Ny klassificering för parodontit på plats
I det nya systemet delas patienter med parodontit in efter sjukdoms­stadium och prognosgrad.

Ny klassificering för parodontit på plats

Klassificering 28 jan 2020
Dela artikeln
Sverige har fått ett nytt klassificeringssystem för parodontala och periimplantära sjukdomar. Alla tandläkare behöver nu lära sig systemet, som har tagits fram i konsensus av ett 100-tal internationella experter.

Ann Marie Roos Jansåker, parodontolog och tidigare ordförande i Svensk förening för parodontologi och implantologi, är positiv till den nya klassificeringen för parodontala och periimplantära sjukdomar.

Anne Marie Roos Jansåker

Anne Marie Roos Jansåker

– Jag ser en stor fördel med att vi internationellt använder ett system som det finns konsensus kring, säger hon.

En annan fördel med klassificeringen är att den gör det lättare för tandvården att kommunicera om parodontal och periimplantär sjukdom. Dessutom går det att jämföra studier som följer den med varandra.

Är det svårt att komma igång med systemet?
– Jag tycker inte att det är komplicerat. När man väl har satt sig in i hur det fungerar är det intuitivt, men systemet har fler variabler än tidigare. En nyhet är att man inte längre skiljer på kronisk och aggressiv parodontit. En annan är att det är den värst drabbade tanden eller tandytan som avgör patientens sjukdomsstadium, säger Ann Marie Roos Jansåker.

Tord Berglundh

Det är viktigt att hålla isär diagnostik och klassificering av parodontal sjukdom, säger Tord Berglundh, professor i parodontologi i Göteborg. Han är en av experterna som har varit med och tagit fram det nya systemet och han presenterade det vid årets odontologiska riksstämma i november.

Diagnostik görs på tandnivå, precis som tidigare, medan klassificering tillämpas på patientnivå.

Hur går det då till rent praktiskt på kliniken? Först diagnosti­seras varje tand. Blödning vid sondering är det viktigaste kliniska måttet. En tand har parodontal hälsa om det inte blöder – det gäller även vid reducerad stödjevävnadsnivå efter behandlad och utläkt parodontit.

Blödning och stödjevävnadsförlust

Tänder utan stödjevävnadsförlust och som blöder vid sondering har gingivit.

Diagnosen parodontit tillämpas för tänder som uppvisar blödning vid sondering och stödjevävnadsförlust.

“Har patienten några fördjupade ­fickor som blöder, är patienten inte frisk.”

Det är bra att man nu tydligare skiljer mellan friskt och sjukt, tycker Ann Marie Roos Jansåker.

– Har patienten några fördjupade ­fickor som blöder, är patienten inte frisk. Vi ska jobba för en inflammationsfrihet och vi ska kunna skilja en parodontitpatient från en gingivitpatient. I övrigt ska vi fortsätta med riskbedömning och terapiplanering som vi alltid har gjort. Sjukdomsorsaken är bio­filmen och det är otroligt viktigt att se till att patienterna hanterar sin munhygien så bra som de bara kan, säger hon.

Tre former av parodontit

En patient har parodontit om det finns approximal fästeförlust vid minst två tänder som inte står intill varandra. Enligt den nya klassificeringen finns det tre former av parodontit: parodontit, nekrotiserande parodontal sjukdom samt parodontit som en manifestering av allmänsjukdom. Parodontit är den absolut vanligaste.

I det nya systemet delas patienter med parodontit in ­efter sjukdomsstadium och prognosgrad.

Fyra olika sjukdomsstadier finns och beror på parodontitens svårighetsgrad, komplexitet och utbredning. Det finns specifika beskrivningar för hur patienterna ska delas in. (Se tabell 1.)

– De flesta ”riktiga” parodontitpatienterna kommer att hamna i stadium tre och fyra, säger Tord Berglundh.

Svår parodontit

Prognosgraderingen görs i kategorierna A, B och C, som bygger på en bedömning av progressionshastigheten. Även här finns det specifika beskrivningar för hur patienterna ska delas in. (Se tabell 2.)

På tandläkarutbildningen i Göteborg, där Tord Berglundh undervisar, används redan den nya klassificeringen.

– Studenterna hanterar detta hur snyggt som helst, säger han.

”Generell parodontit, stadium fyra, grad C” är ett exempel på hur klassificering av en patient med svår parodontit ska anges.

Periimplantära sjukdomar

Helt nytt är att ett internationellt klassificeringssystem för periimplantära sjukdomar och tillstånd har tagits fram. Tre tillstånd identifieras: periimplantär hälsa, periimplantär mukosit och periimplantit.

Diagnosen periimplantit förutsätter blödning vid sondering samt ett ökat sonderingsdjup och benförlust jämfört med tidigare undersökningar. För att kunna upptäcka förändringar måste tandläkare eller tandhygienister registrera utgångsvärden.

– Det finns data på att periimplantit kan uppstå redan efter ett par år. Upptäck periimplantit i tid, eftersom det kan gå väldigt snabbt. Tar man bort biofilmen stannar sjukdomen av, säger Tord Berglundh.

“Det är tänkt att alla specialister nu ska börja använda klassificeringen.”

Först ut med att använda det nya klassificeringssystemet för parodontala och periimplantära sjukdomar är, förutom studenterna, specialisterna i parodontologi.

– Det är tänkt att alla specialister nu ska börja använda klassificeringen. Vissa har redan hunnit långt i implementeringen och andra har kommit igång nu efter symposiet på årets odontologiska riksstämma, berättar Ann Marie Roos Jansåker.

Nästa steg är att alla tandläkare och tandhygienister lär sig klassificeringen.

– På sikt är det viktigt att alla är insatta, annars kan det bli problem, tror Ann Marie Roos Jansåker.

Nya nationella riktlinjer

Än så länge är den nya klassificeringen för parodontala och periimplantära sjukdomar inte inbyggd i journalprogrammen, men det kommer.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vuxentandvård revideras just nu och de nya riktlinjerna bygger på det nya klassificeringssystemet.

Remissversionen av de nya nationella riktlinjerna planeras att vara klar i början av 2021.
Janet Suslick

Fakta

Text: Janet Suslick

Foton/Illustrationer: Foto: Emil Malmborg, Janet Suslick

Dela artikeln

Andra artiklar i temat "Tema: Metod"

Att behandla underbett

Metod ”Det är inte självklart att patienten har samma uppfattning om sitt utseende som den rådande skönhetsnormen, därför är det viktigt att vi är överens om vilket mål vi har med behandlingen”, säger Andrea Wölner-Hanssen Halbritter, chef för käkkirurgen i Karlstad, där man har stor erfarenhet av underbettskirurgi. Här beskriver hon hur en korrigering kan gå till.
22 sep 2020
Plusmaterial

Bit ihop och gör det själv!

Metod Gör-det-själv-tandvård på nätet kan locka den som vill komma billigt undan. Men vad är det man beställer och till vilket pris, för tänderna?
24 mar 2020
Plusmaterial

Totalt digitalt

Metod Med digital protesteknik kan patienter med ömmande skavsår bli ett minne blott. Efter bara två besök kan patienten få en helprotes med mycket bra passform.
29 jul 2019
Plusmaterial

Full fart för miljön

Miljöarbete Med engagemang, samarbete och snabba kommunikationsvägar har Folktandvården Norrtälje bra fart i sitt miljöarbete. Till exempel återvinner man allt så långt det är möjligt, och byter till biobaserade engångsmaterial.
11 jun 2019

Så förebygger du infektion

Hygien Alla tandläkare gör kirurgiska ingrepp. Att förebygga infektion så långt det bara går är, tillsammans med restriktiv antibiotikaanvändning, bästa vapnet mot antibiotikaresistens. Bodil Lund, käkkirurg som forskar om antibiotikaresistens, tipsar om vad man kan tänka på.
14 maj 2019

Tolka tecknen i tid

Erosion Erosionsskadade bett är en allt vanligare utmaning i tandvården. Läskdrickande är en stor bov i dramat men även hälsosamma kost- och dryckesvanor kan öka risken för omfattande erosionsskador.
4 feb 2019
Plusmaterial

Håll koll på toxikologin

Metod Patientens oro och personalens hälsa, och så givetvis din egen hälsa. Det är tre skäl att ha koll på de ämnen du hanterar på kliniken.
19 dec 2018
Plusmaterial

Med känsla för karies

Digitalisering Det är en utmaning att hitta lagom svåra patienter och ge tandläkarstudenterna mer praktisk träning. I Göteborg satsar man därför på att använda ­simulatorer i utbildningen.
12 nov 2018
Plusmaterial

Nya verktyg för tandvårdsrädda

Metod En ny behandlingsmodell kan hjälpa allmän­tandläkare att ta hand om tandvårdsrädda ­patienter. Metoden ger en tydlig struktur som gör att man snabbt kommer in på hur patienten kan ­behandlas på bästa sätt, berättar Carl-Otto Brahm, över­tandläkare i orofacial medicin i Jönköping.
27 sep 2018

Så testas dentala material

Metod Vad du sätter i patientens mun är ditt ansvar. Med CE‑märkning vet du att materialet upp­fyller ­kraven i regelverket. Men experterna tycker att det borde krävas ännu mer.
1 aug 2018
Plusmaterial

Pigg på karieskunskap

Metod I Umeå har universitetslektor Karin Sunnegårdh-Grönberg i fem år lett gruppbehandling för patienter med förhöjd risk för karies. Modellen, som kallas Pigg, är unik och rubbar delvis balansen mellan tandläkare och patient.
13 jun 2018
Plusmaterial

Endodonti bakom galler

Mördare, våldtäktsmän och kvinno­misshandlare. Tandläkare Tor Bomans patienter på anstalten ­Västervik Norra bär på olika levnads­öden, men de flesta har en sak gemensamt. De är i stort behov av ­akuttandvård.
29 maj 2018
Plusmaterial

En strålande behandling

Metod Med ett laserinstrument kan du ta bort karies utan att vidröra patienten, eller döda bakterier i en rotkanal. Specifika våglängder hos ljuset ger många möjliga användningsområden, men det behövs fler stora vetenskapliga studier för att visa varför det fungerar.
2 maj 2018
Plusmaterial

Håll koll på kvicksilvret

Metod I rören från din klinik har du sannolikt minst ett tiotal gram kvicksilver. Detta mycket giftiga ämne riskerar att läcka ut i miljön om det inte tas om hand på rätt sätt.
5 apr 2018
Plusmaterial

Mindre än minst

Metod Nanopartiklar dyker upp i allt fler produkter. En liten storlek ger dem nya egenskaper och nya möjlig­heter för materialutveckling. Men de tar också nya vägar in i kroppen.
6 mar 2018
Plusmaterial

Antibiotika ofta onödigt

Metod Slentrianmässig förskrivning av antibiotika har lett till en ökande resistens hos de bakterier man vill stoppa. Här behöver tandvården dra sitt strå till stacken och bara skriva ut antibiotika när det är indicerat
6 feb 2018
Plusmaterial

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören..: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch