Så syns missbruk i munnen
Cannabis, som är den vanligaste illegala drogen i Sverige, ger problem med muntorrhet och karies. Foto: Colourbox

Så syns missbruk i munnen

Klinik&Praktik 27 jun 2022
Dela artikeln
Missbruk av olika substanser sätter spår i munnen och påverkar tandhälsan negativt. En del personer med missbruksproblem uppsöker tandvården för att få utskrivet det läkemedel de är beroende av, medan andra kommer först när de har stora problem med tänderna.

–Vi vill ju hjälpa alla. Det är en förutsättning när man jobbar här, säger Maria Rosin, tandläkare och klinikchef vid Folktandvården Akuten i Stockholm.

Mottagningen har öppet varje dag, och tar emot patienter med akuta problem. Maria Rosin och tandläkarkollegan Makine Männik tycker inte att det är så vanligt att de träffar på personer med missbruksproblem.

Makine Männik och Maria Rosin, tandläkare

Makine Männik och Maria Rosin

– Kanske kan det mer vara en stark misstanke om missbruk, men vårt fokus är på det problem de sökt sig till oss för, säger Makine Männik.

Ett avvikande beteende eller vissa indikationer på tänderna, som atypisk karies, kan vara en signal om missbruk, och ibland berättar patienterna själva om att de har haft problem.

Det de träffar på är framför allt personer som återkommer, och som frågar efter ett specifikt smärtstillande läkemedel.

– Det tyder på att de kanske missbrukar tabletter, men som behandlare får vi bemöta det patienterna säger, och hantera det vi kan. Smärtstillande är inte ett förstahandsalternativ. Ibland hittar vi inget fel på tänderna, men vi dömer ingen, utan vår ambition är att alla patienter som söker oss ska gå härifrån smärtfria, säger Makine Männik.

”Det värsta är att de inte kommer till tandvården överhuvudtaget. När de sedan kommer in akut har det gått för långt, och vi kan inte göra så mycket.”

De kontrollerar dock om patienten har nyligen utskrivna recept där det borde finnas tabletter kvar, och för vissa patienter säger de nej till att skriva ut mer. Patienterna hänvisas alltid vidare till ordinarie tandläkare.

– Vi kan inte bara ge smärtstillande och sedan släppa patienten. De måste få hjälp mer permanent, säger Makine Männik.

De är båda väldigt tydliga: En misstanke om missbruk förändrar inte valet av behandling för patienten. De konstaterar också att de ”nog har sett allt”. Till exempel personer som inte söker vård förrän det har gått väldigt långt och har stora problem med karies och infektioner.

– Det värsta är att de inte kommer till tandvården överhuvudtaget. När de sedan kommer in akut har det gått för långt, och vi kan inte göra så mycket, säger Maria Rosin.

Fånga upp patienten

Att fråga någon rakt ut om missbruksproblem är givetvis känsligt, men Maria Rosin föreslår att man kan fråga ”Hur har det blivit så här?” apropå tandhälsan, och se om patienten öppnar för ett vidare samtal.

– Vi bemöter alla på ett anpassat sätt. Vi på akuten är inte rätt instans för övergripande vård, men kan fånga upp patienten och förmedla att det finns hjälp att få, säger Maria Rosin.

På kliniken finns en lista med olika instanser där man kan få vidare hjälp. Det kan handla både om hjälp med att söka pengar för att få råd med sin tandvård, och om att hitta rätt stöd för att få hjälp med sitt missbruk eller livssituation.

Patricia de Palma

Patricia de Palma

På Karolinska Institutet leder Patricia de Palma, tandvårdschef vid universitetstandvården, forskningsprojekt kring hur specifika missbruk återspeglas i munnen. Hon har tidigare även forskat kring tandhälsan hos hemlösa personer, som ofta också hade missbruksproblem, och drev kliniken Pelarbacken där de kunde få hjälp.

I Sverige är cannabis den vanligaste illegala drogen, och användningen ökar.

– Här har vi inom tandvården en möjlighet att påverka: att fånga upp ungdomar i 14–15-årsåldern så att de inte fortsätter sitt missbruk. Om man träffar på ungdomar som ofta uteblir från sina besök och har tecken i munnen på att ha rökt cannabis (se faktaruta), tycker jag att man ska kontakta föräldrarna och berätta. Jag tror att de hellre får det samtalet, än att barnet får en psykos som 30-åring.

Tecken att vara uppmärksam på

Patricia de Palma poängterar att en person med ett pågående missbruk behöver få hjälp med detta först, innan man kan hjälpa dem med tandhälsan mer permanent. För att det ska fungera behövs ett nära samarbete med beroendemottagning och psykolog.

Vem som har missbruksproblem syns inte alltid utanpå, men Patricia de Palma pekar ut några återkommande tecken att vara uppmärksam på, att personen

  • uteblir från tandvårdsbesök
  • inte besöker tandvården regelbundet
  • pressar tänder så att de går sönder
  • har mycket plack och karies­angrepp.

– Olika droger har olika effekter. En patient som missbrukar heroin får snabbt sämre tandhälsa, med plack, karies och tänder som går sönder. De bryr sig bara om drogen, och prioriterar inte sin orala hälsa. När de till slut kommer till tandvården är de så trasiga att man i princip bara kan plocka bort rotrester och erbjuda att göra en protesersättning. Men den tappas ofta bort.

Missbruk stigmatiserande

I dag är personer med tunga missbruk hänvisade till allmäntandvården. Men på grund av till exempel avvikande beteende i väntrum, att de kan vara hotfulla eller helt enkelt inte kommer till sitt bokade besök blir det svårt att hjälpa dem.

– Det här är en grupp som egentligen är ganska sjuk, men missbruk är fortfarande stigmatiserande. Tandvården har ett intäktskrav på sig som gör att man inte vill eller kan ta emot dessa patienter. Det blir inte en jämlik tandvård.

Fakta
Olika substansers påverkan på tandhälsan

Tobak – större risk för parodontit, och sämre resultat av behandling av parodontit.
Cannabis – muntorrhet, dålig munhygien, mer karies, mörka buckala kariesangrepp.
Kokain – abrasioner på grund av kraftig bruxism, käkledsbesvär, gingivala retraktioner och alveolarbensförlust i region 12 eller 22, cervikala abrasioner.
Amfetamin – erosion, tand/kuspfrakturer, kraftig bruxism, kraftigt nedslitet bett, marginell bennedbrytning, kosmetiska besvär, spända ansiktsmuskler, känsliga tänder.
Heroin – stor risk för abrasions- och erosionsskador, skador på molarernas linguala ytor, kuspfrakturer, flisor, känsliga tänder, emaljfrakturer, hög kariesrisk.
Alkohol – hög förekomst av oral cancer, muntorrhet, etsskador, glossit, röd tunga.

För patientbilder, se Tandläkartidningen nummer 6.

Källa: Patricia de Palma

Tips när du arbetar med patienter med missbruksproblem
  • Var lyhörd för vad patienten har för problem. Hens behov behöver inte vara detsamma som det du som tandläkare ser.
  • Skapa förtroende och ta små steg.
  • Ta kontakt med socialtjänsten för att få ett helhetsgrepp om personens situation.
  • Missbruk av smärtstillande tabletter är lätt att missa. Håll koll på vad andra kliniker i samma region skrivit ut och var tydlig med daganteckningarna. Personerna återkommer ofta, går till flera kliniker och vet väldigt väl vad de vill ha.

Källa: Maria Rosin och Makine Männik

Text: Anna Norberg

Dela artikeln

Kommentera artikeln:

Endast du som är medlem i Tandläkarförbundet eller prenumerant på Tandläkartidningen kan kommentera artiklarna. För att göra det måste du logga in. Därefter måste du ange ditt namn och din mejladress.

Kontakta webbredaktören om du har problem att logga inredaktionen@tandlakartidningen.se. Skicka inte ditt personnummer. Det räcker med ditt namn och din adress.

Senast publicerat

Tandläkartidningens veckonyhetsbrev
Copyright © Tandläkartidningen 2014 | Österlånggatan 43
Box 1217 | 111 82 Stockholm
Telefon 08-666 15 00 | redaktionen@tandlakartidningen.se
Ansvarig utgivare: Hilda Zollitsch