Hon kartlägger kunskap
Helena Domeij leder SBU:s enda pågående projekt inom tandvården, en kartläggning av forskning om prevention, diagnostik och behandling inom tandvården. Foto: Gustav Gräll

Hon kartlägger kunskap

Porträtt 22 apr 2020
Dela artikeln
Från odontologi till gynekologi. Det kan bli tvära kast för Helena Domeij, tandläkare och projekt­ledare på Statens beredning för medicinsk och ­social utvärdering (SBU).

Helena Domeij leder olika typer av projekt på SBU, som jobbar för att bästa tillgängliga kunskap ska ligga till grund för arbetet inom tandvården och andra områden.

Helena Domeij Tandläkartidningen

Helena Domeij
Ålder: 45 år.
Familj: Sambo och dotter.
Bor: På Kungsholmen i Stockholm.
Utbildning: Medicine kandidatexamen, 1996. Tandläkarexamen, 2000. Medicine doktors­examen, 2005.

Vägen dit har varit lång, men inte så krokig. Helena Domeij var intresserad av forskning redan som ung, och efter gymnasiet gick hon på 1990-talet en särskild forsknings- och medicinintegrerad tandläkar­utbildning på Karolinska Institutet.

Utbildningen var sex och ett halvt år lång och började med baskunskaper i medicin. Den ledde först till medicine kandidatexamen och sedan till tandläkarexamen år 2000.

Det var inte så lätt att kombinera forskning och kliniskt arbete inom tandvården, men Helena Domeij gjorde så gott hon kunde. Efter grundutbildningen arbetade hon deltid som tand­läkare och doktorand.

När hon jobbade som tandläkare funderade hon ibland på varför hon gjorde som hon gjorde. Då frågade hon sig själv: ”Hur vet jag att det här är den bästa metoden?”

Vävnadsnedbrytning vid parodontit

Som forskare undrade hon om resultaten var rimliga och om annan forskning pekade i samma riktning. Då var frågan: ”Tror jag på mina ­resultat?”

– Min doktorsavhandling handlade om cellernas reaktioner på inflammation och deras effekter på vävnadsnedbrytning vid parodontit, men sedan forskade jag bland annat om hur man kunde stimulera vävnadsbildning i samband med hjärtkärlsjukdomar.

Efter doktorsexamen, ett par år som sjukhustandläkare, postdoktoral tjänst bland annat i Australien samt ett föräldraledigt år, slutade hon som klinisk verksam tandläkare och i stort sett även som forskare inom primärforskningen.

Granska vetenskaplig litteratur

En tjänst som utredare på Socialstyrelsen blev ett naturligt steg vidare i karriären.

– Jobbet handlade om att granska vetenskaplig litteratur inom tandvården. Jag tyckte att det verkade spännande, berättar Helena Domeij.

Efter tre år på Socialstyrelsen, flyttades hon tillsammans med ett antal kollegor över till SBU. Arbetsfältet utvidgades.

”På SBU får jag användning för mina erfarenheter och lär mig nya saker hela tiden genom sekundärforskningen.”

I dag leder Helena Domeij projekt inom olika områden och granskar litteratur inom både tandvården, övriga hälso- och sjukvården och social­tjänsten. Ett projekt pågår ofta mellan ett och två år och slutar med publicering av en rapport. Ibland leder hon flera projekt samtidigt.

– Jag saknar att arbeta som tandläkare och som forskare inom primärforskningen, men på SBU får jag användning för mina erfarenheter och lär mig nya saker hela tiden genom sekundärforskningen.

På det stora hela verkar hon nöjd med sitt jobb, men utesluter inte att arbeta kliniskt längre fram.

Preven­tion, diagnostik och behandling

Just nu leder Helena Domeij SBU:s enda pågående projekt inom tandvården. Det är en kartläggning av systematiska översikter om preven­tion, diagnostik och behandling inom tandvården.

Hon jobbar tillsammans med ett antal externa experter. Rapporten ska bli klar under våren och kommer bland annat att innehålla överskådlig information där man område för område kan se var det finns bra vetenskapliga översikter och var det fattas.

– Arbetet påverkas nu av covid-19 på det sättet att vi har videomöten i stället för att vi träffas, berättar hon.

Nya nationella riktlinjer

Samma expertgrupp har under 2019 tagit fram vetenskapligt underlag till delar av Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för tandvården som kommer i en remissversion nästa vår.

SBU har skrivit drygt 20 rapporter  om tandvård sedan 2002. De flesta är utvärderingar och kartläggningar.

Rapporterna uppdateras inte automatiskt. ­Efter ett par år blir det i stället ett litet tillägg med information om att rapporten publicerades för mer än två år sedan och att kunskapsläget kan ha förändrats.

” Ingen fråga är en dum fråga, men vi måste göra en prioritering eftersom vi inte kan ta hand om alla.”

SBU har inte täckt hela tandvården, enligt Helena, men det finns i dagsläget inga konkreta planer på fler rapporter inom odontologi när det pågående projektet blir klart. För hennes del handlar nästa projekt i stället om gynekologi. Det blir med andra ord tvära kast.

Svarar på frågor

En annan arbetsuppgift som Helena Domeij ibland jobbar med är att svara på frågor som kommer in till SBU:s upplysningstjänst. Hon slår ett slag för gratistjänsten, som är till för exempelvis chefer och utredare som behöver kunskapsunderlag för strategiska beslut om avgränsade frågor om metoder. Även kliniskt verksamma tandläkare och andra inom tandvården får ställa frågor, till exempel om de undrar vilken metod som är bäst i en viss situation.

– Ingen fråga är en dum fråga, men vi måste göra en prioritering eftersom vi inte kan ta hand om alla.

Om frågan är angelägen eller har stort allmänintresse försöker SBU ta fram ett underlag inom några månader.

Ett par frågor som har fått svar handlar om effek­ten av olika etsningstekniker inom tandvården och icke-kirurgisk laserbehandling i munnen. Upplysningstjänsten har också tittat på hur frisktandvård påverkar patientens tandhälsa och ekonomi samt effekterna av tandvård hos personer med långvarigt omsorgsberoende.

Hur kommer man överens på SBU när det inte finns stark vetenskap att luta sig mot?

– SBU ger inga rekommendationer alls, så vi behöver inte vara överens. Vi talar om att ”så här ser det ut”. Det är inte så ofta det finns stark vetenskap. När vi upptäcker att kunskap saknas, läggs det till databasen för kunskapsluckor.

Databasen kom till på uppdrag av regeringen för ungefär tio år sedan.

– Det är en service för att uppmuntra aktuella aktörer inom tandvården, på lärosätena och hos forskningsfinansiärerna att samverka och satsa på områden där det finns ett behov av forskning.

Det finns i dag 377 kunskapsluckor inom tandvård i SBU:s databas. Databasen fylls på i samband med att rapporter tas fram av SBU och i vissa fall Socialstyrelsen.

Så SBU säger ”varsågoda, här saknas det kunskap” men har inte ansvar för att det händer något sedan?

– Lite så är det. Vårt jobb är att titta på hur det vetenskapliga underlaget ser ut. Det är det vi gör.

Har tandvården blivit mer kunskaps­base­rad sedan de första SBU-rapporterna om tandvården kom i början av 2000-talet?

Helena Domeij funderar en stund och ser tveksam ut.

– Jag vet inte, om jag ska vara ärlig. Jag hoppas att det är mer fokus på det nu, och jag tror att tandläkarutbildningarna har det tänket. Det är bra om studenterna lär sig tänka kritiskt kring metoderna. ”Finns det evidens eller inte?”

En del av specialistföreningarna sammanställer den vetenskapliga litteraturen på sina områden i översiktsartiklar. Det tar hon som ett gott tecken.

– Tyvärr är det inte så att forskningen exploderar inom tandvården, men inom vissa områden kan det ha hänt mycket.
Janet Suslick

FAKTA – SBU
  • Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), utvärderar metoder och insatser inom tandvården, övriga hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt området funktionstillstånd/-hinder.
  • SBU har sedan 2002 skrivit drygt 20 ­rapporter om tandvården.
  • SBU jobbar just nu med ett 70-tal projekt varav ett handlar om tandvård.

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Andra artiklar i temat "Riksstämman 2021"

Tandhygienister vill kunna specialisera sig

Specialist Sveriges Tandhygienistförening (STHF) har tagit fram ett förslag om specialistutbildning för tandhygienister. Detta i samarbete med bland annat tandhygienistutbildningen vid Karlstads universitet.
14 dec 2021

Åke Parmlid och Johan Hagman får årets Sverkerpris

Riksstämman 2021 Årets Sverkerpris delas ut till två personer, Åke Parmlid och Johan Hagman, som båda har intresserat sig för ny teknik och att förmedla sin kunskap till andra.
19 nov 2021

Palwasha Momand vann priset för bästa forskningsrapport

Riksstämman 2021 Palwasha Momand har i samband med årets odontologiska riksstämma tilldelats priset för bästa forskningsrapport.
19 nov 2021

Global ambassadör för svensk odontologi får pris

RIKSSTÄMMAN 2021 Att ligga i framkant innebär att alltid ifrågasätta fastslagna sanningar. Det säger Panos Papapanou, professor vid Columbia University i USA. Han får Svenska Tandläkare-Sällskapets International Prize 2021.
10 nov 2021

Han får pris för forskning om kariesprevention

RIKSSTÄMMAN 2021 Svante Twetman, professor emeritus vid Köpenhamns universitet, får Millerpriset vid årets odontologiska riksstämma. Prissumman är på 80 000 kronor.
9 nov 2021

Dentalbranschen tror på välfyllt mässgolv

Riksstämman 2021 Drygt en av fyra utställare uteblir från Swedental i år, men branschen är optimistisk och hoppas på att färre besökare ändå ger möjlighet till bra möten.
9 nov 2021

Björn Klinge får förtjänstmedalj

RIKSSTÄMMAN 2021 Björn Klinge, senior professor vid Malmö universitet och vetenskaplig redaktör på Tandläkartidningen, får Svenska Tandläkare-Sällskapets förtjänstmedalj vid årets odontologiska riksstämma.
8 nov 2021

Tre belönas för att de skapade SKaPa

RIKSSTÄMMAN 2021 Att skapa SKaPa (Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit) var krävande och registret utvecklas fortfarande. Nu får registrets initiativtagare Forssbergs pris – ett erkännande för åratal av slit.
4 nov 2021

Vaccin, protetik och riktlinjer lockar på riksstämman

Riksstämman 2021 Årets odontologiska riksstämma på Stockholmsmässan väntas samla över 1100 personer. Flest kommer på torsdagen då temat är artificiell intelligens, men en vaccinforskande tandläkare lockar även till onsdagens invigning.
4 nov 2021

Riksstämman satsar på smittsäkerhet

Riksstämman 2021 För att minska risken för smittspridning blir det luftigt i lokalerna under Odontologisk Riksstämma och Swedental. Det berättar projektledaren Anders Rudestad.
4 nov 2021

Två professorer delar på Beyronpriset

RIKSSTÄMMAN 2021 Per Alstergren, professor i bettfysiologi, och Victoria Franke Stenport, professor i oral protetik, får Henry Beyrons pris 2021.
2 nov 2021

Bodil Lund får hedersmedalj

RIKSSTÄMMAN 2021 Bodil Lund, ny professor i käkkirurgi vid Karolinska institutet, får Svenska Tandläkare-Sällskapets hedersmedalj 2021 för sin kunskapsspridning inom odontologisk vetenskap.
1 nov 2021

Här är årets bästa tandläkarstudenter 2021

RIKSSTÄMMAN 2021 Fyra duktiga studenter utses till årets student 2021. Förutom äran, får de 10 000 kronor vardera. De uppmärksammas också i samband med årets odontologiska riksstämma.
28 okt 2021

Ola Sollenius skrev bästa avhandling

RIKSSTÄMMAN 2021 En doktorsavhandling om kostnadseffektiviteten vid behandling av tvångsförda korsbett hos åtta- och nioåringar får Svenska Tandläkare-Sällskapets pris för bästa avhandling.
27 okt 2021

Tandvården får nya riktlinjer

SOCIALSTYRELSEN Nya nationella riktlinjer för tandvård börjar gälla 28 september. All tandvård omfattas nu och riktlinjerna vänder sig mer till beslutsfattare än tidigare.
20 sep 2021

Nya nationella riktlinjer för tandvård – Så togs rekommendationerna fram

Vetenskap Denna artikel beskriver hur arbetet med att ta fram de nya nationella riktlinjerna för tandvården bedrivits, och hur de kommer att kunna bidra till kunskap och god vård till Sveriges tandvårdsbesökare. Även om de nya riktlinjerna främst riktar sig till beslutsfattare, ger de också varje tandläkare och tandhygienist vägledning i patientmötet.
4 nov 2021
Plusmaterial

Smärtskola kan hjälpa unga

Smärta En digital smärtskola för ungdomar med käksmärtor har testats i ett pilotprojekt och fått positiv respons av patienterna. Nu vill skaparna sprida den till bland annat allmäntandläkare.
21 sep 2021

Matti Sällberg: Vaccinet tar all hans tid

Porträttet Matti Sällberg är laboratorieforskaren som ville komma närmare patienterna genom att bli tand­läkare. Under flera år kombinerade han tandläkar­arbetet med forskning. I dag tar jakten på ett coronavaccin all hans tid.
2 sep 2020
Plusmaterial

Hon letar samband mellan minne och tuggfunktion

Forskning Linn Hedberg, övertandläkare och doktorand hos Folktandvården Stockholm, undersöker samband mellan tuggfunktion och minne.
13 okt 2021

Uno Fors: AI på väg in i tandvården

Forskning Artificiell intelligens (AI) är ett hett forskningsfält, men många studier har brister, fastslås i en artikel i Journal of dentistry. Uno Fors, professor i data- och system­vetenskap, ger tips om hur du bedömer AI-studier.
11 aug 2021

Nytt regelverk för medicintekniska produkter i tandvården

Vetenskap Den 26 maj började det nya direktivet för medicintekniska produkter inom tandvården att gälla fullt ut. Fokus ligger främst på krav på uppdaterad dokumentation och riskanalys samt förbättrad spårbarhet.
7 okt 2021

Bengt Hasséus: Tandläkare kan rädda liv

Porträttet Bengt Hasséus, docent i oral medicin, har ägnat sin forskar­karriär åt att förstå hur immunsystemet reagerar i förstadier till cancer. Han vill att Sveriges tandläkare och tandhygienister i ännu större utsträckning än i dag ska se sig som en del av hälso- och sjukvården.
18 nov 2020
Plusmaterial

Hon hämtar kunskap från kliniken

Porträttet 40 år inom tandvården – det är lång tid för det är lång tid för en disputerad tandläkare som bara är 57 år. Annika Julihn började som tandsköterske­elev 1979. I dag är hon specialist i pedodonti vid Eastman­institutet i Stockholm och arbetar med ett praktik­baserat forskningsnätverk inom barntandvården.
19 feb 2020

AI: Upplärd maskin hittar karies

Karies AI-systemet har tränat på tusentals röntgenbilder. Nu hittar den så gott som alla kariesangrepp på egen hand.
19 nov 2019

Michael Braian: Totalt digitalt

Metod Med digital protesteknik kan patienter med ömmande skavsår bli ett minne blott. Efter bara två besök kan patienten få en helprotes med mycket bra passform.
29 jul 2019
Plusmaterial

Göran Friman får Forssbergs pris

Riksstämman 2019 Tandvården kan spela en viktig roll för att identifiera risk för odiagnostiserat högt blodtryck och diabetes hos medelålders och äldre patienter. Det har Göran Friman visat i sin forskning. Nu får han årets Forssbergs pris som belöning.
4 nov 2019

Så förebygger du infektion

Hygien Alla tandläkare gör kirurgiska ingrepp. Att förebygga infektion så långt det bara går är, tillsammans med restriktiv antibiotikaanvändning, bästa vapnet mot antibiotikaresistens. Bodil Lund, käkkirurg som forskar om antibiotikaresistens, tipsar om vad man kan tänka på.
14 maj 2019

Han vill täppa till kunskapsluckorna

Forskaren Utvärdering av metoder inom tandvården och register­studier. Det är två frågor som Aron Naimi-Akbar, docent i odontologisk epidemiologi i Malmö, brinner för.
4 sep 2019

Han vill SKaPa jämlik tandhälsa

Porträttet Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit ­(SKaPa) kan användas för att hitta ojämlikheter i den orala hälsan. Registret går också att använda för att se i vilken utsträckning tandvården är jämlik. Det berättar Lars Gahnberg, Skapas nye registerhållare.
22 maj 2018
Plusmaterial

Tandvården ska styras av kunskap

Evidens Kunskap, inte tradition, ska styra vården. För att det ska bli så, utvecklas nya sätt att sprida och tillämpa kunskap inom tandvården.
5 nov 2018

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Kontakta webbredaktören om du har problem att logga inredaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch