Rätt behandling till rätt patient
– Vi är nöjda med att vi har anslutit oss till Skapa. Vår medvetenhet om vilken profylax, uppföljning och behandling patienten får och ska få har ökat, säger Björn Lundberg, privattandläkare på Gotland. Foto: Lars Torndahl

Rätt behandling till rätt patient

Utvecklar verksamheten 20 jan 2017
Dela artikeln
Björn Lundberg och kollegerna på privatpraktiken Adelsgatan 48 i Visby har länge haft ett vårdprogram för riskpatienter, men hittills har det varit svårt att se om rätt patient har fått rätt vård. Nu tar de reda på det med hjälp av Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (Skapa).

Det var nyfikenhet som gjorde att Björn Lundberg och kollegerna på Adelsgatan 48 i Visby anslöt sig till Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (Skapa) 2012 och blev den första privata mottagningen i samarbetet.

Sedan dess skickas samma uppgifter som mottagningen rapporterar till Försäkringskassan till Skapa utan att mottagningen behöver göra något särskilt.

Skapa samlar in och bearbetar uppgifterna från många kliniker och sedan kan organisationerna som deltar, via en särskild portal, ta ut rapporter med uppgifter från 2008 och framåt. På så vis kan Björn Lundberg jämföra statistik och resultat på olika sätt.

– Med Skapa kan vi göra tvärsnittsundersökningar samt följa resultat över tid, vilket har varit svårt tidigare, säger han.

Riskgrupperar patienter
Sedan länge har tandläkarna på Adelsgatan 48 riskgrupperat patienterna. Varje patients risk uppskattas utifrån fyra variabler: allmänmedicinsk risk, teknisk risk, kariesrisk och risken för parodontal sjukdom. Riskbedömningen ligger till grund för patientens behandling och behandlingsintervall.

– Trots att vi har jobbat med detta under lång tid, har vi egentligen inte kunnat följa upp om rätt patient får rätt behandling. Vi vill ha bättre koll på hur våra patienter mår, vilka behandlingar de får, om de får rätt behandling vid rätt tillfälle och hur vi kan utveckla omhändertagandet. Målet är att behandla patienterna effektivt, förklarar Björn.

Rapportera rätt
En utmaning har varit att lära sig rapportera så att resultaten ger en rättvis bild av verkligheten. Tidigare användes inte alltid alla åtgärdskoder. Istället noterades mycket av behandlingen i daganteckningarna, som inte rapporteras in till Försäkringskassan eller Skapa.

Rapporterar man inte på rätt sätt blir det svårt att tolka effekterna av olika åtgärder. En fyllning tillsammans med information förebygger kanske nästa fyllning, men om den förebyggande åtgärden inte syns i statistiken ser man inte om den spelar någon roll.

Projekt pågår
Under drygt ett år har mottagningen arbetat med projektet ”Vem får vad och varför?” Diagnoserna karies och parodontit har jämförts med insatta åtgärder.

Första steget har varit att ta reda på vilka behandlingar som faktiskt görs. När det gäller karies har de bland annat tittat på patienter som har fått reparativa åtgärder – lagning eller krona. Hur många har fått hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande åtgärd sex månader före eller efter en fyllning eller krona? 2013 var andelen lite drygt 15 procent. 2015 hade den ökat till drygt 20 procent.

Information eller instruktion (åtgärd 311) dominerar, men uppföljande information eller instruktion (åtgärd 312) har rapporterats mycket oftare 2015 jämfört med 2013.

Det speglar mottagningens sätt att arbeta bättre och gör det lättare att följa upp och utveckla verksamheten, enligt Björn Lundberg.

Lättare att följa upp
Vad gäller parodontit är skillnaden ännu tydligare. 2013 debiterades knappt 1 200 åtgärder i samband med diagnosen.

– 94 procent var tandstensskrapning. Vi visste att patienterna fick mycket information och instruktion, men det syntes inte eftersom det togs upp i daganteckningarna men inte med åtgärdskod, berättar han.

2015 var nästan en tredjedel av alla debiterade åtgärder information/ instruktion. Profylaxarbetet har gjorts synligt vad gäller både karies och parodontit. Det gör det lättare att följa upp riskpatienterna.

Nästa steg är att ta reda på om rätt patienter får rätt behandling.

– Vi kommer att titta närmare på åtgärderna inom 200- och 300-serierna och koppla det till vår befintliga risgruppering och vårdprogram, säger Björn Lundberg.

Nöjda med Skapa
Han och hans kollegor på mottagningen är nöjda med att de har anslutit sig till Skapa. Det har ökat medvetenheten om vilken profylax, uppföljning och behandling patienten får och ska få har ökat.

– Det är lättare att utveckla verksamheten med Skapa, säger han.

Text: Janet Suslick

Skapa 2016

* Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit (Skapa) innehåller information om drygt 5,6 miljoner patienter.
* Cirka 1 200 kliniker från 20 folktandvårdsorganisationer rapporterar in data. Alla utom Folktandvården Gotland är med.
* Ett 90-tal av Praktikertjänsts uppåt 900 mottagningar rapporterar nu också in till Skapa.
* Skapas verksamhet beskrivs i årsrapporter som finns på www.skapareg.se.

Text: Janet Suslick

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Om du har problem att logga in, kontakta webbredaktören: redaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch