut, men när de inte kunnat betala så har de tyvärr inte blivit färdigbehandlade. Vissa kommer till oss med påbörjade ingrepp som inte slutförts, berättar Sara Rangmar.

Denna kväll har tio patienter fått tid på den hemliga kliniken. Nio av dem dyker upp.

– Det är ofta en eller ett par som inte kommer. Vissa är så rädda för att gå ut att de inte vågar ta sig hit, säger Rakeeba Mowjood och parar ihop patienter och studenter utifrån patienternas besvär och studenternas kunskaper.

Rakeeba Mowjood, som nu går termin 6, kom i kontakt med verksamheten som hennes kursare startat genom att hon gick med i den ideella läkarorganisationen ifmsa, International Federation of Medical Students Associations.

– De har en grupp som är engagerade i vård för papperslösa och för ett år sedan följde jag med dem på studiebesök till Rosengrenskas mottagning. Där träffade jag Sara Rangmar och några av studenterna från skolan.

Sedan dess har Rakeeba varit med vid så gott som varje tillfälle.

– När människor behöver vård men inte får det vill jag förstås hjälpa så gott jag kan. Det hör till vår yrkesetik, att sträva efter att alla ska ha så bra hälsa som möjligt, säger hon.

Oron märks i munnen

I en av tandläkarstolarna sitter Kazem. Han har värk i underkäken. Bredvid sitter Sabin Salahuddin, termin 8, och gör inslipningen av bettskenan som han ska få prova.

30-årige Kazem kom första gången som politisk flykting från Iran till Sverige för åtta år sedan. För ungefär ett år sedan blev han utvisad, tagen i förvar och tillbakaskickad av Migrationsverket. Kvar i Sverige blev hans flickvän Jasmine, 23, som har permanent uppehållstillstånd men som ändå vet alltför väl vad det innebär att leva gömd.

– Jag gömmer mig inte för myndigheterna men för min familj. Jag bor på hemlig adress sedan ett par år tillbaka, men när jag går ut är jag rädd, berättar hon.

För ett par månader sedan kom Kazem tillbaka efter att han än en gång lyckats fly från Iran till Sverige, bland annat genom att gömma sig i en lastbil. Nu går tillvaron till största delen ut på att hålla sig undan myndigheterna. Rädslan för att bli upptäckt och återigen tillbakatvingad till Iran är konstant och påträngande.

– Han har fått sitta fängslad och har varit med om vidriga saker, säger Jasmine som tror att Kazems värk beror på stress.

– Han är konstant nervös och har mardrömmar. Han har fått problem med magen också. Jag tror att allt beror på den pressade situationen, säger hon.

Just bettfysiologiska problem är vanliga bland de patienter som kommer hit. Ångesten och stressen som ingår i tillvaron som gömd sätter sig även i munnen.

– Att vara gömd måste vara hemskt, ändå har de som är gömda valt det framför att återvända, vilket ju visar att det som de flytt från är ännu värre. Att papperslösa ska få vård är det minsta man kan begära – det borde alla få, det är en mänsklig rättighet. Och det är orättvist att kräva pengar för vård av människor som inte har några. Målet för oss, liksom för hela Rosengrenska, är att vi ska kunna sluta med vår undergroundverksamhet – vi vill att våra patienter ska få behandling inom den vanliga vården. Men så länge situationen ser ut som den gör måste vi göra det vi kan för att hjälpa, säger Rakeeba Mowjood. n

Rätt till vård

Av förklarliga skäl finns inga säkra siffror på hur många som lever papperslösa i Sverige – skattningar säger allt från 9 000 till 35 000 personer.

I några landsting gäller samma regler för papperslösa som för asylsökande: rätt till akuttandvård för 50 kr per akutbesök. I andra landsting måste patienten betala hela kostnaden. I en del landsting är det oklart vad som gäller.

För asylsökande och papperslösa under 18 år gäller fn:s barnkonvention; de har samma rätt till kostnadsfri tandvård som övriga barn i Sverige.

Kostnaden, okunskap hos vårdpersonal, liksom patienternas rädsla för att bli angivna, stänger ute denna patientgrupp från vård och tandvård.

FN:s rapportör Paul Hunt har framfört hård kritik mot att Sverige stänger ute papperslösa från vården – det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

27 fack- och yrkesförbund startade 2007 ett upprop – »Rätt till vård-initiativet« – där de protesterade mot en ny lag som försvårade vårdsituationen för papperslösa ytterligare. Sveriges Tandläkarförbund med flera organisationer har ställt sig bakom initiativet senare. I januari 2010 tillsatte regeringen en utredning om rätten till hälso- och sjukvård för asylsökande, gömda och papperslösa. Den beräknas bli klar 31 maj.

Text: Anna Rökaeus

Foton/Illustrationer: Johanna Svensson

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch