Mer tandvård gav inte bättre tandhälsa
Foto: Colourbox

Mer tandvård gav inte bättre tandhälsa

Avhandling 25 sep 2019
Dela artikeln
En enkätstudie, där man följt cirka 6 000 femtioåringar som gått hos folktandvården respektive privat åren 1992–2012, visar inga skillnader i tandhälsoutveckling trots att gruppen som gått privat besökt tandvården oftare, lagt ner mer pengar och varit nöjdare med tandvården.
Raimo Pälvärinne

Raimo Pälvärinne

Raimo Pälvärinnä har haft flera ledningsuppdrag inom tandvården under sin karriär. Nu rundar han även av sin akademiska karriär med en licentiatavhandling.

– Jag har fyllt 65 så nu får det räcka, tycker han.

Avhandlingen omfattar två artiklar. Den ena är en sammanfattning av ledarskapet och konkurrenssituationen inom den offentliga och privata tandvården, den andra behandlar patienternas erfarenheter av privat respektive offentlig tandvård och publicerades nyligen i British Dental Journal, BDJ Open.

Tandvårdskostnad och antal tänder

Materialet består av 8 000 tillfrågade 50-åringar i regionerna Örebro och Östergötland, den så kallade TE-databasen. Gruppen har följts vart femte år med enkäter från 1992 till 2012, alltså 20 år, och svarsfrekvensen har genom åren legat på 70–75 procent, en hög siffra.

Frågorna handlade om tandvårdsbesök, tandvårdskostnader, nöjdhet och antal tänder. Dessa ganska grova mått bör tolkas med försiktighet, poängterar Raimo Pälvärinnä, men visar ändå skillnader han inte hade väntat sig att se.

– I den grupp som besökte folktandvården var utbildningsnivån något lägre än i gruppen som gick privat, och man hade också sämre tandhälsa vid starten 1992, det var lite oväntat.

Nöjdare med tandvård

Tjugo år senare, då 50-åringarna blivit 70 år, hade gruppen som gick privat lagt ner mer pengar och besökt tandvården oftare. De var också nöjdare med sin tandvård. Men deras tandhälsa hade försämrats i samma takt som folktandvårdsbesökarnas.

– Det förvånade mig, jag trodde nog utbildningsskillnaderna skulle slå igenom och att tandhälsoskillnaderna skulle vara större i gruppen 70-åringar. Men man måste komma ihåg att det är enkätmått och inte en klinisk studie och att tandhälsomåttet är mycket grovt. Man kan alltså inte dra några slutsatser kring revisionsintervall och vårdinnehåll. Under de 20 år som gått har också tandvårdssystemet ändrats flera gånger vilket försvårar tolkningen av svaren, påpekar Raimo Pälvärinnä.

Text: Hilda Zollitsch

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch