Annons

Annons

Plötsligt försvann alla beställningar

Från all time high i februari 2020 till tvärnit i april. Så kan man sammanfatta pandemiåret för Sveriges tandtekniker enligt branschorganisationen Sveriges Tandteknikerförbund. Men nu rullar hjulen igen.

Å ret 2020 började bra och för många tandtekniska labb var februari en rekordmånad, med ett all time high vad gäller ekonomiskt resultat. Den snabba utvecklingen inom implantatområdet och en relativt stabil efterfrågan på fast protetik är några av orsakerna enligt Olle Sahlin, ordförande i Sveriges Tandtekniker­förbund.

Olle Sahlin

Olle Sahlin


Branschen omsätter cirka 1,9 miljarder kronor och sysselsätter 1 800 tandtekniker i totalt 370 laboratorier runt om i Sverige. Cirka hälften av labben är medlemmar i Sveriges Tandteknikerförbund.
När pandemin slog till i mars förra året var många beställningar redan lagda vilket gjorde att man klarade mars månad relativt bra. Olle Sahlin sammanfattar:
– Tappet kom i april, då många folktandvårdskliniker stängde och Praktikertjänst korttidspermitterade sina anställda. Då försvann 50–80 procent av marknaden på en gång. Patienterna kom inte och konstruktioner blev liggande. Läget var som värst mellan april och juni, medan det förbättrades efter sommaren.

”Det räcker att stänga ner tandvården i tre månader så har man en vårdskuld att beta av.”

På sina håll i landet, till exempel i Örebro, märktes knappt något tapp alls då man inte hade så många coronafall. På andra håll var det desto större påverkan, det har följt utvecklingen av smittläget.
Olle Sahlin bedömer att labben vid jul hade 90 procent av sin kapacitet tillbaka.
– Nu är det full snurr igen. Det räcker att stänga ner tandvården i tre månader så har man en vårdskuld att beta av, konstaterar Olle Sahlin.
Såvitt han känner till har inget labb gått i konkurs under pandemiåret, däremot har ett fåtal tandtekniker passat på att gå i pension lite tidigare än planerat.

Orderingången dök snabbt

Att det kommer att finnas ­mycket jobb framöver tror även Fredrik Arvidsson, en av ägarna till Arvidssons Tandtekniska i Alingsås. Labbet har funnits sedan 1963 och startades av Fredriks far Hans.
– Vårdskulden handlar ju om dem med stora tandvårdsbehov, så det finns en risk att det blir brist på tandtekniker eftersom man kan behöva nyanställa för att jobba ner skulden, tror han.

Fredrik Arvidssons företag korttidspermitterade under april, maj och juni. Han tycker att de stöd som fanns att söka var till stor hjälp.


Fredrik Arvidsson och hans cirka 20 medarbetare märkte av tappet framför allt i april–maj.
– Orderingången dök ganska snabbt och i maj hade vi bara 40 procent av omsättningen. Vi korttidspermitterade under april, maj och juni men i augusti kunde vi öka arbetstiden igen och i oktober var alla i arbete som vanligt.

”En pandemieffekt är att vi gör fler bettskenor.”

Nu i början av 2021 ligger omsättningen 10 procent under förra årets omsättning, då det alltså var all time high.
– En pandemieffekt är att vi gör fler bettskenor, noterar han.
Han tycker att de stöd som fanns att söka var till stor hjälp, och labbet utnyttjade förutom permitteringsmöjligheten även omställningsstödet för vissa fasta kostnader i maj, och de lägre arbetsgivaravgifterna.
– Hyrorna kunde ha varit enklare att söka stöd för, men vi har en fantastiskt bra hyresvärd som gav oss hyresrabatt så vi klarade oss utan hyresstödet.
Labbet i Alingsås är ett fullservicelabb som har kunder både i folktandvården genom upphandlingar i Halland och Västra Götaland, och privata tandläkare. Fredrik Arvidsson tycker det har varit bra med flera ägg i korgen även om han tycker att upphandlingar ibland gör att verksamheten blir ryckig.
– Ibland har vi avstått nya upphandlingar för att i stället satsa på våra gamla kunder. I en upphandling i Västra Götalandsregionen innan jul sänktes priserna och det får ju stor påverkan.

Åke Hammarlund

Åke Hammarlund


I Karlstad leder tandtekniker Åke Hammarlund arbetet på Klaralab som hör till folktandvården och ägs av Region Värmland. Precis som Arvidssons Tandtekniska är det ett full­service­labb och man har 18 anställda. Även i Karlstad började orderingången vackla i mars.
– I april försvann alla jobb, labbet var tomt. ­Folktandvården permitterade inte folk, så vi vidare­utbildade oss, tittade lite på framtiden med digitalisering.
Eftersom regionen har rätt att använda personal till annat än de ordinarie arbetsuppgifterna blev fyra personer rekryterade att hjälpa till på avdelningar och stötta vårdpersonalen på Centralsjukhuset i Karlstad.
– Vi lyckades lösa det på frivillig väg och slapp tvinga någon. De som var i sjukvården tyckte det kändes bra att kunna hjälpa till och två personer var kvar till sista augusti.

”Så fort patienterna känner sig trygga igen kommer det att braka loss.”

Då började jobben komma in igen och mot slutet av året såg det till och med bättre ut än 2019.
– Vårdskulden ger sig till känna även om det är lite ryckigt på grund av patientgruppen 70+, där väntar ju många på vaccinet nu. Så fort patienterna känner sig trygga igen kommer det att braka loss, tror Åke Hammarlund.
Även Åke märker att det är svårt att hitta tandtekniker i dag, men hittills har rekryteringen ändå gått bra.
– Jag har trott att digitaliseringen skulle minska behovet av personal, men det har varit tvärtom. Maskinerna behöver skötas, material fyllas på och så vidare. Även om fräsar kan gå nattetid så kräver utvecklingen folk.

Upptäck mer