Äldre personer med en lång historia av parodontit hade en mer än fördubblad risk att drabbas av kognitiv försämring. Det visar en svensk prospektiv kohortstudie där drygt 1 400 personer som var 60 år och äldre mellan 2001 och 2003 genomgick en medicinsk, psykologisk och dental undersökning som även inkluderade panoramaröntgenbilder.
Sex år senare genomfördes likartade undersökningar i en uppföljning med de drygt 700 personer som fortfarande var i livet och ville och kunde medverka.
Total tandlöshet
Ett hundratal av personerna hade då drabbats av en säkerställd försämring av sin kognitiva förmåga. Försämringen var signifikant kopplad till flera parodontitmått, som färre än 20 tänder eller total tandlöshet, samt en lång historia av parodontit avläst på panoramaröntgenbilderna.
Andra parametrar som också kunde kopplas till den kognitiva försämringen var ålder, utbildning, ensamhushåll, kranskärlssjukdom eller lågt BMI.
Efter justering för tänkbara störfaktorer var en lång historia av parodontit, ålder, utbildning och lågt BMI kvar som statistiskt säkerställda riskfaktorer.
Orsakssamband
Sambandet mellan parodontit och försämrad kognitiv förmåga är inte nytt, men flertalet tidigare studier har inte kunnat utesluta att den försämrade kognitionen kan ha varit orsaken till den försämrade tandstatusen i och med försämrad diet och oral hygien.
Den aktuella studien är prospektiv och inkluderade dessutom endast personer med en välfungerande kognition, vilket gör att författarna vågar föreslå att det finns ett möjligt orsakssamband mellan parodontit och försämrad kognition.
