Låginkomsttagare använder inte bidraget
Utlandsfödda och socioekonomiskt svaga grupper, som generellt har sämre tandstatus och därmed ett större behov av tandvård, använder bidraget mer sällan, konstaterar Lars Sjödin, tandvårdsexpert på Försäkringskassan. Foto: Janet Suslick

Låginkomsttagare använder inte bidraget

Ojämlik tandhälsa 18 jan 2018
Dela artikeln
Personer som har hög inkomst, är födda i Sverige eller som är högutbildade använder tandvårdsbidraget mer än dem som har låg inkomst, är födda utomlands eller är lågutbildade. Det konstaterar Försäkringskassan i en ny analys.

69 procent av alla som hade rätt till det allmänna tandvårdsbidraget använde det under tvåårsperioden 2015 och 2016, men andelen varierade en hel del mellan olika grupper.

Inkomst var en faktor som tydligt påverkade beteendet. Knappt hälften som tjänade under 142 560 kronor använde tandvårdsbidraget, jämfört med 80 procent av alla med en årsinkomst på 308 880 kronor eller mer.

Andra faktorer spelade också roll, men skillnader i utnyttjandet fanns kvar mellan personer med hög och låg inkomst oavsett ålder, kön, utbildning, hushållstyp eller var man bodde eller föddes, enligt Försäkringskassan.

Samma mönster fanns när Försäkringskassan tittade på utbildningsnivå. De med kortare utbildning utnyttjade tandvårdsbidraget i mindre utsträckning än de med längre utbildning.

Utlandsfödda går mer sällan
Var människor föddes påverkade också – personer födda i Sverige använde bidraget mer än de som föddes utomlands.

– Utlandsfödda och socioekonomiskt svaga grupper, som enligt andra studier generellt har sämre tandstatus och därmed ett större behov av tandvård, använder bidraget mer sällan, konstaterar Lars Sjödin, Försäkringskassans högsta tandvårdsexpert.

Det är viktigt för både individerna och samhället att de som behöver tandvården mest besöker tandvården mer regelbundet, menar han.

Hur anser du att myndigheter, regeringen, riksdagen eller andra kan få utlandsfödda och socioekonomiskt svaga grupper att besöka tandvården oftare?

– Det viktigaste är att informera om nyttan med regelbunden tandvård och att vi har ett generöst tandvårdsstöd. Många har en uppfattning om att det är dyrt med tandvård, men känner kanske inte till varken det allmänna tandvårdsbidraget eller högkostnadsskyddet.

Försäkringskassan jobbar med att utveckla sin informationsspridning på webben, för att förbättra kunskapen om subventionerna, berättar Lars Sjödin, men han uppmanar också tandvården att informera patienterna.

– De som jobbar inom tandvården är kanske de viktigaste informatörerna. I det personliga mötet med patienterna är det viktigt att informera om aktuellt tandvårdsstöd.

Fördubblat tandvårdsbidrag
Det är svårt att förutsäga om det fördubblade tandvårdsbidraget som börjar gälla i april kommer att spela så stor roll för att få dem som behöver tandvård att besöka tandvården, tycker Lars Sjödin och ger exempel.

– Besöksfrekvensen för mammografi, som ligger på cirka 80 procent, ökade inte när den blev kostnadsfri den 1 juli 2016. Det är samma grupper som avstår mammografi, trots att det kommer kallelser. Barn- och ungdomstandvården är avgiftsfri sedan mycket lång tid. Ändå avstår många ungdomar att gå regelbundet, framförallt de som behöver det mest.

Det kan finnas något annat än kostnaden som avgör att många väljer att avstå undersökning och behandling, menar han och lägger till:

– Hur det går beror också på hur vårdgivare agerar. Kommer tandvårdspriserna att ligga kvar eller kommer de att öka till följd av subventionen? Om priserna ökar, uteblir den eventuella ekonomiska effekten av det höjda tandvårdsbidraget, resonerar han.

Tidigast mot slutet av 2020 kan en studie publiceras som analyserar effekterna av bidragshöjningen, men besöksfrekvenser och annan tandvårdsstatistik finns tillgänglig på Försäkringskassans webbsida för statistik.

Skillnad mellan gifta och ensamstående
Försäkringskassans analys visar också på skillnader mellan olika hushållstyper. Gifta och sambor utan barn använde bidraget mer än familjer med barn, men framför allt mer än ensamstående. Skillnaderna fanns oavsett ålder, kön, inkomst, utbildning, vilket län man bodde i eller var man föddes.

Utnyttjandet av tandvårdsbidraget varierade också i landet. Det var högst i Hallands och Jönköpings län (74 procent) och lägst i Norrbotten (62 procent) under perioden som Försäkringskassan tittade på.
Janet Suslick

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch