Parodontit kan ge käkbensdöd
Fredrik Hallmers forskning visar att parodontit är en riskfaktor för käkbensnekros hos patienter som medicineras med bisfosfonater, särskilt om de också har diabetes. Foto: Emil Malmborg

Parodontit kan ge käkbensdöd

Forskaren 26 jun 2019
Dela artikeln
Parodontit kan orsaka käk­bens­nekros hos patienter som medicineras med bisfosfonater. Det visar käkkirurgen Fredrik Hallmers forskning. Därför rekommenderar han tand­läkare att behandla patienter för parodontal sjukdom när medicineringen startar.

Patienter med benskörhet eller cancer som har spridits till skelettet medicineras ofta med bisfosfonater eller denosumab för att minska risken för frakturer. Men patienter som tar läkemedlen kan, speciellt efter flera års medicinering, drabbas av käkbensnekros. Nekrosen orsakar smärta och ökar också risken för infektioner och tandförluster.

Fredrik Hallmer

Fredrik Hallmer
Ålder: 40 år.
Familj: Gift, en dotter.
Bor: I Malmö.
Utbildning: Tandläkarexamen, Malmö, 2005. Specialist i käkkirurgi, Skånes universitetssjukhus, 2015. Doktorsexamen, Malmö universitet, 2019.
Jobb: Privat konsult i käkkirurgi. Tidigare övertandläkare i käkkirurgi vid Skånes universitetssjukhus.
Fritid: Följer Malmö FF:s fotbollsmatcher, joggar, spelar innebandy och jagar.
Oanad talang: Spelar gitarr. Är hårdrockare från början. Förebilden är Iron Maiden, som han har sett tolv gånger på konsert.

Fredrik Hallmer har forskat om faktorer som ökar risken för käkbensnekros och hur den kan behandlas kirurgiskt. I april lade han fram en doktors­avhand­ling om det.

Han har studerat journalerna från drygt 50 patienter som behandlades i Skåne för läkemedelsrelaterad käkbensnekros mellan 2003 och 2010. Han har också gjort en klinisk studie som omfattar 55 patienter med benskörhet eller cancer som han behandlade för käkbensnekros mellan 2012 och 2015.

Bakterierna triggar nekros

Tidigare trodde man att tand­extrak­tion kunde orsaka käkbensnekros hos patienter som medicinerades med bisfosfonater eller denosumab, men Fredrik Hallmer är nu övertygad om att det inte är extraktionen i sig utan bakterierna som förekommer vid parodontal sjukdom som triggar nekrosen.

Han har tagit benbiopsier på 18 patienter med käkbens­nekros, och parodontitbakterier har funnits i samtliga prover. Fredriks studie är den första, gjord på människor, som visar sambandet.
Denosumab används framför allt av patienter med bröst- eller prostatacancer som har en spridning till skelettet, och de behandlas till stor del inom sjukhustandvården. Men patienter som medicineras med bisfosfonater mot frakturer i samband med osteoporos är vanligt förekommande inom allmäntandvården.

– Allmäntandläkare med vuxna patienter träffar minst någon patient i veckan som tar bisfosfonater, säger Fredrik Hallmer.

“Därför är det väldigt viktigt att tandvården regelbundet frågar patienterna om vilka läkemedel de tar.”

För tandläkare som träffar många äldre patienter är det ännu vanligare.

Därför är det väldigt viktigt att tandvården regelbundet frågar patienterna om vilka läkemedel de tar. Det bör ske vid varje revisionsundersökning och gärna även vid stödbehandling, anser han.

– För att förhindra nekros är det viktigt att behandla parodontit tidigt under bisfosfonatbehandlingen. Risken ökar med behandlingstiden, särskilt för patienter som har parodontit eller apikal parodontit. Vid grav parodontit, överväg extraktion av molarer i underkäken ­tidigt under medicineringen om patienten ska ta bisfosfonater länge, råder han.

Underkäken vanligast

Underkäken är det vanligaste stället att få nekros, sannolikt för att benet är mer kompakt och blodtillförseln sämre där.

– I samband med extraktion kan man minimera risken för nekros om man täcker över alveolen med slemhinna och syr ihop alveolen tätt.

Detta är extra viktigt om patienten har medicinerats med bisfosfonater i tre år eller längre.

Diabetes ger högre risk

Fredrik Hallmers forskning visar också att risken för läke­medels­relate­rad käkbensnekros är högre hos patienter med diabetes. Sedan tidigare är det känt att diabetespatienter också har en ökad risk för parodontit. Anledningen till sambanden tros vara att de mindre blodkärlen påverkas av diabetes och att genomblödningen därmed blir sämre.

En överraskning är att kortison, som man tidigare trodde skulle öka risken för käkbensnekros, i stället visar sig ha en skyddande effekt. Han tror att det beror på att kortison hämmar inflammationer.

Opereras bort

Läkemedelsrelaterad käkbensnekros kan oftast behandlas kirurgiskt, visar den kliniska studien. Fredrik Hallmer opererar bort den nekrotiserade benvävnaden, och i de flesta fall ­läker det ihop och patienten blir fri från smärta och infektion.

– Tidigare vågade man inte göra det – man trodde att skadan skulle förvärras.

Risken för käkbensnekros är tre gånger så stor vid behandling med denosumab som vid behandling med bisfosfonater. Därför är bisfosfonater att före­dra framför denosumab om det står och väger mellan de två, anser Fredrik Hallmer.

– Men läkarna ska ju välja den bästa behandlingen, eftersom det går att operera bort käkben som har drabbats av nekros.

Pilotprojekt

Hur påverkar avhandlingen din karriär?

– Det ändrar inte så mycket, men öppnar för fler forskningsprojekt, säger Fredrik Hallmer.

Han planerar exempelvis nu ett projekt tillsammans med odontologiska fakulteten i Oslo om behandling av osteo­myelit med denosumab. Det bygger på ett pilotprojekt han har gjort på två patienter. Så långt verkar läke­medlet kunna vara en effektiv behandlingsmetod.
Janet Suslick

FAKTA - Nya rön om käkbensnekros

● Parodontal sjukdom kan orsaka käkbensnekros hos patienter som medicineras med bisfosfonater eller denosumab.
● Diabetes ökar risken för käkbensnekros.
● Kortison minskar risken för käkbensnekros.
● Denosumab innebär tre gånger så stor risk för käkbens­nekros jämfört med bisfosfonater.
● De flesta fall av käkbensnekros kan behandlas med kirurgi.

Läs mer om läkemedelsrelaterad osteonekros

Läkemedelsrelaterad osteonekros i käkarna, del 1: Översikt och riktlinjer

Läkemedelsrelaterad osteonekros i käkarna, del 2: Skandinavisk kohort ska öka kunskapen

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Andra artiklar i temat "Cancer"

Tandläkare kan rädda liv

Porträttet Bengt Hasséus, docent i oral medicin, har ägnat sin forskar­karriär åt att förstå hur immunsystemet reagerar i förstadier till cancer. Han vill att Sveriges tandläkare och tandhygienister i ännu större utsträckning än i dag ska se sig som en del av hälso- och sjukvården.
18 nov 2020
Plusmaterial

Hon forskar om bakterier och cancer

Forskaren Det kanske dröjer innan cancergåtan är löst, men kunskapen man får längs vägen gör stor nytta. Det är en drivkraft för Margaret Sällberg Chen, som forskar om sambandet mellan cancer och munbakterier.
13 okt 2020
Plusmaterial

Tandläkare missade bennekros och cancer

Etik En molar extraherades men ­alveolen läkte inte. Det behandlades som alveolit. Först efter tre månader fick patienten remiss till käkkliniken. Där upptäcktes en stor käkbensnekros och lymfkörtelcancer.
12 jan 2021
Plusmaterial

Missade cancer – patienten dog

Etik Trots svåra besvär på grund av sår i kinden bollades den multisjuka kvinnan runt inom tandvården i två och ett halvt år utan att få en ordentlig undersökning eller diagnos. Det visade sig vara cancer. Patienten avled tidigare i år.
23 sep 2020
Plusmaterial

Cancerbehandling försenades av sen diagnos

Etik Cancerdiagnosen fördröjdes länge på grund av att kontroller och vävnadsprover uteblev. Trots att patienten till slut fick omfattande kirurgi och strålbehandling fick hon senare tillbaka cancern och botande behandling var inte längre möjligt.
15 apr 2020
Plusmaterial

Orala mikrobiotans kopplingar till allmänhälsan

Vetenskap Oral hälsa skapas i ett symbiotiskt förhållande mellan den residenta orala mikrobiotan och värden. Lokala bakteriella förändringar som resultat av ekologiska störningar kan leda till en dysbios, vilket anses vara ett avgörande inslag i patogenesen för parodontit och dental karies. Dysbios i den orala mikrobiotan har också kopplats till allmänsjukdomar såsom kardiovaskulära sjukdomar, diabetes och cancer. Det är därför tänkbart att ett symbiotiskt förhållande mellan den orala mikrobiotan och värden kan ha positiva effekter utanför munhålan.
11 mar 2020

Att förlora ansiktet

Metod Till specialisttandvården i Örebro kommer patienter som på grund av exempelvis cancer förlorat näsa, öga eller öra. Tandvårdens långa erfarenhet av implantat är en viktig framgångsfaktor i behandlingen av dessa patienter.
17 dec 2019
Plusmaterial

Muncancer ska upptäckas med AI

Oral cancer Patienter med risk för muncancer ska upptäckas i tid inom tandvården med hjälp av borstprov och artificiell intelligens, AI. Det testas nu i ett forskningsprojekt.
28 nov 2019

Fler läkemedel misstänks orsaka osteonekros i käken

Forskning Allt fler rapporter kommer om läkemedelsrelaterad osteonekros i käken. Nu har brittiska forskare sammanställt rapporterna.
7 mar 2019

Sen upptäckt av cancer bilateralt i munhålan

Vetenskap Undersökning av munhålans slemhinnor ingår i en sedvanlig tandläkarundersökning, och förändringar med avvikande utseende ska utredas. Här beskrivs ett fall med två intraorala maligna tumörer som upptäcktes i ett avancerat stadium på en svårundersökt patient.
13 dec 2018

Unik jättestudie ­avslöjar genetiska tandhälsofaktorer

Forskning I en studie på över 500 000 personer har forskare ­hittat närmare 100 ställen i människans arvsmassa som är kopplade till karies eller tandlossning. De gener som anses mest intressanta har betydelse för tandkvalitet och immunförsvar.
25 sep 2018

Raka vägen inget för Java

Porträttet Han gick en halv tandläkarutbildning i Rumänien och resten på hemmaplan i Sverige. 2013 blev han årets tandläkar­student i Göteborg och det öppnade nya ­dörrar. Om allt går som planerat får Java Walladbegi doktorshatt nästa år. Drömmarna om framtiden är stora.
20 jun 2018

Beteltuggning skördar liv

Papua Nya Guinea har högst andel muncancer i ­världen i förhållande till befolkningsmängd. ­Orsaken är betelnötter, men också stor brist på tandvård och avsaknad av vägar – människor kan behöva gå i dagar för att ta sig till en klinik.
12 sep 2018
Plusmaterial

Dålig tandhälsa kan vara dödlig riskfaktor

Forskning Personer med dålig tandhälsa hade 45 procents högre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och 58 procents högre risk att dö i cancer, enligt ny svensk studie.
7 jun 2018

Samband hittat mellan parodontit och cancer

Forskning Finska forskare har funnit ett samband mellan parodontit och cancer. Den starkaste kopplingen tycks vara till cancer i bukspottkörteln.
5 apr 2018

Samband mellan parodontit och cancer

Munhälsodagen Risken att dö i bukspottkörtelcancer är nästan dubbelt så stor för patienter som har parodontit än för dem som inte har det. Det visar ny finsk forskning som Tandläkartidningens vetenskapliga redaktör Björn Klinge berättade om i dag på internationella munhälsodagen.
20 mar 2018

Screening kan minska insjuknande i munhålecancer

Vetenskap Oral cancer har hög morbiditet och mortalitet om den inte upptäcks i tid och antalet sjukdomsfall ökar. Ett nationellt program för screening av munhålan skulle kunna minska antalet cancerfall betydligt, eftersom en stor del av cancerfallen orsakas av miljö- och livsstilsfaktorer. Tobak, alkohol och dålig tandhälsa är några av riskfaktorerna.
17 aug 2017

Tandläkare har ökad risk för hudcancer

Cancer Tandläkare löper numera mer än 2,5 gånger högre risk att drabbas av basalcellscancer än jordbrukare, skogsbrukare och trädgårdsmästare, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.
5 jun 2018

Han hoppas få svar i saliven

Forskaren Ett enkelt salivprov för tidig upptäckt av några av våra vanligaste folksjukdomar. Det hoppas forskaren och tandläkaren Daniel Jönsson ska bli verklighet genom en av världens största familjestudier, Malmö Offspring Study (MOS).
8 jul 2016
Plusmaterial

Cancerbehandling en risk för tandhälsan

Forskning Bröstcancerbehandling av postmenopausala kvinnor med aromatashämmare ökar risken för sämre tandhälsa och parodontit. Patienterna bör därför kontrolleras regelbundet, menar forskare.
10 jun 2016

E-cigaretter kan vara cancerframkallande

Forskning Både med och utan nikotin orsakar röken från e-cigaretter skador på DNA-molekylerna i svalgceller. Forskarna varnar för att e-cigaretterna kan vara cancerframkallande.
29 apr 2016

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in kontakta webbredaktören. redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch