Tidigare har majoriteten i riksdagens socialutskott fattat beslut om att ge regeringen i uppdrag att utreda om det allmänna tandvårdsbidraget och högkostnadsskyddet är rätt utformade, hur systemet med referenspriser påverkar patientens kostnader och om det ger patienten tillräcklig information för att välja tandvård till rätt pris, samt utreda hur problemen med prisportalen ska rättas till.
Två huvudlinjer
Vid riksdagsdebatten framkom två huvudlinjer, dels att tandvårdsstödet är en framgång, men har vissa brister, dels att bristerna i stödet är allvarliga och bör rättas till.
Lennart Axelsson (S) påpekade att var femte person inte har råd att gå till tandläkaren.
– Det är beklagligt att de borgerliga inte har insett problemet med detta, sade han.
Han fortsatte med att säga att det inte är värdigt ett välfärdsland att så många inte har råd med tandvård.
– Det problemet kan man inte som de borgerliga tror informera bort. Det är naivt.
Han påpekade också att det varje år har blivit pengar över i stödet, och dessa borde ha använts för patienternas bästa.
Han förespråkade även en ny myndighet för information till allmänheten, och påpekade att prisportalen inte fungerar tillräckligt bra.
Moderaten Henrik Ripa kontrade med att säga att socialdemokraterna under sina tolv år vid makten inte gjorde något för att förbättra de ekonomiska möjligheterna för patienterna att få tandvård.
– Det finns, som Riksrevisionen påpekat, brister i stödet, men det är alldeles för tidigt att utvärdera hur det har fungerat. ATB:n har inte lockat så många som var avsett, men jag hoppas att det blir så så småningom. Prisportalen har fått god anslutning, sade han, och lade till att han inte är beredd att verka för en ny myndighet för information till patienterna:
– Vård- och omsorgsutredningen ser också över hur information till patienter ska förbättras. Vi får avvakta och se vad de kommer fram till. Jag anser själv att TLV är väl lämpade att sköta informationen, sade han.
Karens och information
Agneta Luttrop (MP) hänvisade till Tjänstetandläkarna, som påpekat att 90 procent av patienterna har fått ökade kostnader efter att stödet infördes.
– Kanske är det dags att se över karensbeloppet på 3 000 kronor. En analys kan behöva göras om hur stödet kan utnyttjas på ett bättre sätt för patienterna, sade hon.
Barbro Westerholm (FP) påpekade att tandvårdsstödet var efterlängtat av patienterna, inte minst av de äldre som ofta har stora tandvårdsbehov. Hon påpekade också att de anslagna medlen inte har utnyttjats i full utsträckning.
– Det är därför angeläget att informera mer om stödet, sade hon och tillade att alla måste ha en viss ödmjukhet vid en så här stor reform; allt är inte perfekt i början.
Richard Nordin (C) berättade att han nyligen hade besökt tandvården för en kontroll av sin munhälsa. Vid samtal med personalen kom det enligt honom fram att munhälsa är en klassfråga.
– Men det handlar inte om ekonomi utan om brist på information.
Eva Olofsson (V) framhöll att tandvården inte får vara en klassfråga; alla ska ha råd att gå till tandläkaren.
– Jag tror inte att problemet går att informera bort; det handlar helt enkelt om att det är för dyrt att besöka tandvården, sade hon.
Från tre till sex miljarder
Anders Andersson (KD) påpekade att den socialdemokratiska regeringen inte gjorde särskilt mycket för att göra tandvården billigare för patienterna.
– Vi i den borgerliga alliansen tog däremot frågan på allvar och ökade anslagen från tre till sex miljarder, sade han.
Per Ramhorn (SD) tog bland annat upp högkostnadsskyddet och ATB:n:
–Trots högkostnadsskyddet innebär det ändå att patienterna får betala en stor andel själva, vilket leder till att många inte har råd med tandvård. Kunskapen om ATB:n är dessutom låg och utformat på ett sådant sätt att det inte leder till fler besök, sade han.
Debatten ledde inte till något beslut; votering kommer att hållas den 8:e mars.
