Hon kartlägger kunskap
Helena Domeij leder SBU:s enda pågående projekt inom tandvården, en kartläggning av forskning om prevention, diagnostik och behandling inom tandvården. Foto: Gustav Gräll

Hon kartlägger kunskap

Porträtt 22 apr 2020
Dela artikeln
Från odontologi till gynekologi. Det kan bli tvära kast för Helena Domeij, tandläkare och projekt­ledare på Statens beredning för medicinsk och ­social utvärdering (SBU).

Helena Domeij leder olika typer av projekt på SBU, som jobbar för att bästa tillgängliga kunskap ska ligga till grund för arbetet inom tandvården och andra områden.

Helena Domeij Tandläkartidningen

Helena Domeij
Ålder: 45 år.
Familj: Sambo och dotter.
Bor: På Kungsholmen i Stockholm.
Utbildning: Medicine kandidatexamen, 1996. Tandläkarexamen, 2000. Medicine doktors­examen, 2005.

Vägen dit har varit lång, men inte så krokig. Helena Domeij var intresserad av forskning redan som ung, och efter gymnasiet gick hon på 1990-talet en särskild forsknings- och medicinintegrerad tandläkar­utbildning på Karolinska Institutet.

Utbildningen var sex och ett halvt år lång och började med baskunskaper i medicin. Den ledde först till medicine kandidatexamen och sedan till tandläkarexamen år 2000.

Det var inte så lätt att kombinera forskning och kliniskt arbete inom tandvården, men Helena Domeij gjorde så gott hon kunde. Efter grundutbildningen arbetade hon deltid som tand­läkare och doktorand.

När hon jobbade som tandläkare funderade hon ibland på varför hon gjorde som hon gjorde. Då frågade hon sig själv: ”Hur vet jag att det här är den bästa metoden?”

Vävnadsnedbrytning vid parodontit

Som forskare undrade hon om resultaten var rimliga och om annan forskning pekade i samma riktning. Då var frågan: ”Tror jag på mina ­resultat?”

– Min doktorsavhandling handlade om cellernas reaktioner på inflammation och deras effekter på vävnadsnedbrytning vid parodontit, men sedan forskade jag bland annat om hur man kunde stimulera vävnadsbildning i samband med hjärtkärlsjukdomar.

Efter doktorsexamen, ett par år som sjukhustandläkare, postdoktoral tjänst bland annat i Australien samt ett föräldraledigt år, slutade hon som klinisk verksam tandläkare och i stort sett även som forskare inom primärforskningen.

Granska vetenskaplig litteratur

En tjänst som utredare på Socialstyrelsen blev ett naturligt steg vidare i karriären.

– Jobbet handlade om att granska vetenskaplig litteratur inom tandvården. Jag tyckte att det verkade spännande, berättar Helena Domeij.

Efter tre år på Socialstyrelsen, flyttades hon tillsammans med ett antal kollegor över till SBU. Arbetsfältet utvidgades.

“På SBU får jag användning för mina erfarenheter och lär mig nya saker hela tiden genom sekundärforskningen.”

I dag leder Helena Domeij projekt inom olika områden och granskar litteratur inom både tandvården, övriga hälso- och sjukvården och social­tjänsten. Ett projekt pågår ofta mellan ett och två år och slutar med publicering av en rapport. Ibland leder hon flera projekt samtidigt.

– Jag saknar att arbeta som tandläkare och som forskare inom primärforskningen, men på SBU får jag användning för mina erfarenheter och lär mig nya saker hela tiden genom sekundärforskningen.

På det stora hela verkar hon nöjd med sitt jobb, men utesluter inte att arbeta kliniskt längre fram.

Preven­tion, diagnostik och behandling

Just nu leder Helena Domeij SBU:s enda pågående projekt inom tandvården. Det är en kartläggning av systematiska översikter om preven­tion, diagnostik och behandling inom tandvården.

Hon jobbar tillsammans med ett antal externa experter. Rapporten ska bli klar under våren och kommer bland annat att innehålla överskådlig information där man område för område kan se var det finns bra vetenskapliga översikter och var det fattas.

– Arbetet påverkas nu av covid-19 på det sättet att vi har videomöten i stället för att vi träffas, berättar hon.

Nya nationella riktlinjer

Samma expertgrupp har under 2019 tagit fram vetenskapligt underlag till delar av Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för tandvården som kommer i en remissversion nästa vår.

SBU har skrivit drygt 20 rapporter  om tandvård sedan 2002. De flesta är utvärderingar och kartläggningar.

Rapporterna uppdateras inte automatiskt. ­Efter ett par år blir det i stället ett litet tillägg med information om att rapporten publicerades för mer än två år sedan och att kunskapsläget kan ha förändrats.

” Ingen fråga är en dum fråga, men vi måste göra en prioritering eftersom vi inte kan ta hand om alla.”

SBU har inte täckt hela tandvården, enligt Helena, men det finns i dagsläget inga konkreta planer på fler rapporter inom odontologi när det pågående projektet blir klart. För hennes del handlar nästa projekt i stället om gynekologi. Det blir med andra ord tvära kast.

Svarar på frågor

En annan arbetsuppgift som Helena Domeij ibland jobbar med är att svara på frågor som kommer in till SBU:s upplysningstjänst. Hon slår ett slag för gratistjänsten, som är till för exempelvis chefer och utredare som behöver kunskapsunderlag för strategiska beslut om avgränsade frågor om metoder. Även kliniskt verksamma tandläkare och andra inom tandvården får ställa frågor, till exempel om de undrar vilken metod som är bäst i en viss situation.

– Ingen fråga är en dum fråga, men vi måste göra en prioritering eftersom vi inte kan ta hand om alla.

Om frågan är angelägen eller har stort allmänintresse försöker SBU ta fram ett underlag inom några månader.

Ett par frågor som har fått svar handlar om effek­ten av olika etsningstekniker inom tandvården och icke-kirurgisk laserbehandling i munnen. Upplysningstjänsten har också tittat på hur frisktandvård påverkar patientens tandhälsa och ekonomi samt effekterna av tandvård hos personer med långvarigt omsorgsberoende.

Hur kommer man överens på SBU när det inte finns stark vetenskap att luta sig mot?

– SBU ger inga rekommendationer alls, så vi behöver inte vara överens. Vi talar om att ”så här ser det ut”. Det är inte så ofta det finns stark vetenskap. När vi upptäcker att kunskap saknas, läggs det till databasen för kunskapsluckor.

Databasen kom till på uppdrag av regeringen för ungefär tio år sedan.

– Det är en service för att uppmuntra aktuella aktörer inom tandvården, på lärosätena och hos forskningsfinansiärerna att samverka och satsa på områden där det finns ett behov av forskning.

Det finns i dag 377 kunskapsluckor inom tandvård i SBU:s databas. Databasen fylls på i samband med att rapporter tas fram av SBU och i vissa fall Socialstyrelsen.

Så SBU säger ”varsågoda, här saknas det kunskap” men har inte ansvar för att det händer något sedan?

– Lite så är det. Vårt jobb är att titta på hur det vetenskapliga underlaget ser ut. Det är det vi gör.

Har tandvården blivit mer kunskaps­base­rad sedan de första SBU-rapporterna om tandvården kom i början av 2000-talet?

Helena Domeij funderar en stund och ser tveksam ut.

– Jag vet inte, om jag ska vara ärlig. Jag hoppas att det är mer fokus på det nu, och jag tror att tandläkarutbildningarna har det tänket. Det är bra om studenterna lär sig tänka kritiskt kring metoderna. ”Finns det evidens eller inte?”

En del av specialistföreningarna sammanställer den vetenskapliga litteraturen på sina områden i översiktsartiklar. Det tar hon som ett gott tecken.

– Tyvärr är det inte så att forskningen exploderar inom tandvården, men inom vissa områden kan det ha hänt mycket.
Janet Suslick

FAKTA – SBU
  • Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), utvärderar metoder och insatser inom tandvården, övriga hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt området funktionstillstånd/-hinder.
  • SBU har sedan 2002 skrivit drygt 20 ­rapporter om tandvården.
  • SBU jobbar just nu med ett 70-tal projekt varav ett handlar om tandvård.

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Andra artiklar i temat "VBE – Vetenskap och beprövad erfarenhet"

Varför uppfattar tandläkare beprövad erfarenhet som de gör?

Vetenskap Tandläkare och tandhygienister graderar beprövad och personlig erfarenhet som bas för sunt beslutsfattande högre än de som jobbar inom hälso- och sjukvården. Varför det är så är inte enkelt att besvara, men det är rimligt att anta att tandläkarnas syn på beprövad och personlig erfarenhet påverkas av rådande kunskapsläge, den organisation inom vilken de verkar samt gällande lagar och förordningar.
17 sep 2020

Så uppfattar tandläkare beprövad erfarenhet

Vetenskap Forskningsprogrammet Vetenskap och Beprövad Erfarenhet, VBE, har undersökt hur man inom tandvården samt hälso- och sjukvården ser på beprövad erfarenhet. Resultatet visar bland annat att tandläkare och tandhygienister graderar personlig erfarenhet, beprövad erfarenhet och vetenskaplig evidens högre än de som jobbar i hälso- och sjukvården.
2 jul 2020

Nya riktlinjer ska lyfta tandvården

SOCIALSTYRELSEN Socialstyrelsen arbetar med nya nationella riktlinjer för tandvården. Det är myndighetens största riktlinjearbete – alla kategorier, någonsin. Hundratals tandläkare medverkar. Målet är att få bästa möjliga tandvård.
6 apr 2020

Tandläkare positiva till beprövad erfarenhet

Tema VBE Tandläkare ser mycket positivt på beprövad erfarenhet, som de också anser väger tyngre än personlig erfarenhet. Det visar forskning som Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik arbetar med.
7 apr 2020

Allvarligt läge för odontologisk forskning

Tema VBE Kompetensbristen på lärosätena är tätt sammankopplad med det krisartade läget inom odontologisk forskning. Vetenskapsrådets siffror är dystra, både antalet ansökningar och beviljandegraden har sjunkit under de senaste tio åren. En ny satsning på en nationell forskar­skola skulle kunna vara en väg framåt.
14 apr 2020
Plusmaterial

Hon visar vägen in i yrket

Karriär Hur för man över kunskaper från ett långt arbetsliv till nya ­tandläkare? Det är Helena Pipping expert på, som erfaren handledare inom ­Folktandvården Västra Götaland.
27 apr 2020
Plusmaterial

Vad betyder VBE för dig?

Tema VBE Hur ser Sveriges tandläkare på vetenskap och beprövad erfarenhet? Vi frågade sex personer.
17 apr 2020

Frågor på det?

Tema VBE Närmare 300 tandläkarstudenter tar varje år tandläkarexamen från någon av Sveriges tandläkarutbildningar. Men vem avgör vad som ingår i utbildningen, och när förändras innehållet?
20 apr 2020
Plusmaterial

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören..: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch