Parodontit kan ge käkbensdöd
Fredrik Hallmers forskning visar att parodontit är en riskfaktor för käkbensnekros hos patienter som medicineras med bisfosfonater, särskilt om de också har diabetes. Foto: Emil Malmborg

Parodontit kan ge käkbensdöd

Forskaren 26 jun 2019
Dela artikeln
Parodontit kan orsaka käk­bens­nekros hos patienter som medicineras med bisfosfonater. Det visar käkkirurgen Fredrik Hallmers forskning. Därför rekommenderar han tand­läkare att behandla patienter för parodontal sjukdom när medicineringen startar.

Patienter med benskörhet eller cancer som har spridits till skelettet medicineras ofta med bisfosfonater eller denosumab för att minska risken för frakturer. Men patienter som tar läkemedlen kan, speciellt efter flera års medicinering, drabbas av käkbensnekros. Nekrosen orsakar smärta och ökar också risken för infektioner och tandförluster.

Fredrik Hallmer

Fredrik Hallmer
Ålder: 40 år.
Familj: Gift, en dotter.
Bor: I Malmö.
Utbildning: Tandläkarexamen, Malmö, 2005. Specialist i käkkirurgi, Skånes universitetssjukhus, 2015. Doktorsexamen, Malmö universitet, 2019.
Jobb: Privat konsult i käkkirurgi. Tidigare övertandläkare i käkkirurgi vid Skånes universitetssjukhus.
Fritid: Följer Malmö FF:s fotbollsmatcher, joggar, spelar innebandy och jagar.
Oanad talang: Spelar gitarr. Är hårdrockare från början. Förebilden är Iron Maiden, som han har sett tolv gånger på konsert.

Fredrik Hallmer har forskat om faktorer som ökar risken för käkbensnekros och hur den kan behandlas kirurgiskt. I april lade han fram en doktors­avhand­ling om det.

Han har studerat journalerna från drygt 50 patienter som behandlades i Skåne för läkemedelsrelaterad käkbensnekros mellan 2003 och 2010. Han har också gjort en klinisk studie som omfattar 55 patienter med benskörhet eller cancer som han behandlade för käkbensnekros mellan 2012 och 2015.

Bakterierna triggar nekros

Tidigare trodde man att tand­extrak­tion kunde orsaka käkbensnekros hos patienter som medicinerades med bisfosfonater eller denosumab, men Fredrik Hallmer är nu övertygad om att det inte är extraktionen i sig utan bakterierna som förekommer vid parodontal sjukdom som triggar nekrosen.

Han har tagit benbiopsier på 18 patienter med käkbens­nekros, och parodontitbakterier har funnits i samtliga prover. Fredriks studie är den första, gjord på människor, som visar sambandet.
Denosumab används framför allt av patienter med bröst- eller prostatacancer som har en spridning till skelettet, och de behandlas till stor del inom sjukhustandvården. Men patienter som medicineras med bisfosfonater mot frakturer i samband med osteoporos är vanligt förekommande inom allmäntandvården.

– Allmäntandläkare med vuxna patienter träffar minst någon patient i veckan som tar bisfosfonater, säger Fredrik Hallmer.

“Därför är det väldigt viktigt att tandvården regelbundet frågar patienterna om vilka läkemedel de tar.”

För tandläkare som träffar många äldre patienter är det ännu vanligare.

Därför är det väldigt viktigt att tandvården regelbundet frågar patienterna om vilka läkemedel de tar. Det bör ske vid varje revisionsundersökning och gärna även vid stödbehandling, anser han.

– För att förhindra nekros är det viktigt att behandla parodontit tidigt under bisfosfonatbehandlingen. Risken ökar med behandlingstiden, särskilt för patienter som har parodontit eller apikal parodontit. Vid grav parodontit, överväg extraktion av molarer i underkäken ­tidigt under medicineringen om patienten ska ta bisfosfonater länge, råder han.

Underkäken vanligast

Underkäken är det vanligaste stället att få nekros, sannolikt för att benet är mer kompakt och blodtillförseln sämre där.

– I samband med extraktion kan man minimera risken för nekros om man täcker över alveolen med slemhinna och syr ihop alveolen tätt.

Detta är extra viktigt om patienten har medicinerats med bisfosfonater i tre år eller längre.

Diabetes ger högre risk

Fredrik Hallmers forskning visar också att risken för läke­medels­relate­rad käkbensnekros är högre hos patienter med diabetes. Sedan tidigare är det känt att diabetespatienter också har en ökad risk för parodontit. Anledningen till sambanden tros vara att de mindre blodkärlen påverkas av diabetes och att genomblödningen därmed blir sämre.

En överraskning är att kortison, som man tidigare trodde skulle öka risken för käkbensnekros, i stället visar sig ha en skyddande effekt. Han tror att det beror på att kortison hämmar inflammationer.

Opereras bort

Läkemedelsrelaterad käkbensnekros kan oftast behandlas kirurgiskt, visar den kliniska studien. Fredrik Hallmer opererar bort den nekrotiserade benvävnaden, och i de flesta fall ­läker det ihop och patienten blir fri från smärta och infektion.

– Tidigare vågade man inte göra det – man trodde att skadan skulle förvärras.

Risken för käkbensnekros är tre gånger så stor vid behandling med denosumab som vid behandling med bisfosfonater. Därför är bisfosfonater att före­dra framför denosumab om det står och väger mellan de två, anser Fredrik Hallmer.

– Men läkarna ska ju välja den bästa behandlingen, eftersom det går att operera bort käkben som har drabbats av nekros.

Pilotprojekt

Hur påverkar avhandlingen din karriär?

– Det ändrar inte så mycket, men öppnar för fler forskningsprojekt, säger Fredrik Hallmer.

Han planerar exempelvis nu ett projekt tillsammans med odontologiska fakulteten i Oslo om behandling av osteo­myelit med denosumab. Det bygger på ett pilotprojekt han har gjort på två patienter. Så långt verkar läke­medlet kunna vara en effektiv behandlingsmetod.
Janet Suslick

FAKTA - Nya rön om käkbensnekros

● Parodontal sjukdom kan orsaka käkbensnekros hos patienter som medicineras med bisfosfonater eller denosumab.
● Diabetes ökar risken för käkbensnekros.
● Kortison minskar risken för käkbensnekros.
● Denosumab innebär tre gånger så stor risk för käkbens­nekros jämfört med bisfosfonater.
● De flesta fall av käkbensnekros kan behandlas med kirurgi.

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören.: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.
Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch