Annons

Annons

Reformen väcker protester

Utvecklingen mot ökad valfrihet och en ny vårdstruktur väcker protester, men nu är bollen i rullning, konstaterar Markus Sovala, ansvarig för reformen i landskapet Nyland.

Regeringen har budgeterat 300 miljoner euro bara för det här årets förberedelser av vård- och landskapsreformen.
– Det är ungefär vad det kostar att driva en mindre region under ett helt år, säger Markus Sovala.
Han är högste ansvarig för arbetet med reformeringen av vården i Nyland, den befolkningsmässigt största regionen som omfattar Helsingfors och ytterligare ett tiotal kommuner i södra Finland.

”Brukare och patienter ska inte behöva märka någon skillnad i servicekvalitet.”

De första delarna av den social- och hälsovård som i dag sköts av kommunerna ska föras över till landskapen redan 1 januari 2020. Tandvården ligger lite senare i tidtabellen och börjar drivas av landskapen 2023.
– Brukare och patienter ska inte behöva märka någon skillnad i servicekvalitet. Förändringen kommer inte att ske över en natt; vi siktar på en säker övergång, säger han.
Markus Sovala framhåller att det skulle vara enklare att genom­föra förändringarna i två steg: först skapa landskapen och flytta över verksamheterna från kommunerna och därefter genomföra valfriheten.
– Problemet är att de två delarna är politiskt bundna till varandra, förklarar han.

Valfrihet och regioner

De två dominerande regeringspartierna – Samlingspartiet och Centern – värnar varsin del av reformen och vill säkerställa att de får med sina hjärte­frågor. Samlingspartiet, som i Sverige motsvaras av Moderaterna, strider framför allt för valfri­heten, medan Centern driver övergången till en ny regional nivå.
Båda partierna är angelägna om att hinna få lagstiftningen på plats före sommarsemestern. Det är nödvändigt både för att det ska gå att genomföra val till landskapen i slutet av oktober och för att regeringen ska hinna genomföra sin politik före nästa parlamentsval, som hålls i april nästa år.
Kommunerna protesterar mot förändringen, som innebär att de förlorar hälften av sitt skatteunderlag. Men reformen slår olika i olika delar av landet. I regioner med många små kommuner har man redan börjat driva delar av vård och omsorg i större regionala enheter.
– Den demografiska utvecklingen gör att många småkommuner har gått samman för att klara sina uppgifter, säger Markus Sovala.

Upptäck mer